Riksbanken kräver akutåtgärd: ”Hotet mer akut än vi trodde”

2025 02 18

Hotbilden mot Sverige både är bred och komplex.

Det säger riksbankschef Erik Thedéen som besökte finansutskottet under tisdagen.

Thedéen informerade om Riksbankens verksamhet inom beredskapsområdet. Han konstaterar att det finns stora brister i Sveriges betalningssystem.

Enligt riksbankschefen måste betalningssystemet rustas upp snabbt för att kunna möta ett brett spektrum av hot. Ett robust och motståndskraftigt betalningssystem är, enligt Thedéen, den viktigaste prioriteringen i Riksbankens beredskapsarbete framöver.

Och arbetet måste påskyndas, framhåller riksbankschefen.

– Vi måste göra mer, det här hotet är större och mer akut än vi trodde och då måste vi öka tempot, säger han enligt SR Ekot.

”Behöver ske skyndsamt”

Erik Thedéen konstaterar att ökad effektivitet och digitalisering av betalningsmarknaden stått i fokus under en längre tid.

– Detta har varit positivt och det är i dag enkelt att betala för de allra flesta. Samtidigt skapas ökade risker med att exempelvis cyberangrepp och andra it-störningar snabbt kan få spridningseffekter och i värsta fall leda till stora konsekvenser i hela betalningssystemet, säger han och fortsätter:

– Därför behöver vi växla upp arbetet med att skapa en betalningsmarknad som kan stå emot olika typer av störningar. Detta arbete behöver ske skyndsamt och alla aktörer inom systemet behöver vara med och bidra.

Ställer krav på företag

Riksbanken kommer fortsätta ställa krav på att företag deltar i arbetet med att stärka betalningssystemet.

Att ställa krav på kostnadsdrivande åtgärder är avgörande för att i snabb takt kunna öka förmågan inom betalningsområdet, understryker Thedéen.

– Detta innebär i praktiken att företagen är skyldiga att delta i Riksbankens löpande arbete med att genomföra gemensamma åtgärder av olika slag, exempelvis vad gäller att möjliggöra offlinebetalningar.

– Vilka ytterligare åtgärder som framöver bedöms prioriterade analyseras gemensamt men avgörs ytterst av Riksbanken. Det kan handla om åtgärder av både enklare och mer omfattande karaktär, med varierande tillkommande kostnader

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Överläkare varnar – många blir allvarligt sjuka

2025 11 29

Fler än vanligt kan bli allvarligt sjuka i vinter.

Influensasäsongen är här på allvar, har Folkhälsomyndigheten konstaterat.

Samtidigt varnar överläkaren och professorn Magnus Gisslén för att fler kan bli allvarligt sjuka i år.

"Lättare ta sig förbi immunitet"

Influensasäsongen riskerar att bli extra tuff i år, rapporterar SR.

Det menar Magnus Gisslén, överläkare och professor på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Den nya k-varianten av influensaviruset riskerar att leda till att fler blir sjuka och att många också drabbas värre än vanligt.

– Det kan man tänka sig, att det blir en säsong med extra mycket influensa, och då också med många som blir lite allvarligare sjuka, säger Magnus Gisslén till radiokanalen.

Han understryker att det bara handlar om en prognos – man kan inte veta säkert om fler blir sjuka.

Mycket talar dock för det.

Influensaviruset muterar regelbundet, och med tiden utvecklar vi immunitet mot nya varianter.

– Men just i år så har den då muterat flera gånger, så man har fått flera mutationer som gör att den har sannolikt då lättare att ta sig förbi så att säga den immunitet som finns i befolkningen, och det har man sett på södra halvklotet nu, och nu ser vi det i delar av Europa och andra delar av världen, att den här börjar dominera lite grann, säger Magnus Gisslén till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Smittspridningen ökar snabbt

I veckan har det rapporterats att influensaepidemin nu är här på allvar.

Smittspridningen har kommit igång tidigare än väntat, rapporterar TV4.

Även socialminister Jakob Forssmed (KD) har varnat för en ökad smittspridning.

– Vi kan de närmaste veckorna vänta oss en markant ökning av smittspridningen, säger Forssmed, enligt kanalen.

Att smittspridningen börjat tidigare än föregående säsong beror troligtvis på den muterade k-varianten, som sprids snabbt i Europa.

Statsepidemiologen Erik Sturegård understryker vikten av att vården och äldreomsorgen höjer sin beredskap.

– Tittar vi framåt finns det en viss risk att vi går in mot en lite tuffare influensasäsong. Alldeles oavsett så vet vi nu när influensasäsongen är igång att belastning på sjukvården kommer att öka, säger Erik Sturegård, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen