8 jul 26

Ryska reaktioner på SD:s framgång

2022 10 19

Statlig media i Ryssland har kommenterat Sverigedemokraternas framgång i valet. 

Sverigedemokraternas framgångar i valet och delaktighet i samarbetsavtalet med M, KD och L, det så kallade Tidöavtalet, ger eko inte bara i Sverige, utan även utomlands tas partiets framgångar upp i skiftande sammanhang.

Nu kommer röster från Ryssland. Det är i en artikel i den regeringsvänliga tidningen Izvestija som frågan om SD:s ryssvänlighet dryftas.

För en skicklig politik

— Från och med 2015 gjorde enskilda företrädare för SD positiva uttalanden om Ryssland, framhåller Natalia Plevako, chef för Center for Nordic Countries vid Institute of Europe of the Russian Science Academy, till tidningen och poängterar att det skulle vara överdrivet att kalla SD mer pro-ryskt än något annat parti. 

För att i nästa andetag konstatera:

— Men partiet för sin politik ganska skickligt, övervakar situationen och den allmänna opinionen och tillåter därför inte ens enskilda uttalanden som kritiserar antiryska sanktioner.

Att partiet inte fick/ville ha några ministerposter tror hon i längden gagnar partiet:

– Dels var det till och med fördelaktigt för Sverigedemokraterna, eftersom de inte behöver bära det fulla ansvaret för eventuella misslyckanden, eftersom de inte sitter i regeringen, samtidigt som deras inflytande är väldigt stort.

Fick betydelsefulla poster

Hon fullföljer resonemanget:

– Trots allt fick de så betydelsefulla utskott i riksdagen som rör utrikes- och rättsväsendepolitik. Och om inte de akuta frågorna med invandring och brottslighet inom en snar framtid löses radikalt, kommer inflytandet från SD att fortsätta att växa.

Statistik visar på minskad ryssvänlighet

Apropå partiers och länders alltmer försiktiga inställning till Ryssland visar en undersökning från Pew Research Center att sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari har sympatierna för Vladimir Putin minskat.

Endast nio procent av SD-anhängarna uttalade sig i positiva ordalag mot landet i öst, att jämföra med 21 procent vid förra årets undersökning.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen