1 augusti 2026

RIKSDAGSLEDAMOT: Låt svenska folket bära vapen

2023 08 22

Josef Fransson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, öppnar för att fler ska kunna bära vapen i Sverige.

På sociala medie-plattformen X framför han sin åsikt.

– Sveriges laglydiga medborgare behöver bättre skydd mot terrorister och gängkriminalitet. Funderar på om man inte skulle kunna låta ostraffade civila bära handeldvapen i kombination med löpande utbildning och skjutprov, skriver riksdagsledamoten och tillägger:

– Tror många skulle ta chansen även om de fick betala var enda krona själva. Vad säger ni? Överväger fördelarna?

Jämför med USA

I en efterföljande intervju med Aftonbladet utvecklar Josef Fransson sitt resonemang.

Han sneglar åt USA:s liberala vapenlagar.

SD-ledamoten anser att en liknande lagstiftning i Sverige skulle kunna stoppa terrordåd.

– Om man jämför med USA, som definitivt inte har ett perfekt system, där har en del i den privata befolkningen som skulle kunna stoppa ett sådant attentat som skedde på Drottninggatan. Det hade förmodligen inte gått så långt i USA, säger han till tidningen.

"Många skulle vara intresserade"

SD-ledamoten understryker att USA:s system är ”långt ifrån perfekt”, men att det skulle kunna utgöra en grund för ett skifte i Sverige.

Enligt Fransson skulle ett civilt vapenbärande kunna kombineras med en pågående, kontinuerlig utbildning och ett skjutprov minst en gång per år.  

– Jag tror att väldigt många ute i befolkningen skulle vara intresserade av att bidra till samhällets trygghet på det sättet, säger han.

Övertygad: Skulle öka säkerheten

Avslutningsvis framhåller Josef Fransson att han är övertygad om att liberalare vapenlagar skulle öka säkerheten för allmänheten.

–  I dag är det ju så att de kriminella vet att de kan göra vad fan de vill utan konsekvenser.  Risken är för låg för kriminella och bara vetskapen om att det kan finnas till exempel civila poliser som är beväpnade, då kanske man hade tänkt mer än en gång innan man drar vapen vid ett rån, säger han till Aftonbladet.  

Foto: S. Woods

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


13 augusti 2026

Skatt för bilister höjs igen på måndag – detta gäller

2026 08 14

På måndag höjs trängselskatten igen.

Skatten berör som bekant fordon som kör in och ut ur Stockholms innerstad samt på Essingeleden.

Den så kallade lågsäsongen är nu över, och högsäsongen är igång.

Det innebär att trängselskatten nu höjs.

Skatt höjs igen

Under lågsäsongen har trängselskatten legat på max 105 kronor om dagen.

Men från och med måndag så höjs den till max 135 kronor – alltså en 29-procentig ökning.

– Den 19 juni började trängselskattens lågsäsong. Högsäsongen börjar igen den 15 augusti, meddelar Transportstyrelsen.

Fram till november

Trängselskatten används för att minska trängseln och förbättra framkomligheten i trafiken. 

Eftersom att skatt inte tas ut på helgdagar så kommer den nya nivån att börja gälla på måndag.

– Högsäsong är perioden 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid, förklarar myndigheten.

Läs mer: Arbetslösheten minskar

Detta gäller

Här är tiderna och beloppet som tas ut för trängselskatt i innerstaden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

30 kr

25 kr

07:00–08:29

45 kr

35 kr

08:30–08:59

30 kr

25 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

30 kr

25 kr

16:00–17:29

45 kr

35 kr

17:30–17:59

30 kr

25 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

 

För Essingeleden

Och detta gäller på Essingeleden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

27 kr

22 kr

07:00–08:29

40 kr

30 kr

08:30–08:59

27 kr

22 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

27 kr

22 kr

16:00–17:29

40 kr

30 kr

17:30–17:59

27 kr

22 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

Skatt tas enligt Transportstyrelsen inte ut helgdag, vissa dagar före helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna. 

Läs mer: Så mycket kostar det att äga en stuga – varje år

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen