RYSSLAND: De protesterar mot regimens krig – Överfölls av polisen

2022 02 24

Deras regim bedriver just nu ett hänsynslöst anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Då gav sig tusentals personer sig ut på Rysslands gator för att protestera mot Putinregimens övergrepp.

Demonstrationerna ägde rum i över 40 ryska städer, rapporterar BBC. Men protesterna fick konsekvenser.

Tusentals gripna

Den ryska polisen har reagerat hänsynslöst runt om i hela Ryssland.

Över 1400 protestanter har gripits, rapporterar nyhetsbyrån AFP som hänvisar till siffror från den oberoende organisationen OVD-Info.

Merparten i Moskva

De flesta av polisingripandena skedde i huvudstaden Moskva. Över 700 personer uppges ha frihetsberövats av polisen i huvudstaden.

Bilder från nyhetsbyrån AFP visar hur rysk polis på ett våldsamt vis omhändertar en protestant, som håller i ett plakat med texten:

”Nej till krig med Ukraina! Avgå Putin!”

Myndigheter: Vi ska säkerhetsställa ordningen

– Vi ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerhetsställa den allmänna ordningen, uppger det ryska inrikesdepartementet i ett uttalande.

Den ryska myndigheten Utredningskommittén, som ansvarar för att utreda större brott, varnar för att demonstranterna ”bör vara medvetna om de negativa juridiska konsekvenserna av dessa handlingar”.

Krävs ett speciellt mod

Journalisten James Longman från ABC News är på plats i Moskva. Via en video från sin Twitter visar han upp en stor folksamling från Moskvas stadskärna. I videon syns flera demonstranter, men även flera poliser hållandes i batonger, ståendes utanför sina stora polistruckar.

– Det krävs en speciell sorts tapperhet för att protestera i Putins Ryssland – speciellt under den dagen han skickar ut sitt land i krig, skriver Longman på Twitter.

ANALYS

Åh så beundransvärt!

Trots att de vet att straffet kan bli väldigt hårt och trots att de ser hur vänner misshandlas av polisen så protesterar de mot sin egen president - eller rättare sagt diktator - och hans brutala krig mot grannlandet.

Det finns en stor rörelse av oppositionella i Ryssland men de förtrycks, trakasseras, fängslas och misshandlas av regimen.

Behöver stöd

Demonstranterna samlar såväl pensionärer och unga och kvinnor och män. Och de behöver omvärldens stöd. Deras tapperhet är enorm och många av dem kommer överleva sin diktator. Hoppet är stort om att de ska få uppleva en ljusare framtid med en värdigare ledare i framtiden.

Mörker i Europa

Men just nu råder sorg och mörker. Över Moskva. Över Ryssland. Över Europa. Över hela vår värld.

Men efter mörker kommer ljus. Det kommer, om än långt bort i fjärran.

Foto: Tot Cambin, Twitter

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen