RYSSLAND: Jobbig födelsedagspresent för Putin

2022 10 07

Idag på fredagen fyller Rysslands diktator Vladimir Putin 70 år.

Och även om han enligt AP fick en traktor i present av Belarus president Alexandr Lukasjenko är det inte med tårta, ljus och färgglada presenter som han firas av resten av världen.

Faktum är att Putin får en högst besvärande födelsedagspresent som beskrivs som ett direkt bakslag för envåldshärskaren.

Samma dag som Rysslands ledare fyller jämnt tilldelades nämligen Nobels fredspris till människorättsorganisationerna Memorial från Ryssland och Civil Liberties från Ukraina.

Syrlig passning till Putin

Även den belarusiska demokratikämpen Ales Bjaljatski fick ta emot det hedervärda priset.

– På Putins 70-årsdag delas Nobels fredspris ut till en rysk människorättsgrupp som han stängde ned, en ukrainsk människorättsgrupp som dokumenterar hans krigsförbrytelser och en belarusisk människorättsaktivist som hans allierade Lukasjenko har fängslat, framhåller Kenneth Roth, tidigare chef för Human Rights Watch, på Twitter.

"En skål sura citroner"

Utmärkelserna bedöms av flera experter och opinionsbildare som rejält snöpliga för Putinregimen.

– Vladimir Putin, den ryska presidenten, fyller 70 år idag och det är väl helt klart att den norska Nobelkommittén just har sänt honom en skål med mycket sura citroner, uttrycker exempelvis Expressens utrikesredaktör Mats Larsson.

Dålig vecka för 70-åringen

Dagens besked om fredspristagarna är kulmen på en mycket dålig födelsedagsvecka för den nyblivne 70-årige ledaren.

Veckan började nämligen med att kraftig inhemsk kritik riktades mot Putin själv efter en rad svidande nederlag på slagfältet i Ukraina.

Kritiken kommer från både statliga ryska nyhetskanaler och militära bloggare, erfar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– Vissa gäster i hårt styrda statliga tv-program som sändes den 1 oktober kritiserade till och med Vladimir Putins beslut att annektera fyra ukrainska regioner innan militären säkrat regionernas administrativa gränser. De uttryckte även tvivel om huruvida Ryssland har förmåga att någonsin ockupera samtliga fyra territorier, framhåller ISW i sin senaste lägesrapport.

Viktigt genombrott för Ukraina

Födelsedagsveckan fortsatte sedan med att de ukrainska väpnade styrkorna stod för ett av krigets viktigaste genombrott hittills.

För första gången sedan kriget inleddes hade i onsdags Ukrainas soldater lyckats rycka fram även i Luhansk-regionen – en av de regioner som nyligen illegalt annekterats av Putin.

Kallades för "inkompetent"

Det blev inte bättre för den ryska diktatorn när en högt uppsatt ryssinstallerad tjänsteman i Ukraina, Kirill Stremousov, gick mycket hårt åt sin egen regim i Moskva under gårdagen.

– De militära förlusterna får vi skylla på inkompetenta befälhavare. Generalerna och ministrarna i Moskva förstår inte problemen vid fronten, framhöll tjänstemannen på Telegram, som även är chef för en annan annekterad region – Cherson.

Intensifierad kritik mot diktatorn

På senare tid har mer och mer kritik kommit från ryskt håll om hur kriget i Ukraina fortlöper.

– Sådan offentlig och förolämpande kritik av president Vladimir Putins trupper inifrån systemet är extremt sällsynt i det moderna Ryssland, påpekar tv-kanalen Al Jazeera.

Överste general Andrei Kartapolov, chefen för Rysslands dumans försvarskommitté, framhöll på torsdagen att tjänstemän måste "sluta ljuga" om utvecklingen på marken.

–  Folk vet. Vårt folk är inte dumt, framhöll generalen i en intervju med en rysk journalist, enligt CNN.

LÄS MER: Rysk tjänsteman: "Ledningen i Kreml är inkompetent"

LÄS MER: Viktig framgång för Ukraina – skickar kraftigt budskap till Putin

LÄS MER: Uppgifter: Trendskifte i Ryssland – dåliga nyheter för diktatorn

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen