20 april 2026

Rysk media förbereder attack – Pekar ut ukrainare som nazister

2022 02 18

I flera år har ryska TV-kanaler banat väg för krig mot Ukraina genom att måla ut landet som en västvänlig marionettstat som styrs av nazister.

Det rapporterar tysk media som kartlagt hur inte minst rysk statsmedia har hetsat mot Ukraina i åratal.

Frågan om krig

Denis Volkov, en opinionsundersökare vid Levada-Center i Moskva, berättar för DW vad han tror att de ryska medborgarna tycker om ett krig mot Ukraina. Frågan om medborgarna är för ett krig kom upp, och Volkov förklarade att det är möjligt att vissa har den åsikten.

-Det är en marginell inställning. Det är möjligt att någon har den åsikten, men de som verkligen vill ha det och efterlyser det är få och långt emellan, säger han. 

Ukraina i rysk media

På rysk TV har Ukraina varit ett återkommande tema i flera år. Fullskalig rapportering inleddes efter segern för revolutionen 2004, som av Kreml uppfattades som en kupp på initiativ av väst. Fram till dess hade Ukraina och ukrainare setts som en strategisk partner och systernation, rapporterar DW.

Rysslands krig mot Georgien 2008, under vilket Ukraina hade stött Tbilisi, representerade ytterligare en vändpunkt. Kort därefter kom tanken på ett krig med Ukraina in i fantasin hos ryska, och även ukrainska, medier. Ett antal fackböcker som förutspådde "Ukrainaprojektets undergång" publicerades.

Inför annekteringen av Krim 2014 dominerade Ukraina alla mediekanaler i Ryssland. Liksom 2004 framställdes oppositionens protester som en kupp. Fokus låg alltmer på rapporter som handlade om en påstådd fara för rysktalande ukrainare.

Den faran var grovt överdriven, det förekom varken attacker eller allvarliga hot. För president Vladimir Putin var det dock ett skäl att genomföra annekteringen. Hans mål var att skydda ryssar, sa Kremlledaren efteråt.

Rapporteringen har fortsatt

Sedan dess har rapportering om Ukraina varit ett av nyckelämnena i rysk media, näst efter rysk inrikespolitik. Många observatörer i Ryssland, men även utomlands, tjafsade om orsakerna bakom denna utveckling. I efterhand verkar det som ett försök att hålla den allmänna opinionen i beredskapsläge om en konflikt skulle bryta ut.

Fiende till Ryssland i rysk media

I en stor del av många talkshower i Ryssland är ukrainska experter som blir utskällda och stämplade som ”idioter". Kärnberättelsen har varit densamma i flera år: Ukraina var en svag, misslyckad stat där ukrainska "nazister" satte agendan; det var en marionett från väst och en fiende till Ryssland, rapporterar Deutsche Welle.

Resultatet är Ukrainas trötthet, som observerats av opinionsmätare som Denis Volkov. Men det finns mer. På listan över länder som anses vara fientliga gentemot Ryssland är Ukraina på andra plats, efter USA och före Storbritannien.

Skydd mot rysktalande ukrainare

Under den nuvarande krisen är det tydligt att rysk media återigen har efterlyst skydd till rysktalande ukrainare i södra och östra delen av landet. Hundratusentals av dem har fått ryskt medborgarskap sedan 2019.

I slutet av december nämnde president Putin för första gången tecken på ett folkmord i östra Ukraina. Separatisterna har redan meddelat att de kan komma att uppmana Ryssland för militärt stöd – en utveckling som skulle få grogrund i rysk media.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


”Kan stänga ner Norge”

2026 04 24

Miljöpartiet i Norge vill att Europa ska utveckla sina egna molnlagringstjänster, meddelandetjänster och sociala medier.

Detta för att minska beroendet av USA, som i dag har ett enormt inflytande över Europa genom sina techjättar.

Såväl europeiska företag som myndigheter är helt beroende av tjänster från Amazon, Google och Microsoft.

Miljöpartiets ledare Arild Hermstad fruktar att Trumpadministrationen kan utnyttja situationen.

– De kan stänga ner det norska samhället. Det är en ohållbar situation, säger han till Dagbladet.

Hermstad hänvisar till den amerikanska regeringens hårda retorik och ställningstaganden mot Europa. Han tar upp hotet om att annektera Grönland som ett exempel.

–  Det är en dyster ny verklighet. Vi ser i Donald Trumps utrikespolitik, inklusive när han försökte "ta" Grönland, att den amerikanska regimen är villig att använda råstyrka mot oss för att få vad de vill ha. Ett av de största maktmedlen USA har i dag är vårt digitala beroende, varnar politikern.

”Väldigt lång tid”

Att göra sig oberoende av amerikanska techtjänster kommer att ta lång tid. Men omställningen är nödvändig, menar Arild Hermstad.

– Det kommer att ta väldigt lång tid. Det här är inte något man kan göra på några timmar eller några år. Men jag tror att vi måste börja med att inse problemet: amerikanerna har övertaget över båda ändarna av de digitala systemen i vårt land.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst 

Danmark har varnat

Danska cyberexperter har tidigare gått ut med liknande varningar.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slagit larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger Herbst till TV2.

LÄS OCKSÅ: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland |

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen 


24 april 26

Smäll inför helgen – för alla som tankar bilen

2026 04 24

Drivmedelspriserna fortsätter att ticka uppåt.

Efter flera höjningar i rad är priserna vid pump de högsta på över en vecka, rapporterar sajten Carup.

I Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump, noteras flera höjningar.

Bensinpriset stiger med 25 öre till 19,19 kronor litern.

Samtidigt höjs dieseln med 30 öre till 22.14 kronor litern.

Skatten sänks

Snart kan dock drivmedelspriserna sjunka. Fredagen den 1 maj sänks skatten tillfälligt på bensin och diesel.

Det handlar om en temporär skattesänkning till den 30 september 2026.

Skaten på bensin sänks med 1 krona litern inklusive moms. Motsvarande sänkning för dieseln landar på 40 öre per liter inklusive moms.

– Den som behöver bilen ska kunna köra barnen till skolan och ta sig till jobbet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

30 kronor litern

Samtidigt varnar experter för att energikrisen i Mellanöstern kan leda till ännu högre drivmedelspriser.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid investmentbanken Arctic Securities, varnar för att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter i början av sommaren. Han bedömer att det kan bli aktuellt med ransonering av olja, men framhåller samtidigt att situationen också kan lösa sig av sig själv.

– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten, säger Kopfer till Dagens Arena.

LÄS MER: Miss i pensionssparandet kan kosta hundratusentals kronor

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 19,19 kr/l (+0,25)

- Miles 98: 20,49 kr/l (+0,25)

- Miles+ 98: 20,79 kr/l (+0,25)

- Miles Diesel 22,14 kr/l (+0,30)

- Miles+ Diesel 22,73 kr/l (+0,30)

- HVO100 30,09 kr/l (+0,30)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 15,94 kr/l (+0,40)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS OCKSÅ: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen