Restriktionerna slopas – det här gäller  

2022 02 08

Efter nästan två år hävs nu coronarestriktionerna. 

Folkhälsomyndigheten har bestämt att alla föreskrifter som införts med stöd av den tillfälliga covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska hävas från och med den 9 februari. 

Får ha öppet efter tolvslaget 

Nattklubbarna har längtat efter beskedet och är mer än redo att ta emot gästerna.  

– Vi tänkte öppna vår nattklubb i natt så fort restriktionerna släpps. Vi har saknat vår publik och vi hoppas att de har saknat oss, så vi tänker att vi kör i gång så fort det är möjligt. Så att vi får återförenas, säger Albin Jansson från Kulturbolaget i Malmö till Expressen. 

Pandemilagen kvarstår  

Den tillfälliga pandemilagen kommer formellt att finnas kvar till minst 1 mars. Efter det ska den prövas i riksdagen igen. Men några kontroller kommer inte längre att genomföras. 

– Vi kommer att fortsätta ge råd och information. Men vi kommer inte att utföra några trängselkontroller, säger Moa Karlsson från länstyrelsen i Stockholm till DN. 

Därför öppnar Sverige upp 

Att Sverige återigen kan öppna upp beror delvis på den ökande vaccinationstäckningen och ett minskat behov av intensivvård. Vid den här tidpunkten förra året låg 234 personer inlagda på intensiven med covid-19, idag är endast 86 personer inlagda. 

Ökad risk för ovaccinerade 

På det stora hela minskar behovet av intensivvård, även för de ovaccinerade. Men risken för allvarlig sjukdom är fortfarande större hos de ovaccinerade. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten ovaccinerade att vara extra försiktiga. 

Minskad provtagning  

Provtagningen kommer inte längre att omfatta den breda allmänheten. Flera regioner har redan börjat avveckla sina provtagningsmottagningar. 

Vad händer den 9 februari? 

  • Tillfälliga lagen om smittskyddsåtgärder på serveringsställen tas bort. 
  • Rådet till kollektivtrafik om att behålla turtäthet tas bort. 
  • Rådet om munskydd vid trängsel i kollektivtrafik tas bort. 
  • Rådet till alla enskilda som har möjlighet att arbeta hemma tas bort. 
  • Rådet till föreningar för kultur, idrott och fritid att avstå från att arrangera cuper och läger inomhus upphör. 
  • Rekommendationen om delvis distansundervisning vid utbildning av vuxna tas bort.

Folkhälsomyndigheten betonar

Även efter 9 februari kvarstår följande rekommendationer understryker Folkhälsomyndigheten:

◾Vaccinera dig.

◾Stanna hemma och undvik nära kontakt med andra om du är sjuk med sådana symtom som kan vara covid-19.

◾Vuxna personer som inte har vaccinerat sig mot covid-19 rekommenderas att vidta särskilda försiktighetsåtgärder. Det innebär att dessa personer bör undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus. De ovaccinerade som tillhör en medicinsk riskgrupp löper större risk för allvarlig sjukdom. Risken för allvarlig sjukdom ökar även i takt med stigande ålder.

Foto: Fabio Alves

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen