Därför väntas rysk vapenbrist leda till ökat antal civila offer i Ukraina

2022 03 17

Ryssland tvingas nu använda äldre vapen som är mindre precisa och mindre militärt effektiva.

Det kommer i sin tur leda till fler civila offer, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport på torsdag.

Anledningen

I rapporten konstaterats det att den ryska offensiven har avstannat och att det kan leda till förändringar i den ryska arméns krigsföring.

– På grund av att den ryska militären har misslyckats med att nå sina mål har Ryssland ”förmodligen förbrukat fler avfyrade luftvapen än vad de ursprungligen planerade för”, skriver departementet.

Kan öka antalet civila offer

Det leder i sin tur till att Ryssland tvingas att använda vapen som är mycket opålitligare än de avancerade vapen som armén har förbrukat. Vapen som enligt underrättelserapporten är mindre pålitliga och mindre precisa, vilket sannolikt kommer leda till fler civila offer.

Så kommer Ryssland attackera

Det brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer att använda sig av så kallade ”Stand-off air launched weapons”, som avfyras från ett stridsflygplan som befinner sig långt bort från det avsedda målet.

En primär anledning till den påstådda ryska taktiken är att undvika motattacker. Att skjuta på avstånd minimerar risken för en vedergällningsattack mot flygbesättningen, skriver BBC.

Ryska offensiven står still

– Det ukrainska motståndet är fortsatt starkt och välkoordinerat. Den stora majoriteten av ukrainskt territorium, inklusive alla större städer, är kvar i ukrainska händer, konstaterar brittiska försvarsdepartementet i rapporten.

Enligt rapporten har den ryska offensiven ”avstannat”. Ukrainas militär uppger att Rysslands numera övergått till flygattacker, bombningar och beskjutning av civilbefolkningen – eftersom de har ”misslyckats” med sina markoperationer, rapporterar BBC.

Stora ryska förluster

Moskva har hittills rapporterat om 500 dödsfall bland de ryska soldaterna. Enligt amerikanska underrättelsetjänsten är den korrekta siffran närmare 7 000, uppger BBC.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen