Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen