Rysk media förbereder attack – Pekar ut ukrainare som nazister

2022 02 18

Det rapporterar tysk media som kartlagt hur inte minst rysk statsmedia har hetsat mot Ukraina i åratal.

Frågan om krig

Denis Volkov, en opinionsundersökare vid Levada-Center i Moskva, berättar för DW vad han tror att de ryska medborgarna tycker om ett krig mot Ukraina. Frågan om medborgarna är för ett krig kom upp, och Volkov förklarade att det är möjligt att vissa har den åsikten.

-Det är en marginell inställning. Det är möjligt att någon har den åsikten, men de som verkligen vill ha det och efterlyser det är få och långt emellan, säger han. 

Ukraina i rysk media

På rysk TV har Ukraina varit ett återkommande tema i flera år. Fullskalig rapportering inleddes efter segern för revolutionen 2004, som av Kreml uppfattades som en kupp på initiativ av väst. Fram till dess hade Ukraina och ukrainare setts som en strategisk partner och systernation, rapporterar DW.

Rysslands krig mot Georgien 2008, under vilket Ukraina hade stött Tbilisi, representerade ytterligare en vändpunkt. Kort därefter kom tanken på ett krig med Ukraina in i fantasin hos ryska, och även ukrainska, medier. Ett antal fackböcker som förutspådde "Ukrainaprojektets undergång" publicerades.

Inför annekteringen av Krim 2014 dominerade Ukraina alla mediekanaler i Ryssland. Liksom 2004 framställdes oppositionens protester som en kupp. Fokus låg alltmer på rapporter som handlade om en påstådd fara för rysktalande ukrainare.

Den faran var grovt överdriven, det förekom varken attacker eller allvarliga hot. För president Vladimir Putin var det dock ett skäl att genomföra annekteringen. Hans mål var att skydda ryssar, sa Kremlledaren efteråt.

Rapporteringen har fortsatt

Sedan dess har rapportering om Ukraina varit ett av nyckelämnena i rysk media, näst efter rysk inrikespolitik. Många observatörer i Ryssland, men även utomlands, tjafsade om orsakerna bakom denna utveckling. I efterhand verkar det som ett försök att hålla den allmänna opinionen i beredskapsläge om en konflikt skulle bryta ut.

Fiende till Ryssland i rysk media

I en stor del av många talkshower i Ryssland är ukrainska experter som blir utskällda och stämplade som ”idioter". Kärnberättelsen har varit densamma i flera år: Ukraina var en svag, misslyckad stat där ukrainska "nazister" satte agendan; det var en marionett från väst och en fiende till Ryssland, rapporterar Deutsche Welle.

Resultatet är Ukrainas trötthet, som observerats av opinionsmätare som Denis Volkov. Men det finns mer. På listan över länder som anses vara fientliga gentemot Ryssland är Ukraina på andra plats, efter USA och före Storbritannien.

Skydd mot rysktalande ukrainare

Under den nuvarande krisen är det tydligt att rysk media återigen har efterlyst skydd till rysktalande ukrainare i södra och östra delen av landet. Hundratusentals av dem har fått ryskt medborgarskap sedan 2019.

I slutet av december nämnde president Putin för första gången tecken på ett folkmord i östra Ukraina. Separatisterna har redan meddelat att de kan komma att uppmana Ryssland för militärt stöd – en utveckling som skulle få grogrund i rysk media.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen