Rysk media förbereder attack – Pekar ut ukrainare som nazister

2022 02 18

I flera år har ryska TV-kanaler banat väg för krig mot Ukraina genom att måla ut landet som en västvänlig marionettstat som styrs av nazister.

Det rapporterar tysk media som kartlagt hur inte minst rysk statsmedia har hetsat mot Ukraina i åratal.

Frågan om krig

Denis Volkov, en opinionsundersökare vid Levada-Center i Moskva, berättar för DW vad han tror att de ryska medborgarna tycker om ett krig mot Ukraina. Frågan om medborgarna är för ett krig kom upp, och Volkov förklarade att det är möjligt att vissa har den åsikten.

-Det är en marginell inställning. Det är möjligt att någon har den åsikten, men de som verkligen vill ha det och efterlyser det är få och långt emellan, säger han.

Ukraina i rysk media

På rysk TV har Ukraina varit ett återkommande tema i flera år. Fullskalig rapportering inleddes efter segern för revolutionen 2004, som av Kreml uppfattades som en kupp på initiativ av väst. Fram till dess hade Ukraina och ukrainare setts som en strategisk partner och systernation, rapporterar DW.

Rysslands krig mot Georgien 2008, under vilket Ukraina hade stött Tbilisi, representerade ytterligare en vändpunkt. Kort därefter kom tanken på ett krig med Ukraina in i fantasin hos ryska, och även ukrainska, medier. Ett antal fackböcker som förutspådde "Ukrainaprojektets undergång" publicerades.

Inför annekteringen av Krim 2014 dominerade Ukraina alla mediekanaler i Ryssland. Liksom 2004 framställdes oppositionens protester som en kupp. Fokus låg alltmer på rapporter som handlade om en påstådd fara för rysktalande ukrainare.

Den faran var grovt överdriven, det förekom varken attacker eller allvarliga hot. För president Vladimir Putin var det dock ett skäl att genomföra annekteringen. Hans mål var att skydda ryssar, sa Kremlledaren efteråt.

Rapporteringen har fortsatt

Sedan dess har rapportering om Ukraina varit ett av nyckelämnena i rysk media, näst efter rysk inrikespolitik. Många observatörer i Ryssland, men även utomlands, tjafsade om orsakerna bakom denna utveckling. I efterhand verkar det som ett försök att hålla den allmänna opinionen i beredskapsläge om en konflikt skulle bryta ut.

Fiende till Ryssland i rysk media

I en stor del av många talkshower i Ryssland är ukrainska experter som blir utskällda och stämplade som ”idioter". Kärnberättelsen har varit densamma i flera år: Ukraina var en svag, misslyckad stat där ukrainska "nazister" satte agendan; det var en marionett från väst och en fiende till Ryssland, rapporterar Deutsche Welle.

Resultatet är Ukrainas trötthet, som observerats av opinionsmätare som Denis Volkov. Men det finns mer. På listan över länder som anses vara fientliga gentemot Ryssland är Ukraina på andra plats, efter USA och före Storbritannien.

Skydd mot rysktalande ukrainare

Under den nuvarande krisen är det tydligt att rysk media återigen har efterlyst skydd till rysktalande ukrainare i södra och östra delen av landet. Hundratusentals av dem har fått ryskt medborgarskap sedan 2019.

I slutet av december nämnde president Putin för första gången tecken på ett folkmord i östra Ukraina. Separatisterna har redan meddelat att de kan komma att uppmana Ryssland för militärt stöd – en utveckling som skulle få grogrund i rysk media.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen