Ryska soldaterna: Kreml lurade oss

2022 03 09

Propagandafilmer eller sanning? Filmer med uttalanden från ryska krigsfångar sprids av ukrainsk militär. Det finns en gemensam nämnare i videoklippen. De ryska soldaterna känner sig lurade. Och vill återvända hem.

– Ärligt talat så lurade de oss. Allt vi fick höra var falskt.

Orden kommer från en rysk officer. Tillsammans med fem andra ryska soldater sitter han i en tegelbyggnad. De bär ögonbindlar. En ukrainsk röst förhör dem.

Vill hem till familjen

–  Vi har familjer och barn. Jag tror att 90 procent av oss bara vill åka hem, fortsätter officeren.

Det tre minuter långa videoklippet filmades under tvångsförhållanden. Men officerens ord speglar en allmän vilja hos de ryska soldaterna, enligt reportaget som publicerats av The Guardian.

Låg stridsmoral

Reportaget är publicerat åtta dagar efter Putins invasion av Ukraina. Det finns en röd linje i texten. Den ryska armén lider av en låg stridsmoral.

Utifrån videoklippen kan det konstateras att ett betydande antal av Putins soldater är demoraliserade. De vill inte slåss. En del har till och med gett upp självmant.

Andra har övergett sina fordon och har begett sig mot den ryska gränsen till fots. Släpandes på sina väskor och vapen. Det visar flera videoklipp som The Guardian har tagit del av.

En anledningen bakom misslyckandet

Låg stridsmoral kan vara en anledning till att Rysslands inledande ”blixtkrig” misslyckades. Förhoppningarna i Kreml var att huvudstaden Kyiv skulle falla inom tre dagar. Soldaterna fick mat och bränsle som skulle räcka i två till tre dagar, enligt uppgifter från filmerna.

Det skulle gå snabbt. Men så blev det inte.

Kan lyckas ändå

Ryssland kan ändå lyckas med sitt krig i Ukraina. Framförallt eftersom den ryska krigsmakten nu övergått till tung artilleribeskjutning som även riktas mot civila, skriver The Guardian. Taktiken är långsammare och påminner om Rysslands krigsföring i Tjetjenien, där städer bombades till grus.

Skulle välkomnas som befriare

Flera av krigsfångarna berättar i videoklippen att Kreml försäkrat dem om att ukrainare skulle välkomna dem som befriare. Ryska styrkor uppges förväntat sig blommor och hurrarop. Istället möttes de av kulor och bomber.

– Några av dem trodde att de var på militärövningar. De förutsåg inte att de skulle stöta på motstånd, säger Artem Mazhulin, en 31-årig engelsklärare i staden Charkiv, till The Guardian.

Han tillägger att  flera av de ryska soldaterna som korsat gränsen är födda 2002 eller 2003.

– Vi pratar alltså om 19- och 20-åriga pojkar, säger han.

De har hjärntvättats

Artem Mazhulin utrycker en sorg över hur Kreml lyckats hjärntvätta sina soldater med propaganda.

– De försöker få dem att tro att Ukraina inte är ett riktigt land utan har tagits över av fascistiska monster.

Zelenskys uppmaning: Åk hem

I ett tal från den 3 mars uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelensky de ryska trupperna att ”åka hem” och beskrev soldaterna som ”förvirrade barn”.

– Åk hem. Ni kommer inte att finna någon fred här, sade han, enligt Al-Jazeera.

Arkivfoto: K.Schmidt

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen