RIKSDAGSPARTI: Sverige bör sända mer vapen – Skicka pansarvärnsrobotar

2022 03 02

– Sveriges vapenstöd till Ukraina är bra men behöver utökas rejält.

Det framhåller Liberalerna som vill att Sverige sänder det Ukraina begär så snart som möjligt.

Dödar 100-tals ukrainare varje dag

Den ryska diktaturens soldater dödar nu flera hundra ukrainare varje dag och redan är över 2 000 invånare dödade av diktatorn Putins soldater.

Liberalerna vill nu att Sverige gör betydligt mer för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor.

Sveriges stöd är otillräckligt

– Striden i Ukraina handlar ytterst om den frihet och de värderingar hela vårt sätt att leva vilar på, framhåller Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.

Partiet ställer sig mycket positiva till Sveriges stöd så här långt men anser inte att Sverige ska nöja sig med detta.

– Tyvärr är det otillräckligt. Det finns ingen sanktion mot Ryssland som är för hård och det finns inget stöd till Ukraina som är för mycket.

Skicka de vapen Ukraina begär

– Vi behöver en värderingsbaserad utrikespolitik som inte skyr några medel i försvaret av Ukrainas, Sveriges och hela Europas frihet. Skicka de vapen Ukraina begär, framhåller Liberalerna och dess utrikespolitiska talesperson.

Sänd Robot 57

– De pansarskott Sverige nu bidrar med är ett välkommet tillskott till försvaret av Ukraina men slår inte ut ryska stridsvagnar. De bör kompletteras med ett bidrag av Robot 57. Det står inte på något vis i motsättning mot försvaret av Sverige. Tvärtom försvarar vi Sverige genom ett resolut stöd till Ukraina, poängterar Liberalerna.

Effektiva mot ryska stridsvagnar

Robot 57 är en pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab Group och exporteras sedan 20 år tillbaka till bland annat Storbritannien där den går under namnet NLAW – The next generation light anti-tank weapon.

Rein Pella, lärare och expert på pansarvärnsrobotar på Försvarshögskolan, uppger till SvD att Robot 57 effektivt kan slå ut moderna ryska stridsvagnar.

Öka ekonomiska stödet

Liberalerna vill även öka Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina.

– De nya stöden till Ukraina omfattar ungefär en miljard kronor. Det är välkommet men i sammanhanget närmast fickpengar. Som jämförelse har Sverige under pandemin vidtagit stödåtgärder till en kostnad av nästan 400 miljarder kronor, framhåller Joar Forssell, Liberalerna.

Straffa ryska makteliten

Liberalerna vill även bredda sanktionerna mot den ryska eliten.

– Hittills berör sanktionerna ett relativt fåtal ur den ryska eliten. De bör breddas till både direkt och indirekt ansvariga samt deras associerade och anhöriga. Ingen med koppling till den ryska eliten ska till exempel kunna studera, semestra eller göra affärer i väst. De är personer som utgör en social och ekonomisk infrastruktur för den ryska regimen, förklarar Liberalerna.

Skruva åt oljekranarna

Liberalerna vill även skruva åt de ryska gas- och oljekranarna.

– Varje droppe olja vi använder här är ytterligare klirr i Kremls krigskassa. Dessutom bör Sverige och EU snarast lagstifta för att förhindra ryska investeringar som i ett senare läge kan användas för utpressning, säger Joar Forssell i dag i en debattartikel i Aftonbladet.

Ingen sanktion är för hård

– En värderingsbaserad politik innebär att ingen sanktion mot Ryssland anses för hård och att inget stöd till Ukraina anses för mycket, framhåller Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson Liberalerna.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 oktober 2026

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som ­gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen