Ryska folket har tröttnat – prestigesmäll för Putin

2026 03 10

Ryssarnas förtroende för Vladimir Putin når en ny lägstanivå.

Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått i över fyra år och fortsätter att rasa utan slut i sikte.

Ryska mammor får hem sina söner i kistor och Ryssland har fortfarande inte uppnått målen för kriget.

Nu visar en ny undersökning att ryssarnas förtroende för Vladimir Putin når en ny lägstanivå, rapporterar Iltalehti.

Når ny lägstanivå

De ryska medborgarnas förtroende för Vladimir Putin har sjunkit till den lägsta nivån under kriget i Ukraina.

Det visar en färsk undersökning från det statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

I en öppen fråga uppgav endast 32,1 procent av de svarande att de litar på Putin i viktiga statliga frågor. Förtroendet har minskat kraftigt från toppnoteringen i mars 2024, då siffran låg på 48,8 procent.

Minskat intresse

I en sluten fråga, där respondenterna fick en färdig namnlista, uppgav 77,5 procent att de litar på Putin. Även den siffran är på nedgång, så sent som i december litade 80,9 procent av ryssarna på Putin.

Att medborgarnas intresse för Putin minskar syns också i statistiken för den ryskspråkiga Wikipedia, rapporterar den oberoende ryska mediekanalen Moscow Times.

Antalet visningar av Putins Wikipediasida sjönk under 2025 till nästan hälften av året innan – från 6,07 miljoner till 3,7 miljoner.

Samtidigt förlorade artikeln om Vladimir Putin sin plats som den mest lästa sidan på ryskspråkiga Wikipedia.

Förra året var ryssarna mer intresserade av rapartisten Pavel Ivlev, som dog av en överdos.

Läs mer: Putin trotsar Trump

“Svårare nu”

Samtidigt kommer uppgifter om att Ryssland står inför större utmaningar i de södra delarna av Ukraina nu än vad de gjorde i början av året.

– Ukrainska styrkor har bundit upp ryska styrkor i riktningarna Huljajpole och Oleksandrivka, och de ryska styrkorna har tvingats snabbt anpassa sig till problem med kommunikation samt ledning och kontroll som uppstod efter Starlink-blockeringen den 1 februari, rapporterar tankesmedjan ISW.

Hindrar ryssarna

ISW fortsätter.

– Ukrainas motattacker har hindrat ryska styrkor från att befästa de positioner som de avancerade till under hösten 2025. De ukrainska styrkornas framgång berodde delvis på att de ryska styrkorna inte följde upp sina framryckningar – som gjordes genom ryska infiltrationstaktiker – genom att konsolidera sina nyerövrade positioner.

Läs mer: TRUMP: ”Jag hoppas och ber att det inte händer”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen