RIKSDAGSPARTI: Sverige bör sända mer vapen – Skicka pansarvärnsrobotar

2022 03 02

– Sveriges vapenstöd till Ukraina är bra men behöver utökas rejält.

Det framhåller Liberalerna som vill att Sverige sänder det Ukraina begär så snart som möjligt.

Dödar 100-tals ukrainare varje dag

Den ryska diktaturens soldater dödar nu flera hundra ukrainare varje dag och redan är över 2 000 invånare dödade av diktatorn Putins soldater.

Liberalerna vill nu att Sverige gör betydligt mer för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor.

Sveriges stöd är otillräckligt

– Striden i Ukraina handlar ytterst om den frihet och de värderingar hela vårt sätt att leva vilar på, framhåller Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.

Partiet ställer sig mycket positiva till Sveriges stöd så här långt men anser inte att Sverige ska nöja sig med detta.

– Tyvärr är det otillräckligt. Det finns ingen sanktion mot Ryssland som är för hård och det finns inget stöd till Ukraina som är för mycket.

Skicka de vapen Ukraina begär

– Vi behöver en värderingsbaserad utrikespolitik som inte skyr några medel i försvaret av Ukrainas, Sveriges och hela Europas frihet. Skicka de vapen Ukraina begär, framhåller Liberalerna och dess utrikespolitiska talesperson.

Sänd Robot 57

– De pansarskott Sverige nu bidrar med är ett välkommet tillskott till försvaret av Ukraina men slår inte ut ryska stridsvagnar. De bör kompletteras med ett bidrag av Robot 57. Det står inte på något vis i motsättning mot försvaret av Sverige. Tvärtom försvarar vi Sverige genom ett resolut stöd till Ukraina, poängterar Liberalerna.

Effektiva mot ryska stridsvagnar

Robot 57 är en pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab Group och exporteras sedan 20 år tillbaka till bland annat Storbritannien där den går under namnet NLAW – The next generation light anti-tank weapon.

Rein Pella, lärare och expert på pansarvärnsrobotar på Försvarshögskolan, uppger till SvD att Robot 57 effektivt kan slå ut moderna ryska stridsvagnar.

Öka ekonomiska stödet

Liberalerna vill även öka Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina.

– De nya stöden till Ukraina omfattar ungefär en miljard kronor. Det är välkommet men i sammanhanget närmast fickpengar. Som jämförelse har Sverige under pandemin vidtagit stödåtgärder till en kostnad av nästan 400 miljarder kronor, framhåller Joar Forssell, Liberalerna.

Straffa ryska makteliten

Liberalerna vill även bredda sanktionerna mot den ryska eliten.

– Hittills berör sanktionerna ett relativt fåtal ur den ryska eliten. De bör breddas till både direkt och indirekt ansvariga samt deras associerade och anhöriga. Ingen med koppling till den ryska eliten ska till exempel kunna studera, semestra eller göra affärer i väst. De är personer som utgör en social och ekonomisk infrastruktur för den ryska regimen, förklarar Liberalerna.

Skruva åt oljekranarna

Liberalerna vill även skruva åt de ryska gas- och oljekranarna.

– Varje droppe olja vi använder här är ytterligare klirr i Kremls krigskassa. Dessutom bör Sverige och EU snarast lagstifta för att förhindra ryska investeringar som i ett senare läge kan användas för utpressning, säger Joar Forssell i dag i en debattartikel i Aftonbladet.

Ingen sanktion är för hård

– En värderingsbaserad politik innebär att ingen sanktion mot Ryssland anses för hård och att inget stöd till Ukraina anses för mycket, framhåller Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson Liberalerna.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sällsynt “superfenomen“ på himlen – nästa gång blir 2042

2025 12 04

En supermåne lyser upp himlen inatt.

Ikväll väntar årets sista supermåne, ett sällsynt himlafenomen som inte återkommer förrän 2042 och som kan ses från nästan hela världen, inklusive flera platser i Sverige, rapporterar The Mirror.

Årets mest spektakulära

Den så kallade ”Kalla månen” når sin perigeum, alltså den punkt i sin bana som ligger närmast jorden, och kommer därför att se upp till åtta procent större och femton procent ljusare ut än en vanlig fullmåne.

Kombinationen av detta med slutet på en 18-årig måncykel gör fenomenet särskilt ovanligt.

Supermånen blir den sista i serien för 2025, och nästa gång en måne når samma spektakulära höjd kommer först år 2042.

Fenomenet inträffar när jorden, solen och månen står i perfekt linje, en astronomisk position som kallas syzygi.

Astronomer påpekar att månen kommer att stå ovanligt högt på norra halvklotet och därmed vara lätt att observera även från svenska breddgrader.

LÄS MER: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

När och hur man ser supermånen

I Sverige kan månen observeras hela kvällen, med bäst sikt under natten och fram till gryning.

När månen står nära horisonten kan man se den i en djup orange färg, en effekt som kallas månhorisontillusionen.

I Sverige blir natten mestadels molntäckt i många delar av landet med vindar och regnskurar.

Även om moln kan skymma sikten kommer månen att vara synlig större delen av natten.

– Med de sydliga vindarna passerar också regnskurar norrut över främst de västra delarna av Götaland och Svealand, vilka från Nordvästra Svealand och norrut över södra Norrlands inland och fjälltrakter övergår i snöfall, uppger SMHI.

– I gränsen mellan regn och snö kan det förekomma inslag av underkylt regn. I norra Norrland väntas snöfall som lokalt kan bli ymnigt.

Även synlig 5 december

Även tidigt den 5 december går det att se månen, även om den då inte längre står exakt i perigeum.

Fullmånen kommer fortfarande att vara tydligt synlig och lysa upp himlen, men den kommer inte att upplevas lika stor och ljus som under toppögonblicket kvällen den 4:e.

För den som missar kvällssikten finns alltså fortfarande möjlighet att njuta av fenomenet imorgon bitti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Foto: L Macronnet

Text: Redaktionen

4dec2025

Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen