RISKEN ÖKAR: Jätteasteroid kan träffa jorden

2025 02 07

Asteroiden 2024 YR4 är på väg mot jorden – och nu ökar risken för ett nedslag.

Från början trodde experter att asteroiden “bara” hade cirka 1 procents risk att träffa planeten, något som Marcusoscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Nu kommer dock NASA med ett nytt besked, och det är inget muntert sådant. Risken för ett nedslag på jorden har nämligen mer än fördubblats.

Under torsdagen meddelades det att risken nu uppgår till 2,3 procent.

“Omfattande skador och dödsfall”

Experter varnar nu för att en eventuell kollision skulle kunna få förödande konsekvenser. Samtidigt pekar man på att risken är fortsatt låg, trots den procentuella ökningen.

– Om 2024 YR4 skulle träffa jorden skulle den kunna frigöra energi som motsvarar flera megaton TNT. Skulle den slå ner i ett tätbefolkat område skulle den kunna orsaka betydande förstörelse, säger Shyam Balaji, forskare vid institutionen för fysik, King's College London.

Läs mer: Häftigt fenomen på himlen – händer bara vart 80 år

Kraften som frigörs i ett sådant nedslag skulle då kunna jämföras med en atombomb.

– Explosionen skulle vara jämförbar med en stor kärnvapenexplosion och skulle potentiellt leda till omfattande skador och dödsfall om den träffar en större stad, fortsätter Balaji.

Då kan asteroiden träffa jorden

Ifall jätteasteroiden skulle slå ner på jorden lär det ske den 22 december 2032. Dock är det för tidigt att försöka förutspå vart nedslaget skulle ske, rapporterar AP.

Nasaforskaren Molly Wasser manar dock till lugn. Enligt henne är det långt ifrån första gången som ett objekt har stigit på risklistan, för att sedan falla av när ny data inhämtats.

– Nya observationer kan mycket väl leda till att den här asteroiden flyttas till 0 på riskskalan när mer data kommer in, säger Wasser.

Läs vidare: Forskare: Asteroid kan träffa jorden på högtidsdag

Foto: B. Nath

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen