20 april 2026

Rysk media förbereder attack – Pekar ut ukrainare som nazister

2022 02 18

I flera år har ryska TV-kanaler banat väg för krig mot Ukraina genom att måla ut landet som en västvänlig marionettstat som styrs av nazister.

Det rapporterar tysk media som kartlagt hur inte minst rysk statsmedia har hetsat mot Ukraina i åratal.

Frågan om krig

Denis Volkov, en opinionsundersökare vid Levada-Center i Moskva, berättar för DW vad han tror att de ryska medborgarna tycker om ett krig mot Ukraina. Frågan om medborgarna är för ett krig kom upp, och Volkov förklarade att det är möjligt att vissa har den åsikten.

-Det är en marginell inställning. Det är möjligt att någon har den åsikten, men de som verkligen vill ha det och efterlyser det är få och långt emellan, säger han. 

Ukraina i rysk media

På rysk TV har Ukraina varit ett återkommande tema i flera år. Fullskalig rapportering inleddes efter segern för revolutionen 2004, som av Kreml uppfattades som en kupp på initiativ av väst. Fram till dess hade Ukraina och ukrainare setts som en strategisk partner och systernation, rapporterar DW.

Rysslands krig mot Georgien 2008, under vilket Ukraina hade stött Tbilisi, representerade ytterligare en vändpunkt. Kort därefter kom tanken på ett krig med Ukraina in i fantasin hos ryska, och även ukrainska, medier. Ett antal fackböcker som förutspådde "Ukrainaprojektets undergång" publicerades.

Inför annekteringen av Krim 2014 dominerade Ukraina alla mediekanaler i Ryssland. Liksom 2004 framställdes oppositionens protester som en kupp. Fokus låg alltmer på rapporter som handlade om en påstådd fara för rysktalande ukrainare.

Den faran var grovt överdriven, det förekom varken attacker eller allvarliga hot. För president Vladimir Putin var det dock ett skäl att genomföra annekteringen. Hans mål var att skydda ryssar, sa Kremlledaren efteråt.

Rapporteringen har fortsatt

Sedan dess har rapportering om Ukraina varit ett av nyckelämnena i rysk media, näst efter rysk inrikespolitik. Många observatörer i Ryssland, men även utomlands, tjafsade om orsakerna bakom denna utveckling. I efterhand verkar det som ett försök att hålla den allmänna opinionen i beredskapsläge om en konflikt skulle bryta ut.

Fiende till Ryssland i rysk media

I en stor del av många talkshower i Ryssland är ukrainska experter som blir utskällda och stämplade som ”idioter". Kärnberättelsen har varit densamma i flera år: Ukraina var en svag, misslyckad stat där ukrainska "nazister" satte agendan; det var en marionett från väst och en fiende till Ryssland, rapporterar Deutsche Welle.

Resultatet är Ukrainas trötthet, som observerats av opinionsmätare som Denis Volkov. Men det finns mer. På listan över länder som anses vara fientliga gentemot Ryssland är Ukraina på andra plats, efter USA och före Storbritannien.

Skydd mot rysktalande ukrainare

Under den nuvarande krisen är det tydligt att rysk media återigen har efterlyst skydd till rysktalande ukrainare i södra och östra delen av landet. Hundratusentals av dem har fått ryskt medborgarskap sedan 2019.

I slutet av december nämnde president Putin för första gången tecken på ett folkmord i östra Ukraina. Separatisterna har redan meddelat att de kan komma att uppmana Ryssland för militärt stöd – en utveckling som skulle få grogrund i rysk media.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 april 26

Dieselpriset förändras kraftigt – här är nya prislappen

2026 04 21

Dieselpriset sjunker ordentligt under måndagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som ger en indikation på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker dieselpriset med 1,50 kronor till 20,59 kronor per liter. Prisraset markerar en nedgång på nästan tre kronor sedan i tisdags, då dieselpriset låg på 23.39 kronor litern.

Även bensinpriset sjunker. Den nya prislappen blir 18,29 kronor liter efter en sänkning med 30 öre.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,29 kr/l (-0,30)

- Miles 98: 19,59 kr/l (-0,30)

- Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,30)

- Miles Diesel 20,59 kr/l (-1,50)

- Miles+ Diesel 21,18 kr/l (-1,50)

- HVO100 28,54 kr/l (-1,70)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,24 kr/l (-0,45)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas |

Oljepriset stiger

Snart kan dock drivmedelspriserna vända uppåt igen.

Under måndagen lyfter oljepriset kraftigt efter ökade oroligheter i Mellanöstern.

Brentoljan är upp 2,96 procent till 91,56 dollar per fat och WTI-oljan med 4,29 procent till 87,31 dollar per fat.

Prisuppgångarna sker efter en orolig helg.  USA attackerade ett iranskt fartyg i Hormuzsundet på söndagen, vilket ledde till att Iran anklagade USA för att ha brutit mot vapenvilan.

Samtidigt är Hormuzsundet fortfarande blockerat av både Iran och USA. Under de senaste tre dagarna har det ekonomiskt viktiga sundet varit nästan tomt på fartyg.

LÄS OCKSÅ: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Circle K

Text: Redaktionen