Därför väntas rysk vapenbrist leda till ökat antal civila offer i Ukraina

2022 03 17

Ryssland tvingas nu använda äldre vapen som är mindre precisa och mindre militärt effektiva.

Det kommer i sin tur leda till fler civila offer, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport på torsdag.

Anledningen

I rapporten konstaterats det att den ryska offensiven har avstannat och att det kan leda till förändringar i den ryska arméns krigsföring.

– På grund av att den ryska militären har misslyckats med att nå sina mål har Ryssland ”förmodligen förbrukat fler avfyrade luftvapen än vad de ursprungligen planerade för”, skriver departementet.

Kan öka antalet civila offer

Det leder i sin tur till att Ryssland tvingas att använda vapen som är mycket opålitligare än de avancerade vapen som armén har förbrukat. Vapen som enligt underrättelserapporten är mindre pålitliga och mindre precisa, vilket sannolikt kommer leda till fler civila offer.

Så kommer Ryssland attackera

Det brittiska försvarsdepartementet varnar för att Ryssland kommer att använda sig av så kallade ”Stand-off air launched weapons”, som avfyras från ett stridsflygplan som befinner sig långt bort från det avsedda målet.

En primär anledning till den påstådda ryska taktiken är att undvika motattacker. Att skjuta på avstånd minimerar risken för en vedergällningsattack mot flygbesättningen, skriver BBC.

Ryska offensiven står still

– Det ukrainska motståndet är fortsatt starkt och välkoordinerat. Den stora majoriteten av ukrainskt territorium, inklusive alla större städer, är kvar i ukrainska händer, konstaterar brittiska försvarsdepartementet i rapporten.

Enligt rapporten har den ryska offensiven ”avstannat”. Ukrainas militär uppger att Rysslands numera övergått till flygattacker, bombningar och beskjutning av civilbefolkningen – eftersom de har ”misslyckats” med sina markoperationer, rapporterar BBC.

Stora ryska förluster

Moskva har hittills rapporterat om 500 dödsfall bland de ryska soldaterna. Enligt amerikanska underrättelsetjänsten är den korrekta siffran närmare 7 000, uppger BBC.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen