RYSSLAND: Kräver att Putinregimens barn skickas till fronten

2022 11 01

Oligarken Jevgenij Prisgosjin tycker inte att Kreml gör tillräckligt för att besegra Ukraina i den olagliga invasionen.

Därför har han upprättat ett så kallat “Wagner Center” i Rysslands näst största stad St. Petersburg, uppger Institute for the Study of War, ISW.

Enligt den amerikanska tankesmedjan är initiativet ett försök av Prigsosjin att påverka den yttersta makten och på allvar bli en politisk röst att räkna med i landet.

Han leder redan nu den ökända Wagnergruppen, som rekryterat legosoldater från bland annat Syrien och som uppges delta i invasionen av Ukraina.

– Prigsosjin kanske eller kanske inte skapar sitt eget politiska parti, men han etablerar sig som en politisk kraft och använder sin populära status och sin koppling till Wagner för att kritisera sina motståndare inom elitkretsar och för att institutionalisera sin egen auktoritet, framhåller ISW.

Putins "kock"

Oligarken, som ibland beskrivs som Putins “kock”, har den senaste tiden växt enormt i popularitet i Ryssland enligt ISW.

Han har också öppet kritiserat ledningen i landet – men till skillnad från många av Putins största kritiker går hans anklagelser istället ut på att Kreml inte mobiliserar tillräckligt.

– Till dess att elitens barn går i krig kommer inte landets fullständiga mobilisering att ske, säger han i ett uttalande.

Mobilisering klar

Under gårdagen gick det ryska försvarsministeriet ut med att Ryssland avbrutit sin “partiella mobilisering” av landets medborgare, rapporterar CNN.

Idag kom ett kompletterande besked från Putin – nämligen att mobiliseringen nu är helt klar.

Enligt diktatorn är det ännu inte bestämt huruvida han officiellt ska avsluta den värnpliktskampanj som tillkännagavs i det uppmärksammade talet 21 september.

– Ärligt talat tänkte jag inte ens på det. Jag kommer att diskutera med advokater om det är nödvändigt att tillkännage genom dekret att det har slutförts. Men den är klar. Gränsen har dragits, säger Putin på en presskonferens på tisdagen.

Beskrivs som fiasko

Rysslands försvarsministerium påstår att 41 000 av de nyligen rekryterade medborgarna redan befinner sig på frontlinjen.

Resterande dryga 260 000 personer genomgår för närvarande utbildning.

Värnpliktskampanjen beskrivs av CNN som ett fiasko med flera misstag och som orsakat stora protester mot diktatorn samt föranlett en massflykt från landet.

– Protester har brutit ut i etniska minoritetsregioner, och vissa militära mönstringskontor har satts i brand. Det ursprungliga tillkännagivandet utlöste också sällsynta antikrigsdemonstrationer över hela Ryssland, framhåller kanalen i sin rapportering.

Över 200 000 ryssar uppges att ha flytt från Ryssland till Georgien, Kazakstan och EU bara under den första veckan efter tillkännagivandet av Putins mobilisering.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen