Över 50 ryska diplomater utvisas från Europa – Misstänkta spioner

2022 03 29

Flera europeiska länder meddelade under dagen att de kommer utvisa ett stort antal ryska spionmisstänkta diplomater från sina länder.

Ryska diplomater som misstänks för spionage är inte längre välkomna i Irland, Belgien, Nederländerna och Tjeckien, rapporterar Reuters. Detta beslut kommer bara några dagar efter att regeringen meddelat att de inte kommer utvisa de ryska spionmisstänkta diplomaterna som finns i Sverige.

17 ryska diplomater utvisas från Nederländerna

Det holländska utrikesdepartementet meddelar att de idag har utvisat 17 ryska diplomater som bedrivit underrättelseverksamhet i landet. Beslutet ska vara baserat på information från holländska underrättelse- och säkerhetstjänster som klassar de ryska tjänstemännen som ett hot mot den nationella säkerheten.

– Detta beslut togs i samråd med andra likasinnade länder, uppger holländska utrikesdepartementet.

Det ryska utrikesdepartementet har bekräftat att 17 diplomater utvisades, enligt ryska TASS.

21 ryska diplomater utvisas från Belgien

Belgiens utrikesminister Sophie Wilmes uppger att de utvisar 21 ryska diplomater som har pekats ut som inblandade i spionage och "påverkansaktiviteter”.  De var alla anställda på ryska ambassaden i Bryssel och på konsulatet i Antwerpen.

– Det är relaterat till vår nationella säkerhet, sade hon enligt CNN.

4 ryska diplomater utvisas från Irland

Irlands utrikesminister Simon Coveney meddelar att de kommer utvisa fyra diplomater då deras agerande inte har varit "i enlighet med internationella standarder för diplomatiskt beteende.”

– Irland utvisar idag fyra högt uppsatta ryska diplomatiska tjänstemän, sade den irländska utrikesministern Simon Coveney i ett uttalande.

Persona non grata

I Tjeckien har en rysk diplomat vid ambassaden i Prag förklarats "persona non grata", enligt det tjeckiska utrikesdepartementet. De tillägger också att de tillsammans med sina allierade "minskar den ryska underrättelsetjänstens närvaro i EU."

Även Sverige är utsatt

Säpochefen Charlotte von Essen sade nyligen att var tredje rysk diplomat i Sverige i själva verket är en spion, vilket är något som utgör ett uppenbart hot mot Sverige. Trots detta utvisas inga av diplomater från landet, enligt SvD.

Viktigt att upprätthålla diplomatiska kontakter

Anledningen till att diplomaterna inte utvisas är att det finns en överhängande risk att Sveriges diplomater skulle utvisas från Ryssland som en hämndaktion.

– Upprätthållandet av diplomatiska kontakter är särskilt värdefulla i nuläget då vår relation med Ryssland är ansträngd, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Expressen.

Foto: Sergiu Nista

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen