RYSSLAND: Groteskt lagförslag kan eskalera Putins anfallskrig

2022 07 05

Vanliga anställda i Ryssland kan tvingas jobba övertid för att stödja kriget i Ukraina.

Det kan bli verklighet inom kort, rapporterar Sky News.

Rysslands parlament har nämligen godkänt det första stadiet av två nya lagförslag som tillåter landet att övergå till en så kallad krigsekonomi.

Tvingas jobba övertid

Att gå över till en krigsekonomi skulle för Rysslands del innebära att företagen i landet tvingas förse den ryska militären med varor.

Lagarna skulle också innebära att anställda blir tvungna att arbeta övertid på sina jobb – för att öka finansieringen av Putins krigsmaskin, skriver nyhetskanalen.

Tar bort semester

Lagförslaget innebär en förändring i Ryssland arbetslagstiftning som ger regeringen möjlighet att bestämma över personalens arbetstider.

Kreml skulle därmed kunna tvinga anställda på företag som måste förse militären med varor att jobba nätter, helger, helgdagar och ta bort deras rätt till semester.

Kreml: Militären måste ha stöd

Vice premiärminister Yuri Borisov har krävt att lagförslagen ska godkännas. 

Enligt honom måste militären få mer stöd medan den ryska ekonomin utsätts för “kolossala sanktionstryck” från västländerna.

Ökad belastning

– Belastningen på försvarsindustrin har ökat avsevärt. För att garantera tillgången på vapen och ammunition är det nödvändigt att optimera arbetet i det militärindustriella komplexet och företag som ingår i samarbetskedjor, säger Yuri Borisov enligt nyhetsbyrån Reuters.

“Proxykrig” mot Ryssland

Den nya lagen kan tolkas som ett desperat försök av landets brutala diktator att sätta in en ny stöt mot Ukraina, i det krig som nu pågått i över fyra månader.

Västvärlden har isolerat Ryssland och översköljt landet med sanktioner, samtidigt som man försörjt Ukraina med vapen och utökat Nato – någonting som ses som ett “proxykrig” mot Ryssland från Moskvas håll.

Sanktionstryck bakom förslaget

– Just nu, när länderna i den kollektiva västvärlden bygger upp sin militära närvaro vid gränsen till Ryssland, intensifierar sanktionstrycket, ökar vapenförsörjningen till Ukraina, kan vikten av att anta lagen inte överskattas, säger Borsiov enligt Reuters.

Diskuteras i hemlighet

Enligt Borisov ska lagen om övertid inte utnyttjas mer än det behöver och han garanterade att alla anställda kommer att kompenseras för att jobba extra.

Lagförslaget, som ska fortsätta diskuteras imorgon bakom stängda dörrar, behöver gå igenom en andra och tredje behandling och därefter undertecknas av Vladimir Putin innan det kan sättas i bruk, skriver nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen