Ryska soldaterna: Kreml lurade oss

2022 03 09

Propagandafilmer eller sanning? Filmer med uttalanden från ryska krigsfångar sprids av ukrainsk militär. Det finns en gemensam nämnare i videoklippen. De ryska soldaterna känner sig lurade. Och vill återvända hem.

– Ärligt talat så lurade de oss. Allt vi fick höra var falskt.

Orden kommer från en rysk officer. Tillsammans med fem andra ryska soldater sitter han i en tegelbyggnad. De bär ögonbindlar. En ukrainsk röst förhör dem.

Vill hem till familjen

–  Vi har familjer och barn. Jag tror att 90 procent av oss bara vill åka hem, fortsätter officeren.

Det tre minuter långa videoklippet filmades under tvångsförhållanden. Men officerens ord speglar en allmän vilja hos de ryska soldaterna, enligt reportaget som publicerats av The Guardian.

Låg stridsmoral

Reportaget är publicerat åtta dagar efter Putins invasion av Ukraina. Det finns en röd linje i texten. Den ryska armén lider av en låg stridsmoral.

Utifrån videoklippen kan det konstateras att ett betydande antal av Putins soldater är demoraliserade. De vill inte slåss. En del har till och med gett upp självmant.

Andra har övergett sina fordon och har begett sig mot den ryska gränsen till fots. Släpandes på sina väskor och vapen. Det visar flera videoklipp som The Guardian har tagit del av.

En anledningen bakom misslyckandet

Låg stridsmoral kan vara en anledning till att Rysslands inledande ”blixtkrig” misslyckades. Förhoppningarna i Kreml var att huvudstaden Kyiv skulle falla inom tre dagar. Soldaterna fick mat och bränsle som skulle räcka i två till tre dagar, enligt uppgifter från filmerna.

Det skulle gå snabbt. Men så blev det inte.

Kan lyckas ändå

Ryssland kan ändå lyckas med sitt krig i Ukraina. Framförallt eftersom den ryska krigsmakten nu övergått till tung artilleribeskjutning som även riktas mot civila, skriver The Guardian. Taktiken är långsammare och påminner om Rysslands krigsföring i Tjetjenien, där städer bombades till grus.

Skulle välkomnas som befriare

Flera av krigsfångarna berättar i videoklippen att Kreml försäkrat dem om att ukrainare skulle välkomna dem som befriare. Ryska styrkor uppges förväntat sig blommor och hurrarop. Istället möttes de av kulor och bomber.

– Några av dem trodde att de var på militärövningar. De förutsåg inte att de skulle stöta på motstånd, säger Artem Mazhulin, en 31-årig engelsklärare i staden Charkiv, till The Guardian.

Han tillägger att  flera av de ryska soldaterna som korsat gränsen är födda 2002 eller 2003.

– Vi pratar alltså om 19- och 20-åriga pojkar, säger han.

De har hjärntvättats

Artem Mazhulin utrycker en sorg över hur Kreml lyckats hjärntvätta sina soldater med propaganda.

– De försöker få dem att tro att Ukraina inte är ett riktigt land utan har tagits över av fascistiska monster.

Zelenskys uppmaning: Åk hem

I ett tal från den 3 mars uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelensky de ryska trupperna att ”åka hem” och beskrev soldaterna som ”förvirrade barn”.

– Åk hem. Ni kommer inte att finna någon fred här, sade han, enligt Al-Jazeera.

Arkivfoto: K.Schmidt

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen