Över 50 ryska diplomater utvisas från Europa – Misstänkta spioner

2022 03 29

Flera europeiska länder meddelade under dagen att de kommer utvisa ett stort antal ryska spionmisstänkta diplomater från sina länder.

Ryska diplomater som misstänks för spionage är inte längre välkomna i Irland, Belgien, Nederländerna och Tjeckien, rapporterar Reuters. Detta beslut kommer bara några dagar efter att regeringen meddelat att de inte kommer utvisa de ryska spionmisstänkta diplomaterna som finns i Sverige.

17 ryska diplomater utvisas från Nederländerna

Det holländska utrikesdepartementet meddelar att de idag har utvisat 17 ryska diplomater som bedrivit underrättelseverksamhet i landet. Beslutet ska vara baserat på information från holländska underrättelse- och säkerhetstjänster som klassar de ryska tjänstemännen som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Detta beslut togs i samråd med andra likasinnade länder, uppger holländska utrikesdepartementet.

Det ryska utrikesdepartementet har bekräftat att 17 diplomater utvisades, enligt ryska TASS.

21 ryska diplomater utvisas från Belgien

Belgiens utrikesminister Sophie Wilmes uppger att de utvisar 21 ryska diplomater som har pekats ut som inblandade i spionage och "påverkansaktiviteter”. De var alla anställda på ryska ambassaden i Bryssel och på konsulatet i Antwerpen.

– Det är relaterat till vår nationella säkerhet, sade hon enligt CNN.

4 ryska diplomater utvisas från Irland

Irlands utrikesminister Simon Coveney meddelar att de kommer utvisa fyra diplomater då deras agerande inte har varit "i enlighet med internationella standarder för diplomatiskt beteende.”

– Irland utvisar idag fyra högt uppsatta ryska diplomatiska tjänstemän, sade den irländska utrikesministern Simon Coveney i ett uttalande.

Persona non grata

I Tjeckien har en rysk diplomat vid ambassaden i Prag förklarats "persona non grata", enligt det tjeckiska utrikesdepartementet. De tillägger också att de tillsammans med sina allierade "minskar den ryska underrättelsetjänstens närvaro i EU."

Även Sverige är utsatt

Säpochefen Charlotte von Essen sade nyligen att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket är en spion, vilket är något som utgör ett uppenbart hot mot Sverige. Trots detta utvisas inga av diplomater från landet, enligt SvD.

Viktigt att upprätthålla diplomatiska kontakter

Anledningen till att diplomaterna inte utvisas är att det finns en överhängande risk att Sveriges diplomater skulle utvisas från Ryssland som en hämndaktion.

– Upprätthållandet av diplomatiska kontakter är särskilt värdefulla i nuläget då vår relation med Ryssland är ansträngd, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Expressen.

Foto: Sergiu Nista

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen