Ryska soldaterna: Kreml lurade oss

2022 03 09

Propagandafilmer eller sanning? Filmer med uttalanden från ryska krigsfångar sprids av ukrainsk militär. Det finns en gemensam nämnare i videoklippen. De ryska soldaterna känner sig lurade. Och vill återvända hem.

– Ärligt talat så lurade de oss. Allt vi fick höra var falskt.

Orden kommer från en rysk officer. Tillsammans med fem andra ryska soldater sitter han i en tegelbyggnad. De bär ögonbindlar. En ukrainsk röst förhör dem.

Vill hem till familjen

– Vi har familjer och barn. Jag tror att 90 procent av oss bara vill åka hem, fortsätter officeren.

Det tre minuter långa videoklippet filmades under tvångsförhållanden. Men officerens ord speglar en allmän vilja hos de ryska soldaterna, enligt reportaget som publicerats av The Guardian.

Låg stridsmoral

Reportaget är publicerat åtta dagar efter Putins invasion av Ukraina. Det finns en röd linje i texten. Den ryska armén lider av en låg stridsmoral.

Utifrån videoklippen kan det konstateras att ett betydande antal av Putins soldater är demoraliserade. De vill inte slåss. En del har till och med gett upp självmant.

Andra har övergett sina fordon och har begett sig mot den ryska gränsen till fots. Släpandes på sina väskor och vapen. Det visar flera videoklipp som The Guardian har tagit del av.

En anledningen bakom misslyckandet

Låg stridsmoral kan vara en anledning till att Rysslands inledande ”blixtkrig” misslyckades. Förhoppningarna i Kreml var att huvudstaden Kyiv skulle falla inom tre dagar. Soldaterna fick mat och bränsle som skulle räcka i två till tre dagar, enligt uppgifter från filmerna.

Det skulle gå snabbt. Men så blev det inte.

Kan lyckas ändå

Ryssland kan ändå lyckas med sitt krig i Ukraina. Framförallt eftersom den ryska krigsmakten nu övergått till tung artilleribeskjutning som även riktas mot civila, skriver The Guardian. Taktiken är långsammare och påminner om Rysslands krigsföring i Tjetjenien, där städer bombades till grus.

Skulle välkomnas som befriare

Flera av krigsfångarna berättar i videoklippen att Kreml försäkrat dem om att ukrainare skulle välkomna dem som befriare. Ryska styrkor uppges förväntat sig blommor och hurrarop. Istället möttes de av kulor och bomber.

– Några av dem trodde att de var på militärövningar. De förutsåg inte att de skulle stöta på motstånd, säger Artem Mazhulin, en 31-årig engelsklärare i staden Charkiv, till The Guardian.

Han tillägger att flera av de ryska soldaterna som korsat gränsen är födda 2002 eller 2003.

– Vi pratar alltså om 19- och 20-åriga pojkar, säger han.

De har hjärntvättats

Artem Mazhulin utrycker en sorg över hur Kreml lyckats hjärntvätta sina soldater med propaganda.

– De försöker få dem att tro att Ukraina inte är ett riktigt land utan har tagits över av fascistiska monster.

Zelenskys uppmaning: Åk hem

I ett tal från den 3 mars uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelensky de ryska trupperna att ”åka hem” och beskrev soldaterna som ”förvirrade barn”.

– Åk hem. Ni kommer inte att finna någon fred här, sade han, enligt Al-Jazeera.

Arkivfoto: K.Schmidt

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen