RYSSLAND: Förnekar förekomst av censur

2022 03 28

Ryska tjänstemän förnekar att det skulle förekomma någon form av censur i landets medier.

Det rapporterar BBC efter att Roskomnadzor, Rysslands myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation, informationsteknologi och massmedier, förbjudit distribution av en intervju med Ukrainas president Volodymyr Zelensky som utfördes av oberoende ryska journalister. 

“Censur förbjudet”

Tjänstemän från den ryska myndigheten menar dock tvärtom att censur inte alls förekommer. Enbart lagar som medierna i landet måste följa. 

De säger även att censur är förbjudet enligt rysk lag, enligt BBC.

Begränsat information

Samtidigt har yttrandefrihet och information i Ryssland varit kraftigt begränsat, i synnerhet sedan Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. 

Roskomnadzor hänvisade emellertid inte till någon lag när man varnade ryska medier från att sprida Zelenskys intervju.

Ska granska medier

– Roskomnadzor varnar ryska medier för att publicera den här intervjun. De medier som genomfört intervjun kommer att bli föremål för granskning för att fastställa omfattningen av ansvaret vilka gensvar som är lämpliga, meddelade den ryska myndigheten i ett uttalande enligt CNN.

Lagt ned verksamheten

Den oberoende tidningen Navaya Gazeta har tillfälligt lagt ned sin verksamhet som en följd av de ryska varningarna.

– Vi fick ytterligare en varning från Roskomnadzor. Efter det avbryter vi publiceringen av tidningen i nätverken och på papper – till slutet av “specialoperationen” på Ukrainas territorium, meddelar den ryska tidningen på Twitter.

Zelensky: Moskva “rädda”

Zelensky själv svarade på censuren med att hävda att Moskva är “rädda” för journalister som “kan säga sanningen.

– De förstörde yttrandefrihet i sin stat, och försöker förstöra den i deras grannland. Han tillade:

– Tja, om det blir en sådan reaktion så gör vi någonting rätt. Det betyder att de är nervösa.

Rysk angelägenhet

Putinregimen uppges vara mycket angelägen om att kontrollera narrativet kring det som rapporteras från kriget i Ukraina, eller “specialoperationen” som det måste benämnas som i rysk kommunikation.

I Ryssland är det förbjudet att kalla kriget mot Ukraina för ett krig.

15 år i fängelse

Enligt BBC har nästan all oberoende media utöver statlig sådan stängts ned. Att publicera sanna rapporter från kriget kan leda till upp 15 år i fängelse, enligt en nyligen upprättad rysk lag.

Statstelevisionen stark

En del ryssar har trots den strikta censuren lyckats komma åt Zelenskys intervju online. Dock är rysk statstelevision fortsatt kraftfull när det gäller att styra opinionen i landet.

Foto: Absolut Vision

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen