RYSSLAND: Förnekar förekomst av censur

2022 03 28

Ryska tjänstemän förnekar att det skulle förekomma någon form av censur i landets medier.

Det rapporterar BBC efter att Roskomnadzor, Rysslands myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation, informationsteknologi och massmedier, förbjudit distribution av en intervju med Ukrainas president Volodymyr Zelensky som utfördes av oberoende ryska journalister. 

“Censur förbjudet”

Tjänstemän från den ryska myndigheten menar dock tvärtom att censur inte alls förekommer. Enbart lagar som medierna i landet måste följa. 

De säger även att censur är förbjudet enligt rysk lag, enligt BBC.

Begränsat information

Samtidigt har yttrandefrihet och information i Ryssland varit kraftigt begränsat, i synnerhet sedan Putin inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. 

Roskomnadzor hänvisade emellertid inte till någon lag när man varnade ryska medier från att sprida Zelenskys intervju.

Ska granska medier

– Roskomnadzor varnar ryska medier för att publicera den här intervjun. De medier som genomfört intervjun kommer att bli föremål för granskning för att fastställa omfattningen av ansvaret vilka gensvar som är lämpliga, meddelade den ryska myndigheten i ett uttalande enligt CNN.

Lagt ned verksamheten

Den oberoende tidningen Navaya Gazeta har tillfälligt lagt ned sin verksamhet som en följd av de ryska varningarna.

– Vi fick ytterligare en varning från Roskomnadzor. Efter det avbryter vi publiceringen av tidningen i nätverken och på papper – till slutet av “specialoperationen” på Ukrainas territorium, meddelar den ryska tidningen på Twitter.

Zelensky: Moskva “rädda”

Zelensky själv svarade på censuren med att hävda att Moskva är “rädda” för journalister som “kan säga sanningen.

– De förstörde yttrandefrihet i sin stat, och försöker förstöra den i deras grannland. Han tillade:

– Tja, om det blir en sådan reaktion så gör vi någonting rätt. Det betyder att de är nervösa.

Rysk angelägenhet

Putinregimen uppges vara mycket angelägen om att kontrollera narrativet kring det som rapporteras från kriget i Ukraina, eller “specialoperationen” som det måste benämnas som i rysk kommunikation.

I Ryssland är det förbjudet att kalla kriget mot Ukraina för ett krig.

15 år i fängelse

Enligt BBC har nästan all oberoende media utöver statlig sådan stängts ned. Att publicera sanna rapporter från kriget kan leda till upp 15 år i fängelse, enligt en nyligen upprättad rysk lag.

Statstelevisionen stark

En del ryssar har trots den strikta censuren lyckats komma åt Zelenskys intervju online. Dock är rysk statstelevision fortsatt kraftfull när det gäller att styra opinionen i landet.

Foto: Absolut Vision

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen