Ryska soldaterna: Kreml lurade oss

2022 03 09

Propagandafilmer eller sanning? Filmer med uttalanden från ryska krigsfångar sprids av ukrainsk militär. Det finns en gemensam nämnare i videoklippen. De ryska soldaterna känner sig lurade. Och vill återvända hem.

– Ärligt talat så lurade de oss. Allt vi fick höra var falskt.

Orden kommer från en rysk officer. Tillsammans med fem andra ryska soldater sitter han i en tegelbyggnad. De bär ögonbindlar. En ukrainsk röst förhör dem.

Vill hem till familjen

–  Vi har familjer och barn. Jag tror att 90 procent av oss bara vill åka hem, fortsätter officeren.

Det tre minuter långa videoklippet filmades under tvångsförhållanden. Men officerens ord speglar en allmän vilja hos de ryska soldaterna, enligt reportaget som publicerats av The Guardian.

Låg stridsmoral

Reportaget är publicerat åtta dagar efter Putins invasion av Ukraina. Det finns en röd linje i texten. Den ryska armén lider av en låg stridsmoral.

Utifrån videoklippen kan det konstateras att ett betydande antal av Putins soldater är demoraliserade. De vill inte slåss. En del har till och med gett upp självmant.

Andra har övergett sina fordon och har begett sig mot den ryska gränsen till fots. Släpandes på sina väskor och vapen. Det visar flera videoklipp som The Guardian har tagit del av.

En anledningen bakom misslyckandet

Låg stridsmoral kan vara en anledning till att Rysslands inledande ”blixtkrig” misslyckades. Förhoppningarna i Kreml var att huvudstaden Kyiv skulle falla inom tre dagar. Soldaterna fick mat och bränsle som skulle räcka i två till tre dagar, enligt uppgifter från filmerna.

Det skulle gå snabbt. Men så blev det inte.

Kan lyckas ändå

Ryssland kan ändå lyckas med sitt krig i Ukraina. Framförallt eftersom den ryska krigsmakten nu övergått till tung artilleribeskjutning som även riktas mot civila, skriver The Guardian. Taktiken är långsammare och påminner om Rysslands krigsföring i Tjetjenien, där städer bombades till grus.

Skulle välkomnas som befriare

Flera av krigsfångarna berättar i videoklippen att Kreml försäkrat dem om att ukrainare skulle välkomna dem som befriare. Ryska styrkor uppges förväntat sig blommor och hurrarop. Istället möttes de av kulor och bomber.

– Några av dem trodde att de var på militärövningar. De förutsåg inte att de skulle stöta på motstånd, säger Artem Mazhulin, en 31-årig engelsklärare i staden Charkiv, till The Guardian.

Han tillägger att  flera av de ryska soldaterna som korsat gränsen är födda 2002 eller 2003.

– Vi pratar alltså om 19- och 20-åriga pojkar, säger han.

De har hjärntvättats

Artem Mazhulin utrycker en sorg över hur Kreml lyckats hjärntvätta sina soldater med propaganda.

– De försöker få dem att tro att Ukraina inte är ett riktigt land utan har tagits över av fascistiska monster.

Zelenskys uppmaning: Åk hem

I ett tal från den 3 mars uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelensky de ryska trupperna att ”åka hem” och beskrev soldaterna som ”förvirrade barn”.

– Åk hem. Ni kommer inte att finna någon fred här, sade han, enligt Al-Jazeera.

Arkivfoto: K.Schmidt

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 nov 26

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen