Rusning till apoteket – åkomma bland barn ökar kraftigt

2023 09 04

Föräldrar i Sverige tycks tömma hyllorna på ett specifikt behandlingsmedel för barn.

Skolorna har startat igen.

Och det innebär också startskottet på flera återkommande åkommor bland barn som ofta sätter fart under höstterminen.

Rycks från hyllorna

Just nu är det i synnerhet ett behandlingsmedel som rycks från hyllorna på landets olika apotek.

– Under den senaste veckan har Apoteket Hjärtat sett en försäljningsökning av lusmedel med 19 procent, jämfört med veckan innan, meddelar ICA-Gruppen i ett pressmeddelande.

Enligt chefsapotekaren Annika Svedberg är det ett tecken på att årets säsong för hårlöss har inletts – men även en tydlig signal för att många av höstens barnåkommor har sett sin början.

– Nu när hösten närmar sig, och skolor och förskolor fylls med lekande barn, ökar risken för att de smittar varandra med virus, infektioner, bakterier och löss, säger Annika Svedberg i samma meddelande.

Bekräftar efterfrågan

På ett apotek i Växjö bekräftas beteendet att föräldrar från en vecka till en annan börjat massköpa lusmedel.

– Det har ökat ganska mycket, det är några varje dag som kommer in och frågar efter lusmedel. De har hittat sådana här äckliga kryp i sina barns hår, säger Therese Larsson som är apotekstekniker till Sveriges Radio.

Att det sker en “invasion av löss” är ingenting ovanligt den här tiden på året enligt Therese Larsson.

– Det är för att skolan har börjat, konstaterar hon.

Utöver lusmedel rekommenderar apoteksteknikern även att använda luskam på sina barn varje morgon och kväll när larm om löss på skolan har gått ut.

Liten kunskap

Det är dock som sagt inte bara löss som sprids när skolorna börjar.

Och många vanliga åkommor har föräldrar mycket liten kunskap om, enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Apoteket Hjärtat.

Det gäller framför allt stjärtfluss där 89 procent som föräldrarna uppger att de har liten kunskap om.

På topplistan hittas även bland annat mollusker (69 procent) och svinkoppor 64 procent).

– Att vara påläst om åkommor som kan drabba ditt barn är viktigt för att kunna förebygga, lindra och behandla dem på hemmaplan, men även för att veta när man behöver uppsöka vård, säger Annika Svedberg.

– Exempelvis kan man förebygga eller lindra stjärtfluss på egen hand, men om ens barn drabbas krävs ofta behandling med antibiotika.

Foto: ICA-Gruppen Frida Ström

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen