Rusning till apoteket – åkomma bland barn ökar kraftigt

2023 09 04

Skolorna har startat igen.

Och det innebär också startskottet på flera återkommande åkommor bland barn som ofta sätter fart under höstterminen.

Rycks från hyllorna

Just nu är det i synnerhet ett behandlingsmedel som rycks från hyllorna på landets olika apotek.

– Under den senaste veckan har Apoteket Hjärtat sett en försäljningsökning av lusmedel med 19 procent, jämfört med veckan innan, meddelar ICA-Gruppen i ett pressmeddelande.

Enligt chefsapotekaren Annika Svedberg är det ett tecken på att årets säsong för hårlöss har inletts – men även en tydlig signal för att många av höstens barnåkommor har sett sin början.

– Nu när hösten närmar sig, och skolor och förskolor fylls med lekande barn, ökar risken för att de smittar varandra med virus, infektioner, bakterier och löss, säger Annika Svedberg i samma meddelande.

Bekräftar efterfrågan

På ett apotek i Växjö bekräftas beteendet att föräldrar från en vecka till en annan börjat massköpa lusmedel.

– Det har ökat ganska mycket, det är några varje dag som kommer in och frågar efter lusmedel. De har hittat sådana här äckliga kryp i sina barns hår, säger Therese Larsson som är apotekstekniker till Sveriges Radio.

Att det sker en “invasion av löss” är ingenting ovanligt den här tiden på året enligt Therese Larsson.

– Det är för att skolan har börjat, konstaterar hon.

Utöver lusmedel rekommenderar apoteksteknikern även att använda luskam på sina barn varje morgon och kväll när larm om löss på skolan har gått ut.

Liten kunskap

Det är dock som sagt inte bara löss som sprids när skolorna börjar.

Och många vanliga åkommor har föräldrar mycket liten kunskap om, enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Apoteket Hjärtat.

Det gäller framför allt stjärtfluss där 89 procent som föräldrarna uppger att de har liten kunskap om.

På topplistan hittas även bland annat mollusker (69 procent) och svinkoppor 64 procent).

– Att vara påläst om åkommor som kan drabba ditt barn är viktigt för att kunna förebygga, lindra och behandla dem på hemmaplan, men även för att veta när man behöver uppsöka vård, säger Annika Svedberg.

– Exempelvis kan man förebygga eller lindra stjärtfluss på egen hand, men om ens barn drabbas krävs ofta behandling med antibiotika.

Foto: ICA-Gruppen Frida Ström

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen