RIKSDAGSPARTI: Sverige bör sända mer vapen – Skicka pansarvärnsrobotar

2022 03 02

– Sveriges vapenstöd till Ukraina är bra men behöver utökas rejält.

Det framhåller Liberalerna som vill att Sverige sänder det Ukraina begär så snart som möjligt.

Dödar 100-tals ukrainare varje dag

Den ryska diktaturens soldater dödar nu flera hundra ukrainare varje dag och redan är över 2 000 invånare dödade av diktatorn Putins soldater.

Liberalerna vill nu att Sverige gör betydligt mer för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor.

Sveriges stöd är otillräckligt

– Striden i Ukraina handlar ytterst om den frihet och de värderingar hela vårt sätt att leva vilar på, framhåller Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.

Partiet ställer sig mycket positiva till Sveriges stöd så här långt men anser inte att Sverige ska nöja sig med detta.

– Tyvärr är det otillräckligt. Det finns ingen sanktion mot Ryssland som är för hård och det finns inget stöd till Ukraina som är för mycket.

Skicka de vapen Ukraina begär

– Vi behöver en värderingsbaserad utrikespolitik som inte skyr några medel i försvaret av Ukrainas, Sveriges och hela Europas frihet. Skicka de vapen Ukraina begär, framhåller Liberalerna och dess utrikespolitiska talesperson.

Sänd Robot 57

– De pansarskott Sverige nu bidrar med är ett välkommet tillskott till försvaret av Ukraina men slår inte ut ryska stridsvagnar. De bör kompletteras med ett bidrag av Robot 57. Det står inte på något vis i motsättning mot försvaret av Sverige. Tvärtom försvarar vi Sverige genom ett resolut stöd till Ukraina, poängterar Liberalerna.

Effektiva mot ryska stridsvagnar

Robot 57 är en pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab Group och exporteras sedan 20 år tillbaka till bland annat Storbritannien där den går under namnet NLAW – The next generation light anti-tank weapon.

Rein Pella, lärare och expert på pansarvärnsrobotar på Försvarshögskolan, uppger till SvD att Robot 57 effektivt kan slå ut moderna ryska stridsvagnar.

Öka ekonomiska stödet

Liberalerna vill även öka Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina.

– De nya stöden till Ukraina omfattar ungefär en miljard kronor. Det är välkommet men i sammanhanget närmast fickpengar. Som jämförelse har Sverige under pandemin vidtagit stödåtgärder till en kostnad av nästan 400 miljarder kronor, framhåller Joar Forssell, Liberalerna.

Straffa ryska makteliten

Liberalerna vill även bredda sanktionerna mot den ryska eliten.

– Hittills berör sanktionerna ett relativt fåtal ur den ryska eliten. De bör breddas till både direkt och indirekt ansvariga samt deras associerade och anhöriga. Ingen med koppling till den ryska eliten ska till exempel kunna studera, semestra eller göra affärer i väst. De är personer som utgör en social och ekonomisk infrastruktur för den ryska regimen, förklarar Liberalerna.

Skruva åt oljekranarna

Liberalerna vill även skruva åt de ryska gas- och oljekranarna.

– Varje droppe olja vi använder här är ytterligare klirr i Kremls krigskassa. Dessutom bör Sverige och EU snarast lagstifta för att förhindra ryska investeringar som i ett senare läge kan användas för utpressning, säger Joar Forssell i dag i en debattartikel i Aftonbladet.

Ingen sanktion är för hård

– En värderingsbaserad politik innebär att ingen sanktion mot Ryssland anses för hård och att inget stöd till Ukraina anses för mycket, framhåller Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson Liberalerna.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen