RIKSDAGSPARTI: Sverige bör sända mer vapen – Skicka pansarvärnsrobotar

2022 03 02

– Sveriges vapenstöd till Ukraina är bra men behöver utökas rejält.

Det framhåller Liberalerna som vill att Sverige sänder det Ukraina begär så snart som möjligt.

Dödar 100-tals ukrainare varje dag

Den ryska diktaturens soldater dödar nu flera hundra ukrainare varje dag och redan är över 2 000 invånare dödade av diktatorn Putins soldater.

Liberalerna vill nu att Sverige gör betydligt mer för att hjälpa Ukrainas väpnade styrkor.

Sveriges stöd är otillräckligt

– Striden i Ukraina handlar ytterst om den frihet och de värderingar hela vårt sätt att leva vilar på, framhåller Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell.

Partiet ställer sig mycket positiva till Sveriges stöd så här långt men anser inte att Sverige ska nöja sig med detta.

– Tyvärr är det otillräckligt. Det finns ingen sanktion mot Ryssland som är för hård och det finns inget stöd till Ukraina som är för mycket.

Skicka de vapen Ukraina begär

– Vi behöver en värderingsbaserad utrikespolitik som inte skyr några medel i försvaret av Ukrainas, Sveriges och hela Europas frihet. Skicka de vapen Ukraina begär, framhåller Liberalerna och dess utrikespolitiska talesperson.

Sänd Robot 57

– De pansarskott Sverige nu bidrar med är ett välkommet tillskott till försvaret av Ukraina men slår inte ut ryska stridsvagnar. De bör kompletteras med ett bidrag av Robot 57. Det står inte på något vis i motsättning mot försvaret av Sverige. Tvärtom försvarar vi Sverige genom ett resolut stöd till Ukraina, poängterar Liberalerna.

Effektiva mot ryska stridsvagnar

Robot 57 är en pansarvärnsrobot som utvecklats av svenska Saab Group och exporteras sedan 20 år tillbaka till bland annat Storbritannien där den går under namnet NLAW – The next generation light anti-tank weapon.

Rein Pella, lärare och expert på pansarvärnsrobotar på Försvarshögskolan, uppger till SvD att Robot 57 effektivt kan slå ut moderna ryska stridsvagnar.

Öka ekonomiska stödet

Liberalerna vill även öka Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina.

– De nya stöden till Ukraina omfattar ungefär en miljard kronor. Det är välkommet men i sammanhanget närmast fickpengar. Som jämförelse har Sverige under pandemin vidtagit stödåtgärder till en kostnad av nästan 400 miljarder kronor, framhåller Joar Forssell, Liberalerna.

Straffa ryska makteliten

Liberalerna vill även bredda sanktionerna mot den ryska eliten.

– Hittills berör sanktionerna ett relativt fåtal ur den ryska eliten. De bör breddas till både direkt och indirekt ansvariga samt deras associerade och anhöriga. Ingen med koppling till den ryska eliten ska till exempel kunna studera, semestra eller göra affärer i väst. De är personer som utgör en social och ekonomisk infrastruktur för den ryska regimen, förklarar Liberalerna.

Skruva åt oljekranarna

Liberalerna vill även skruva åt de ryska gas- och oljekranarna.

– Varje droppe olja vi använder här är ytterligare klirr i Kremls krigskassa. Dessutom bör Sverige och EU snarast lagstifta för att förhindra ryska investeringar som i ett senare läge kan användas för utpressning, säger Joar Forssell i dag i en debattartikel i Aftonbladet.

Ingen sanktion är för hård

– En värderingsbaserad politik innebär att ingen sanktion mot Ryssland anses för hård och att inget stöd till Ukraina anses för mycket, framhåller Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson Liberalerna.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen