Över 50 ryska diplomater utvisas från Europa – Misstänkta spioner

2022 03 29

Flera europeiska länder meddelade under dagen att de kommer utvisa ett stort antal ryska spionmisstänkta diplomater från sina länder.

Ryska diplomater som misstänks för spionage är inte längre välkomna i Irland, Belgien, Nederländerna och Tjeckien, rapporterar Reuters. Detta beslut kommer bara några dagar efter att regeringen meddelat att de inte kommer utvisa de ryska spionmisstänkta diplomaterna som finns i Sverige.

17 ryska diplomater utvisas från Nederländerna

Det holländska utrikesdepartementet meddelar att de idag har utvisat 17 ryska diplomater som bedrivit underrättelseverksamhet i landet. Beslutet ska vara baserat på information från holländska underrättelse- och säkerhetstjänster som klassar de ryska tjänstemännen som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Detta beslut togs i samråd med andra likasinnade länder, uppger holländska utrikesdepartementet.

Det ryska utrikesdepartementet har bekräftat att 17 diplomater utvisades, enligt ryska TASS.

21 ryska diplomater utvisas från Belgien

Belgiens utrikesminister Sophie Wilmes uppger att de utvisar 21 ryska diplomater som har pekats ut som inblandade i spionage och "påverkansaktiviteter”.  De var alla anställda på ryska ambassaden i Bryssel och på konsulatet i Antwerpen.

– Det är relaterat till vår nationella säkerhet, sade hon enligt CNN.

4 ryska diplomater utvisas från Irland

Irlands utrikesminister Simon Coveney meddelar att de kommer utvisa fyra diplomater då deras agerande inte har varit "i enlighet med internationella standarder för diplomatiskt beteende.”

– Irland utvisar idag fyra högt uppsatta ryska diplomatiska tjänstemän, sade den irländska utrikesministern Simon Coveney i ett uttalande.

Persona non grata

I Tjeckien har en rysk diplomat vid ambassaden i Prag förklarats "persona non grata", enligt det tjeckiska utrikesdepartementet. De tillägger också att de tillsammans med sina allierade "minskar den ryska underrättelsetjänstens närvaro i EU."

Även Sverige är utsatt

Säpochefen Charlotte von Essen sade nyligen att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket är en spion, vilket är något som utgör ett uppenbart hot mot Sverige. Trots detta utvisas inga av diplomater från landet, enligt SvD.

Viktigt att upprätthålla diplomatiska kontakter

Anledningen till att diplomaterna inte utvisas är att det finns en överhängande risk att Sveriges diplomater skulle utvisas från Ryssland som en hämndaktion.

– Upprätthållandet av diplomatiska kontakter är särskilt värdefulla i nuläget då vår relation med Ryssland är ansträngd, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Expressen.

Foto: Sergiu Nista

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen