Ryska övergreppet mitt under förhandlingarna – Stor förödelse

2022 02 28

Ett bostadskvarter i Ukrainas näst största stad Charkiv har drabbats av en rysk raketattack.

Attacken skedde mitt under pågående förhandlingar mellan delegater från Ukraina och Ryssland.

Nära en stormarknad

Attacken bekräftas av flera ukrainska tjänstemän och även av flera videos som amerikanska nyhetsbyrån CNN tagit del av. Videorna visar flera raketer som exploderar nära varandra i ett bostadsområde i stadsdelen Saltvika i nordöstra Charkiv. Explosionerna ska ha skett nära en stormarknad i staden, rapporterar CNN.

Civila dödsfall

En video visar en så kallad raketbooster utplacerad på gatan mitt framför ögonen på flera civila. Enligt stadens kommunfullmäktige har beskjutningen dödat en civil kvinna och 31 personer uppges ha skadats, rapporterar CNN.

En "mardröm"

Samtidigt vittnar Anton Gerashchenko, rådgivare åt Ukrainas inrikesminister, att raketattackerna från ryska militären har orsakat fler dödsfall.

– Dussin döda och flera skadade! Denna fasa måste hela världen se! Skriver han på Facebook.

Han beskriver situationen i Charkiv som en ”mardröm”.

 Slet av benet

Ukrainska riksåklagaren Iryna Venediktova rapporterar även om stor förödelse på Facebook.

En video som hon publicerat visar hur en en missil träffar ett köksfönster och sedan en kvinna, som mister sitt ben. Kvinnan dog senare på sjukhus, uppger Venediktova, enligt CNN.

Totalt sju dödsfall

Under de senaste dagarna har Charkivs kommunfullmäktige registrerat uppgifter om 44 skadade, inklusive 20 militärer, och sju dödsfall. De sju dödsfallen inkluderar fem militärer och två civila.

Förhandlingarna är över

Mitt under raketattackerna förhandlade delegater från Ukraina och Ryssland om en möjlig lösning på kriget. Förhandlingarna ägde rum i Belarus.

Det finns inga uppgifter om några överenskommelser, gällande en avslutning av kriget i Ukraina, mellan parterna. Dock har parterna kommit överens om att fortsätta samtalen. De återvänder nu till sina respektive länder och förbereder sig inför fas två av fredsförhandlingarna, uppger BBC.

Arkivfoto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen