RYSK EXPERT: Putin planerar extremt beslut

2023 09 15

Diktatorn Vladimir Putin har haft makten sedan 2012.

Allt talar för att han behåller den.

Samtliga av Putins konkurrenter väntas i sedvanlig ordning marginaliseras och förbjudas från att ställa upp i valet.

Utgången av valet är därmed given: Putin kommer att vinna. 

Trots att valutgången är given förväntas Kreml bry sig om några faktorer i samband med att ryska folket går till valurnorna.

För det första hoppas man på ett högt valdeltagande. För det andra vill Kreml att Putin ska nå ett lika starkt stöd som i valet 2018, då han erhöll 76 procent av rösterna.

Experten: Extremt impopulärt beslut väntar

Enligt Jekaterina Schulmann, en av Rysslands mest väletablerade och respekterade statsvetare, arbetar den ryska regimen intensivt för att undvika protester och missnöje bland befolkningen  innan valet. 

Kreml delar ut pengar och censurerar nyheter från krigsfronten i Ukraina, berättar hon i en intervju med Yle.

Men stämningen kommer att förändras efter valet, när Putin har säkrat makten.

Det är Jekaterina Schulmann säker på.

I intervjun med den finska nyhetskanalen förutspår statsvetaren att Putin kommer att fatta ett extremt och impopulärt beslut efter valet.

–  Då kan regimen mycket väl stänga gränserna och utlysa allmän mobilisering, säger Schulmann till Yle.

Riskabel period

Statsvetaren beskriver perioden före politiska val som en riskabel tid för Putinregimen.

Inför valet 2024 är dessutom det folkliga missnöjet större än någonsin. Många medborgare är missnöjda med kriget i Ukraina.

– Regimen gör allt den kan för att förhindra att en proteströrelse lik folkupproret i Belarus för tre år sedan skulle kunna bryta ut i Ryssland, säger Schulmann till Yle.

Få stödjer kriget

Statskontrollerade ryska medier rapporterar att drygt 70 procent av den ryska befolkningen stödjer den ”militära operationen” i Ukraina.

Jekaterina Schulmann hävdar bestämt att siffran inte stämmer.

– Vi kan inte kartlägga folkopinionen med bara ett verktyg när det råder krigscensur, politiskt förtryck och framför allt en total brist av yttrandefrihet, säger hon till Yle.

Den ryska statsvetaren uppskattar att 20 procent är emot kriget, omkring 15 procent stödjer invasionen och resterande är konformister som tvekar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen