Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen