Över 50 ryska diplomater utvisas från Europa – Misstänkta spioner

2022 03 29

Flera europeiska länder meddelade under dagen att de kommer utvisa ett stort antal ryska spionmisstänkta diplomater från sina länder.

Ryska diplomater som misstänks för spionage är inte längre välkomna i Irland, Belgien, Nederländerna och Tjeckien, rapporterar Reuters. Detta beslut kommer bara några dagar efter att regeringen meddelat att de inte kommer utvisa de ryska spionmisstänkta diplomaterna som finns i Sverige.

17 ryska diplomater utvisas från Nederländerna

Det holländska utrikesdepartementet meddelar att de idag har utvisat 17 ryska diplomater som bedrivit underrättelseverksamhet i landet. Beslutet ska vara baserat på information från holländska underrättelse- och säkerhetstjänster som klassar de ryska tjänstemännen som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Detta beslut togs i samråd med andra likasinnade länder, uppger holländska utrikesdepartementet.

Det ryska utrikesdepartementet har bekräftat att 17 diplomater utvisades, enligt ryska TASS.

21 ryska diplomater utvisas från Belgien

Belgiens utrikesminister Sophie Wilmes uppger att de utvisar 21 ryska diplomater som har pekats ut som inblandade i spionage och "påverkansaktiviteter”.  De var alla anställda på ryska ambassaden i Bryssel och på konsulatet i Antwerpen.

– Det är relaterat till vår nationella säkerhet, sade hon enligt CNN.

4 ryska diplomater utvisas från Irland

Irlands utrikesminister Simon Coveney meddelar att de kommer utvisa fyra diplomater då deras agerande inte har varit "i enlighet med internationella standarder för diplomatiskt beteende.”

– Irland utvisar idag fyra högt uppsatta ryska diplomatiska tjänstemän, sade den irländska utrikesministern Simon Coveney i ett uttalande.

Persona non grata

I Tjeckien har en rysk diplomat vid ambassaden i Prag förklarats "persona non grata", enligt det tjeckiska utrikesdepartementet. De tillägger också att de tillsammans med sina allierade "minskar den ryska underrättelsetjänstens närvaro i EU."

Även Sverige är utsatt

Säpochefen Charlotte von Essen sade nyligen att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket är en spion, vilket är något som utgör ett uppenbart hot mot Sverige. Trots detta utvisas inga av diplomater från landet, enligt SvD.

Viktigt att upprätthålla diplomatiska kontakter

Anledningen till att diplomaterna inte utvisas är att det finns en överhängande risk att Sveriges diplomater skulle utvisas från Ryssland som en hämndaktion.

– Upprätthållandet av diplomatiska kontakter är särskilt värdefulla i nuläget då vår relation med Ryssland är ansträngd, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Expressen.

Foto: Sergiu Nista

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen