Över 50 ryska diplomater utvisas från Europa – Misstänkta spioner

2022 03 29

Flera europeiska länder meddelade under dagen att de kommer utvisa ett stort antal ryska spionmisstänkta diplomater från sina länder.

Ryska diplomater som misstänks för spionage är inte längre välkomna i Irland, Belgien, Nederländerna och Tjeckien, rapporterar Reuters. Detta beslut kommer bara några dagar efter att regeringen meddelat att de inte kommer utvisa de ryska spionmisstänkta diplomaterna som finns i Sverige.

17 ryska diplomater utvisas från Nederländerna

Det holländska utrikesdepartementet meddelar att de idag har utvisat 17 ryska diplomater som bedrivit underrättelseverksamhet i landet. Beslutet ska vara baserat på information från holländska underrättelse- och säkerhetstjänster som klassar de ryska tjänstemännen som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Detta beslut togs i samråd med andra likasinnade länder, uppger holländska utrikesdepartementet.

Det ryska utrikesdepartementet har bekräftat att 17 diplomater utvisades, enligt ryska TASS.

21 ryska diplomater utvisas från Belgien

Belgiens utrikesminister Sophie Wilmes uppger att de utvisar 21 ryska diplomater som har pekats ut som inblandade i spionage och "påverkansaktiviteter”.  De var alla anställda på ryska ambassaden i Bryssel och på konsulatet i Antwerpen.

– Det är relaterat till vår nationella säkerhet, sade hon enligt CNN.

4 ryska diplomater utvisas från Irland

Irlands utrikesminister Simon Coveney meddelar att de kommer utvisa fyra diplomater då deras agerande inte har varit "i enlighet med internationella standarder för diplomatiskt beteende.”

– Irland utvisar idag fyra högt uppsatta ryska diplomatiska tjänstemän, sade den irländska utrikesministern Simon Coveney i ett uttalande.

Persona non grata

I Tjeckien har en rysk diplomat vid ambassaden i Prag förklarats "persona non grata", enligt det tjeckiska utrikesdepartementet. De tillägger också att de tillsammans med sina allierade "minskar den ryska underrättelsetjänstens närvaro i EU."

Även Sverige är utsatt

Säpochefen Charlotte von Essen sade nyligen att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket är en spion, vilket är något som utgör ett uppenbart hot mot Sverige. Trots detta utvisas inga av diplomater från landet, enligt SvD.

Viktigt att upprätthålla diplomatiska kontakter

Anledningen till att diplomaterna inte utvisas är att det finns en överhängande risk att Sveriges diplomater skulle utvisas från Ryssland som en hämndaktion.

– Upprätthållandet av diplomatiska kontakter är särskilt värdefulla i nuläget då vår relation med Ryssland är ansträngd, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Expressen.

Foto: Sergiu Nista

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen