Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


22 februari 2026

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

 Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen