RYSSLAND: Groteskt lagförslag kan eskalera Putins anfallskrig

2022 07 05

Vanliga anställda i Ryssland kan tvingas jobba övertid för att stödja kriget i Ukraina.

Det kan bli verklighet inom kort, rapporterar Sky News.

Rysslands parlament har nämligen godkänt det första stadiet av två nya lagförslag som tillåter landet att övergå till en så kallad krigsekonomi.

Tvingas jobba övertid

Att gå över till en krigsekonomi skulle för Rysslands del innebära att företagen i landet tvingas förse den ryska militären med varor.

Lagarna skulle också innebära att anställda blir tvungna att arbeta övertid på sina jobb – för att öka finansieringen av Putins krigsmaskin, skriver nyhetskanalen.

Tar bort semester

Lagförslaget innebär en förändring i Ryssland arbetslagstiftning som ger regeringen möjlighet att bestämma över personalens arbetstider.

Kreml skulle därmed kunna tvinga anställda på företag som måste förse militären med varor att jobba nätter, helger, helgdagar och ta bort deras rätt till semester.

Kreml: Militären måste ha stöd

Vice premiärminister Yuri Borisov har krävt att lagförslagen ska godkännas. 

Enligt honom måste militären få mer stöd medan den ryska ekonomin utsätts för “kolossala sanktionstryck” från västländerna.

Ökad belastning

– Belastningen på försvarsindustrin har ökat avsevärt. För att garantera tillgången på vapen och ammunition är det nödvändigt att optimera arbetet i det militärindustriella komplexet och företag som ingår i samarbetskedjor, säger Yuri Borisov enligt nyhetsbyrån Reuters.

“Proxykrig” mot Ryssland

Den nya lagen kan tolkas som ett desperat försök av landets brutala diktator att sätta in en ny stöt mot Ukraina, i det krig som nu pågått i över fyra månader.

Västvärlden har isolerat Ryssland och översköljt landet med sanktioner, samtidigt som man försörjt Ukraina med vapen och utökat Nato – någonting som ses som ett “proxykrig” mot Ryssland från Moskvas håll.

Sanktionstryck bakom förslaget

– Just nu, när länderna i den kollektiva västvärlden bygger upp sin militära närvaro vid gränsen till Ryssland, intensifierar sanktionstrycket, ökar vapenförsörjningen till Ukraina, kan vikten av att anta lagen inte överskattas, säger Borsiov enligt Reuters.

Diskuteras i hemlighet

Enligt Borisov ska lagen om övertid inte utnyttjas mer än det behöver och han garanterade att alla anställda kommer att kompenseras för att jobba extra.

Lagförslaget, som ska fortsätta diskuteras imorgon bakom stängda dörrar, behöver gå igenom en andra och tredje behandling och därefter undertecknas av Vladimir Putin innan det kan sättas i bruk, skriver nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen