Ryssland agerar – skärper straffen

2023 04 18

Det ryska parlamentet skärper straffen för regimkritiker.

Den ryska regimkritikern Vladimir Kara-Murza har fått 25 års fängelse efter att offentligt ha fördömt Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Kara-Murza, som varit verksam som en framstående förespråkare av mänskliga rättigheter, har bland annat beskrivit Kreml som en “regim av mördare”.

Rysk domstol har kommit fram till att han gjort sig skyldig till förräderi.

Nu skärper Ryssland straffen för bland annat högförräderi, ett beslut som innebär att det strängaste straffet numer är livstid, uppger CNN.

Flera brott

Enligt det nya lagförslaget, som godkänts av parlamentets lägre kammare, kan ryska medborgare och människor med dubbla medborgarskap dömas för flera saker.

Bland annat handlar det om att dela statshemligheter med andra länder, spionage och att erbjuda assistans avseende aktiviteter som “motverkar den ryska federationens säkerhet”.

Straffen för terrorism och sabotage höjs även.

Flera ryska myndigheter har sedan kriget startade trappat upp tillslagen mot oppositionsröster och Ryssland har sedan invasionen gjort det straffbart att kritisera landets militär.

“Evigt stolt”

Regimkritikern Kara-Murza ställdes inför rätta för förräderi, spridning av falsk information angående den ryska armén och möjliggörandet av aktiviteter för en “oönskad organisation”.

Kara-Murzas fru uttrycker stöd för hennes man.

– Ett kvarts sekel - det är "5+" för ditt mod, din ihärdighet och ärlighet under många års arbete. Jag är evigt stolt över dig, min kära, och jag är alltid med dig, menar hon.

Kritik från flera håll

Såväl den fängslade oppositionskritikern Alexei Navalny som den brittiska regeringen har riktat hård kritik mot beslutet att fängsla Kara-Murza i 25 år.

Även EU har uttalat sig kring ämnet.

– Dagens skandalöst hårda domstolsbeslut visar ännu en gång det politiska missbruket av rättsväsendet för att pressa aktivister, människorättsförsvarare och alla röster som motsätter sig Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina, menar EU.

“Varje ord”

Förra veckan uttryckte sig Vladimir Kara-Murza själv om situationen.

– Varje ord som jag har sagt... Inte nog med att jag inte ångrar något av det, jag är stolt över det, sade han enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen