Ryska övergreppet mitt under förhandlingarna – Stor förödelse

2022 02 28

Ett bostadskvarter i Ukrainas näst största stad Charkiv har drabbats av en rysk raketattack.

Attacken skedde mitt under pågående förhandlingar mellan delegater från Ukraina och Ryssland.

Nära en stormarknad

Attacken bekräftas av flera ukrainska tjänstemän och även av flera videos som amerikanska nyhetsbyrån CNN tagit del av. Videorna visar flera raketer som exploderar nära varandra i ett bostadsområde i stadsdelen Saltvika i nordöstra Charkiv. Explosionerna ska ha skett nära en stormarknad i staden, rapporterar CNN.

Civila dödsfall

En video visar en så kallad raketbooster utplacerad på gatan mitt framför ögonen på flera civila. Enligt stadens kommunfullmäktige har beskjutningen dödat en civil kvinna och 31 personer uppges ha skadats, rapporterar CNN.

En "mardröm"

Samtidigt vittnar Anton Gerashchenko, rådgivare åt Ukrainas inrikesminister, att raketattackerna från ryska militären har orsakat fler dödsfall.

– Dussin döda och flera skadade! Denna fasa måste hela världen se! Skriver han på Facebook.

Han beskriver situationen i Charkiv som en ”mardröm”.

Slet av benet

Ukrainska riksåklagaren Iryna Venediktova rapporterar även om stor förödelse på Facebook.

En video som hon publicerat visar hur en en missil träffar ett köksfönster och sedan en kvinna, som mister sitt ben. Kvinnan dog senare på sjukhus, uppger Venediktova, enligt CNN.

Totalt sju dödsfall

Under de senaste dagarna har Charkivs kommunfullmäktige registrerat uppgifter om 44 skadade, inklusive 20 militärer, och sju dödsfall. De sju dödsfallen inkluderar fem militärer och två civila.

Förhandlingarna är över

Mitt under raketattackerna förhandlade delegater från Ukraina och Ryssland om en möjlig lösning på kriget. Förhandlingarna ägde rum i Belarus.

Det finns inga uppgifter om några överenskommelser, gällande en avslutning av kriget i Ukraina, mellan parterna. Dock har parterna kommit överens om att fortsätta samtalen. De återvänder nu till sina respektive länder och förbereder sig inför fas två av fredsförhandlingarna, uppger BBC.

Arkivfoto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen