RYSK EXPERT: Putin planerar extremt beslut

2023 09 15

Nästa år går Ryssland till val.

Diktatorn Vladimir Putin har haft makten sedan 2012.

Allt talar för att han behåller den.

Samtliga av Putins konkurrenter väntas i sedvanlig ordning marginaliseras och förbjudas från att ställa upp i valet.

Utgången av valet är därmed given: Putin kommer att vinna.

Trots att valutgången är given förväntas Kreml bry sig om några faktorer i samband med att ryska folket går till valurnorna.

För det första hoppas man på ett högt valdeltagande. För det andra vill Kreml att Putin ska nå ett lika starkt stöd som i valet 2018, då han erhöll 76 procent av rösterna.

Experten: Extremt impopulärt beslut väntar

Enligt Jekaterina Schulmann, en av Rysslands mest väletablerade och respekterade statsvetare, arbetar den ryska regimen intensivt för att undvika protester och missnöje bland befolkningen innan valet.

Kreml delar ut pengar och censurerar nyheter från krigsfronten i Ukraina, berättar hon i en intervju med Yle.

Men stämningen kommer att förändras efter valet, när Putin har säkrat makten.

Det är Jekaterina Schulmann säker på.

I intervjun med den finska nyhetskanalen förutspår statsvetaren att Putin kommer att fatta ett extremt och impopulärt beslut efter valet.

– Då kan regimen mycket väl stänga gränserna och utlysa allmän mobilisering, säger Schulmann till Yle.

Riskabel period

Statsvetaren beskriver perioden före politiska val som en riskabel tid för Putinregimen.

Inför valet 2024 är dessutom det folkliga missnöjet större än någonsin. Många medborgare är missnöjda med kriget i Ukraina.

– Regimen gör allt den kan för att förhindra att en proteströrelse lik folkupproret i Belarus för tre år sedan skulle kunna bryta ut i Ryssland, säger Schulmann till Yle.

Få stödjer kriget

Statskontrollerade ryska medier rapporterar att drygt 70 procent av den ryska befolkningen stödjer den ”militära operationen” i Ukraina.

Jekaterina Schulmann hävdar bestämt att siffran inte stämmer.

– Vi kan inte kartlägga folkopinionen med bara ett verktyg när det råder krigscensur, politiskt förtryck och framför allt en total brist av yttrandefrihet, säger hon till Yle.

Den ryska statsvetaren uppskattar att 20 procent är emot kriget, omkring 15 procent stödjer invasionen och resterande är konformister som tvekar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen