RIKSDAGSLEDAMOT: Låt svenska folket bära vapen

2023 08 22

På sociala medie-plattformen X framför han sin åsikt.

– Sveriges laglydiga medborgare behöver bättre skydd mot terrorister och gängkriminalitet. Funderar på om man inte skulle kunna låta ostraffade civila bära handeldvapen i kombination med löpande utbildning och skjutprov, skriver riksdagsledamoten och tillägger:

– Tror många skulle ta chansen även om de fick betala var enda krona själva. Vad säger ni? Överväger fördelarna?

Jämför med USA

I en efterföljande intervju med Aftonbladet utvecklar Josef Fransson sitt resonemang.

Han sneglar åt USA:s liberala vapenlagar.

SD-ledamoten anser att en liknande lagstiftning i Sverige skulle kunna stoppa terrordåd.

– Om man jämför med USA, som definitivt inte har ett perfekt system, där har en del i den privata befolkningen som skulle kunna stoppa ett sådant attentat som skedde på Drottninggatan. Det hade förmodligen inte gått så långt i USA, säger han till tidningen.

"Många skulle vara intresserade"

SD-ledamoten understryker att USA:s system är ”långt ifrån perfekt”, men att det skulle kunna utgöra en grund för ett skifte i Sverige.

Enligt Fransson skulle ett civilt vapenbärande kunna kombineras med en pågående, kontinuerlig utbildning och ett skjutprov minst en gång per år.  

– Jag tror att väldigt många ute i befolkningen skulle vara intresserade av att bidra till samhällets trygghet på det sättet, säger han.

Övertygad: Skulle öka säkerheten

Avslutningsvis framhåller Josef Fransson att han är övertygad om att liberalare vapenlagar skulle öka säkerheten för allmänheten.

–  I dag är det ju så att de kriminella vet att de kan göra vad fan de vill utan konsekvenser.  Risken är för låg för kriminella och bara vetskapen om att det kan finnas till exempel civila poliser som är beväpnade, då kanske man hade tänkt mer än en gång innan man drar vapen vid ett rån, säger han till Aftonbladet.  

Foto: S. Woods

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen