RYSSLAND: Förnekar förekomst av censur

2022 03 28

Ryska tjänstemän förnekar att det skulle förekomma någon form av censur i landets medier.

Det rapporterar BBC efter att Roskomnadzor, Rysslands myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation, informationsteknologi och massmedier, förbjudit distribution av en intervju med Ukrainas president Volodymyr Zelensky som utfördes av oberoende ryska journalister. 

“Censur förbjudet”

Tjänstemän från den ryska myndigheten menar dock tvärtom att censur inte alls förekommer. Enbart lagar som medierna i landet måste följa. 

De säger även att censur är förbjudet enligt rysk lag, enligt BBC.

Begränsat information

Samtidigt har yttrandefrihet och information i Ryssland varit kraftigt begränsat, i synnerhet sedan Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. 

Roskomnadzor hänvisade emellertid inte till någon lag när man varnade ryska medier från att sprida Zelenskys intervju.

Ska granska medier

– Roskomnadzor varnar ryska medier för att publicera den här intervjun. De medier som genomfört intervjun kommer att bli föremål för granskning för att fastställa omfattningen av ansvaret vilka gensvar som är lämpliga, meddelade den ryska myndigheten i ett uttalande enligt CNN.

Lagt ned verksamheten

Den oberoende tidningen Navaya Gazeta har tillfälligt lagt ned sin verksamhet som en följd av de ryska varningarna.

– Vi fick ytterligare en varning från Roskomnadzor. Efter det avbryter vi publiceringen av tidningen i nätverken och på papper – till slutet av “specialoperationen” på Ukrainas territorium, meddelar den ryska tidningen på Twitter.

Zelensky: Moskva “rädda”

Zelensky själv svarade på censuren med att hävda att Moskva är “rädda” för journalister som “kan säga sanningen.

– De förstörde yttrandefrihet i sin stat, och försöker förstöra den i deras grannland. Han tillade:

– Tja, om det blir en sådan reaktion så gör vi någonting rätt. Det betyder att de är nervösa.

Rysk angelägenhet

Putinregimen uppges vara mycket angelägen om att kontrollera narrativet kring det som rapporteras från kriget i Ukraina, eller “specialoperationen” som det måste benämnas som i rysk kommunikation.

I Ryssland är det förbjudet att kalla kriget mot Ukraina för ett krig.

15 år i fängelse

Enligt BBC har nästan all oberoende media utöver statlig sådan stängts ned. Att publicera sanna rapporter från kriget kan leda till upp 15 år i fängelse, enligt en nyligen upprättad rysk lag.

Statstelevisionen stark

En del ryssar har trots den strikta censuren lyckats komma åt Zelenskys intervju online. Dock är rysk statstelevision fortsatt kraftfull när det gäller att styra opinionen i landet.

Foto: Absolut Vision

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen