6 feb 2025

RYSK EXPERT: Putin planerar extremt beslut

2023 09 15

Nästa år går Ryssland till val.

Diktatorn Vladimir Putin har haft makten sedan 2012.

Allt talar för att han behåller den.

Samtliga av Putins konkurrenter väntas i sedvanlig ordning marginaliseras och förbjudas från att ställa upp i valet.

Utgången av valet är därmed given: Putin kommer att vinna. 

Trots att valutgången är given förväntas Kreml bry sig om några faktorer i samband med att ryska folket går till valurnorna.

För det första hoppas man på ett högt valdeltagande. För det andra vill Kreml att Putin ska nå ett lika starkt stöd som i valet 2018, då han erhöll 76 procent av rösterna.

Experten: Extremt impopulärt beslut väntar

Enligt Jekaterina Schulmann, en av Rysslands mest väletablerade och respekterade statsvetare, arbetar den ryska regimen intensivt för att undvika protester och missnöje bland befolkningen  innan valet. 

Kreml delar ut pengar och censurerar nyheter från krigsfronten i Ukraina, berättar hon i en intervju med Yle.

Men stämningen kommer att förändras efter valet, när Putin har säkrat makten.

Det är Jekaterina Schulmann säker på.

I intervjun med den finska nyhetskanalen förutspår statsvetaren att Putin kommer att fatta ett extremt och impopulärt beslut efter valet.

–  Då kan regimen mycket väl stänga gränserna och utlysa allmän mobilisering, säger Schulmann till Yle.

Riskabel period

Statsvetaren beskriver perioden före politiska val som en riskabel tid för Putinregimen.

Inför valet 2024 är dessutom det folkliga missnöjet större än någonsin. Många medborgare är missnöjda med kriget i Ukraina.

– Regimen gör allt den kan för att förhindra att en proteströrelse lik folkupproret i Belarus för tre år sedan skulle kunna bryta ut i Ryssland, säger Schulmann till Yle.

Få stödjer kriget

Statskontrollerade ryska medier rapporterar att drygt 70 procent av den ryska befolkningen stödjer den ”militära operationen” i Ukraina.

Jekaterina Schulmann hävdar bestämt att siffran inte stämmer.

– Vi kan inte kartlägga folkopinionen med bara ett verktyg när det råder krigscensur, politiskt förtryck och framför allt en total brist av yttrandefrihet, säger hon till Yle.

Den ryska statsvetaren uppskattar att 20 procent är emot kriget, omkring 15 procent stödjer invasionen och resterande är konformister som tvekar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen


Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen