Därför väntas rysk vapenbrist leda till ökat antal civila offer i Ukraina

2022 03 17

Ryssland tvingas nu använda äldre vapen som är mindre precisa och mindre militärt effektiva.

Det kommer i sin tur leda till fler civila offer, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport på torsdag.

Anledningen

I rapporten konstaterats det att den ryska offensiven har avstannat och att det kan leda till förändringar i den ryska arméns krigsföring.

– På grund av att den ryska militären har misslyckats med att nå sina mål har Ryssland ”förmodligen förbrukat fler avfyrade luftvapen än vad de ursprungligen planerade för”, skriver departementet.

Kan öka antalet civila offer

Det leder i sin tur till att Ryssland tvingas att använda vapen som är mycket opålitligare än de avancerade vapen som armén har förbrukat. Vapen som enligt underrättelserapporten är mindre pålitliga och mindre precisa, vilket sannolikt kommer leda till fler civila offer.

Så kommer Ryssland attackera

Det brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer att använda sig av så kallade ”Stand-off air launched weapons”, som avfyras från ett stridsflygplan som befinner sig långt bort från det avsedda målet.

En primär anledning  till den påstådda ryska taktiken är att undvika motattacker. Att skjuta på avstånd minimerar risken för en vedergällningsattack mot flygbesättningen, skriver BBC.

Ryska offensiven står still

– Det ukrainska motståndet är fortsatt starkt och välkoordinerat. Den stora majoriteten av ukrainskt territorium, inklusive alla större städer, är kvar i ukrainska händer, konstaterar brittiska försvarsdepartementet i rapporten.

Enligt rapporten har den ryska offensiven ”avstannat”.  Ukrainas militär uppger att Rysslands numera övergått till flygattacker, bombningar och beskjutning av civilbefolkningen – eftersom de har ”misslyckats” med sina markoperationer, rapporterar BBC.  

Stora ryska förluster

Moskva har hittills rapporterat om 500 dödsfall bland de ryska soldaterna. Enligt amerikanska underrättelsetjänsten är den korrekta siffran närmare 7 000, uppger BBC.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen