RIKSDAGSPARTI: Sverige bör sända mer vapen – Skicka pansarvärnsrobotar

2022 03 02

– Sveriges vapenstöd till Ukraina är bra men behöver utökas rejält.

Det framhåller Liberalerna som vill att Sverige sänder det Ukraina begär så snart som möjligt.

Dödar 100-tals ukrainare varje dag

Den ryska diktaturens soldater dödar nu flera hundra ukrainare varje dag och redan är över 2 000 invånare dödade av diktatorn Putins soldater.

Liberalerna vill nu att Sverige gör betydligt mer för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor.

Sveriges stöd är otillräckligt

– Striden i Ukraina handlar ytterst om den frihet och de värderingar hela vårt sätt att leva vilar på, framhåller Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.

Partiet ställer sig mycket positiva till Sveriges stöd så här långt men anser inte att Sverige ska nöja sig med detta.

– Tyvärr är det otillräckligt. Det finns ingen sanktion mot Ryssland som är för hård och det finns inget stöd till Ukraina som är för mycket.

Skicka de vapen Ukraina begär

– Vi behöver en värderingsbaserad utrikespolitik som inte skyr några medel i försvaret av Ukrainas, Sveriges och hela Europas frihet. Skicka de vapen Ukraina begär, framhåller Liberalerna och dess utrikespolitiska talesperson.

Sänd Robot 57

– De pansarskott Sverige nu bidrar med är ett välkommet tillskott till försvaret av Ukraina men slår inte ut ryska stridsvagnar. De bör kompletteras med ett bidrag av Robot 57. Det står inte på något vis i motsättning mot försvaret av Sverige. Tvärtom försvarar vi Sverige genom ett resolut stöd till Ukraina, poängterar Liberalerna.

Effektiva mot ryska stridsvagnar

Robot 57 är en pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab Group och exporteras sedan 20 år tillbaka till bland annat Storbritannien där den går under namnet NLAW – The next generation light anti-tank weapon.

Rein Pella, lärare och expert på pansarvärnsrobotar på Försvarshögskolan, uppger till SvD att Robot 57 effektivt kan slå ut moderna ryska stridsvagnar.

Öka ekonomiska stödet

Liberalerna vill även öka Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina.

– De nya stöden till Ukraina omfattar ungefär en miljard kronor. Det är välkommet men i sammanhanget närmast fickpengar. Som jämförelse har Sverige under pandemin vidtagit stödåtgärder till en kostnad av nästan 400 miljarder kronor, framhåller Joar Forssell, Liberalerna.

Straffa ryska makteliten

Liberalerna vill även bredda sanktionerna mot den ryska eliten.

– Hittills berör sanktionerna ett relativt fåtal ur den ryska eliten. De bör breddas till både direkt och indirekt ansvariga samt deras associerade och anhöriga. Ingen med koppling till den ryska eliten ska till exempel kunna studera, semestra eller göra affärer i väst. De är personer som utgör en social och ekonomisk infrastruktur för den ryska regimen, förklarar Liberalerna.

Skruva åt oljekranarna

Liberalerna vill även skruva åt de ryska gas- och oljekranarna.

– Varje droppe olja vi använder här är ytterligare klirr i Kremls krigskassa. Dessutom bör Sverige och EU snarast lagstifta för att förhindra ryska investeringar som i ett senare läge kan användas för utpressning, säger Joar Forssell i dag i en debattartikel i Aftonbladet.

Ingen sanktion är för hård

– En värderingsbaserad politik innebär att ingen sanktion mot Ryssland anses för hård och att inget stöd till Ukraina anses för mycket, framhåller Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson Liberalerna.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Priset för resor ökar med 65 procent

2025 10 19

Priset för resor väntas öka rejält.

Planer på att bygga ut Arlanda flygplats ifrågasätts nu av experter från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.

Skälet är att flygresor enligt experterna kan bli 65 procent dyrare – vilket kan få en stor påverkan på efterfrågan.

Resor kan bli 65 procent dyrare

Det är kraven på minskade utsläpp som kommer att leda till att flygresor blir mycket dyrare än de är idag, skriver experterna från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH i en debattartikel i SvD.

Regerings Arlandautredning föreslår en utbyggnad baserad på ett antagande om kraftigt ökat flygande.

– Men när flyget ska nå nettonollutsläpp 2050 kan det bli upp till 65 procent dyrare att flyga, vilket skulle påverka efterfrågan. Därför behövs en uppdaterad analys av hur kostnader och efterfrågan på flygresor kan utvecklas innan beslut fattas, skriver experterna i debattartikeln.

För att nå målet om nettoutsläpp antas en övergång till bioflygbränsle och elektro­bränsle vara lösningen.

– Men biobränsle är cirka fyra gånger dyrare än fossilt bränsle, vilket sannolikt är en orsak till att inblandning av biobränsle i dag sker i mycket begränsad omfattning, skriver debattörerna.

Tveksamma till billigt biobränsle

EU:s krav kommer att leda till högre kostnader för flygbolagen, vilket påverkar biljettpriserna.

– Sammantaget kommer utsläppshandeln och reduktionsplikten innebära ökade kostnader för flyget, vilket håller tillbaka efterfrågan, skriver experterna i debattartikeln.

De ställer sig också tveksamma till att biobränsle kommer att bli billigare.

– En viktig råvara för framtidens bioflygbränsle förväntas vara rester från skogsindustrin. Den råvaran kommer sannolikt i stor utsträckning efterfrågas av fler sektorer, bland annat sjöfarten och kemiindustrin. Dessutom innebär EU:s regelverk att dagens avverknings­nivåer behöver minska i skogen, menar debattörerna.

Utbyggnaden av Arlanda riskerar därför att ske i onödan, anser de.

”Stärka Arlandas konkurrenskraft”

Regeringens Arlandasamordnare Peter Norman överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i somras.

– Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson då.

I uppdraget ingick bland annat att föreslå åtgärder för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats. Utredningen föreslog flera åtgärder som skulle innebära att Arlanda byggs ut.

Foto: Philippe Murray-Pietsch

Text: Redaktionen


19 oktober 2025

JUST NU: Putins krav i telefon med Trump – ge oss full kontroll

2025 10 19

Putin har ställt ett stenhårt krav i ett telefonsamtal med Trump.

Tidigare i veckan hade Rysslands diktator Vladimir Putin ett långt telefonsamtal med Donald Trump.

Putin ska då ha framfört ett skarpt krav för fred, enligt en tjänsteman med kännedom om samtalet.

Putin kräver full kontroll

I samtalet krävde Putin att Ukraina helt måste ge upp kontrollen över Donetsk, uppger tjänstemannen, rapporterar Washington Post.

Donetsk är en strategiskt mycket viktig region i Ukraina, och för ukrainsk del anses det viktigt att ha kontroll över området för att förhindra en rysk framryckning västerut, mot Kyiv.

Men Putin kräver alltså full kontroll över området, som ett villkor för fred.

Ryssland har försökt erövra territoriet i 11 år, men misslyckats.

Putins krav har gjort att konflikten har hamnat i ett låst läge, trots Donald Trumps försök att få till en fredsuppgörelse.

Den ryske diktatorn uppges vara beredd att göra andra eftergifter – men utbytet skulle inte gynna Ukraina.

Ryssland erbjuder utbyte

Enligt tjänstemannen sade Putin i samtalet att han var villig att ge upp delar av två andra regioner som han delvis erövrat – Zaporizjzja och Cherson. Men då kräver han alltså full kontroll över Donetsk.

I Vita huset anser vissa att detta är ett framsteg, men enligt tjänstemannen är det osannolikt att Ukraina ser det på det sättet.

– Det är som att sälja dem deras eget ben i utbyte mot ingenting, säger källan till tidningen.

Donald Trump har inte kommenterat det ryska kravet och inte sagt sig stödja det.

LÄS OCKSÅ: Kraftig explosion i Ryssland - flera döda och skadade

Witkoff pressar Ukraina

Källan uppger dock att Trumps sändebud Steve Witkoff ska ha pressat den ukrainska sidan om att ge upp Donetsk i samband med mötet i Vita huset på fredagen.

Witkoff ska bland annat ha påpekat att befolkningen i Donetsk mestadels är rysktalande.

Steve Witkoff har fått hård kritik för sina insatser i förhandlingarna, och inför Trumps kommande möte med Putin i Ungern kommer utrikesminister Marco Rubio få en mer central roll än Witkoff, enligt uppgifter.

Trots det hårda ryska kraven hoppas Trump fortfarande på att snart nå fram till en fredsuppgörelse.

– Det är dags att stoppa dödandet och göra en DEAL! Tillräckligt med blod har spillts, skrev Trump i sociala medier på fredagen efter mötet med Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen