RÖSTRÄKNINGEN: Så går det för Boris Johnson

2022 10 23

För Storbritanniens tidigare premiärminister pågår en kamp mot klockan.

Han har på sig fram till klockan 15.00 svensk tid i morgon måndag. Vid den tidpunkten måste han ha erhållit stöd från 100 av sitt partis 357 parlamentsledamöter.

Max tre kandidater

Alla kandidater som får stöd av 100 ledamöter går vidare till omröstning bland de 172 000 partimedlemmarna runt om i landet.

Det innebär att max tre kandidater kan gå vidare till omröstningen och om det bara blir en kandidat som nomineras till omröstningen så blir det ingen omröstning alls.

Då är kandidaten istället direktvald av sitt partis parlamentsledamöter och har säkrat posten som partiledare och därmed även som Storbritanniens nya premiärminister efter Liz Truss.

Leder med 75 röster

I nuläget har Rishi Sunak – som var Boris Johnsons finansminister – tagit en klar ledning i kampen om nomineringar från Konservativa Partiets 357 ledamöter i brittiska parlamentet enligt BBC News uppdatering på söndagsmorgonen.

Samtidigt ligger övriga kandidater på efterkälken inklusive den tidigare försvarsministern tillika tidigare biståndsministern Penny Mourdant som är den enda officiella kandidaten så här långt.

Ingen annan har meddelat att man faktiskt ställer upp som kandidat för att bli ny partiledare.

128 röster för Rishi Sunak

53 röster för Boris Johnson

23 röster för Penny Mourdant

Möte har ägt rum

De två toppkandidaterna kan möjligen vara på väg att forma en gemensam strategi.

– Boris Johnson och Rishi Sunak har hållit samtal samtidigt som deadline för att bli nominerad närmar sig, rapporterar BBC News.

– Två separata källor har berättat att ett möte ägt rum men inget av lägren har avslöjat vad de båda diskuterade.

Hyser tvivel

Boris Johnson kan dock i praktiken redan ha nått upp till gränsen för att bli nominerad enligt BBC:s indikationer.

– Hans kampanj hävdar att han har stöd av 100 parlamentsledamöter, rapporterar TV-kanalen.

Informationen är emellertid inte officiellt bekräftad.

– Sunaks supporters hyser tvivel om uppgifterna och vill att den tidigare premiärministern uppvisar bevis, uppger BBC.

153 röster kvar

Att 128 + 53 + 23 ledamöter så här långt meddelat vem de stödjer enligt BBC:s beräkningar innebär att cirka 153 röster fortfarande kan vara möjliga att erhålla för de tre kandidaterna.

Om nomineringarna övergår i en omröstning bland medlemmarna så skall omröstningen ske digitalt och resultatet meddelas redan på fredag.

ANALYS

Det Konservativa Partiets parlamentsledamöter är skeptiska till att ännu en gång utse den färgstarka men samtidigt ifrågasatta Boris Johnson till premiärminister igen.

Samtidigt är partiets 172 000 medlemmar betydligt positivare och mätningar visar att han är favoriten.

Det som avgör kan med andra ord vara huruvida Boris ”BoJo” Johnson lyckas uppnå de 100 röster som krävs bland hans partigrupp i parlamentet. Och där pågår frenetiska intern försök att övertyga ledamöterna att undvika risken för BoJo-turbulens genom att istället rösta på Rishi Sunak.

En parlamentsutredning om Boris Johnson ligger honom i fatet.

Storbritanniens partier – Medlemsantal

432 000 Labour

172 000 Konservativa

104 000 Skotska Nationalistpartiet (SocDem)

74 000 Liberaldemokraterna

54 000 Gröna Partiet

10 000 Plaid Cymru – Wales Nationalistparti (SocDem)

Foto: No. 10 Downing Street

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen