RYSSLAND: Kreml kommenterar diktatorns hälsa

2022 08 03

Vladimir Putins hälsosituation har under många år varit ett omdebatterat ämne.

Flera skakiga uppträdande i offentligheten har spätt på spekulationerna.

Det har spekulerats om att diktatorn har drabbats av cancer, Parkinson och en mängd andra sjukdomar.

I söndags var det dags igen.

Skakig arm

Vladimir Putin medverkade när ryska flottan firades i St Petersburg.

I ett videoklipp parkerar en mygga på diktatorns kind.

Putin försöker vifta bort besökaren, men ser ut att vara oförmögen att använda sin högra arm.

Aktionen spädde återigen på ryktena om diktatorns dåliga hälsa.

Nu svarar Kreml.

Hälsan är god

På en pressträff försäkrar Kremls talesman Dmitrij Peskov återigen att Vladimir Putins hälsa är god.

– När det gäller vår ryske president kan jag bara upprepa att allt är bra med hans hälsa. Han arbetar i ett aktivt läge, försiktighetsåtgärder är organiserade i den epidemiologiska planen, säger Peskov enligt nyhetsbyrån Ria Novosti.

Stor granskning

I början av april publicerade oberoende ryska Proekt Media en stor granskning av diktatorns hälsosituation.

I artikeln redogörs det för samtliga gånger som Putin mystiskt försvunnit från offentligheten. Något som skett flera gånger de senaste åren.

Tidskriften har även granskat samtliga tillfällen där diktatorn haltar eller visar andra symptom på dålig hälsa.

Badar i blod

Putin har under de senaste åren ständigt följts av läkare – vart han än befinner sig.

Han har också vidtagit en något anmärkningsvärd vana. Rysslands envåldshärskare badar i blod från hjorthorn, vilket enligt enstaka uppgifter ska ha en god effekt på hälsan.

Pekar ut tre läkare

Proekt Medias granskning pekar ut tre läkare som Putin spenderat mest tid med.

Främst handlar det om Jevgenij Selivanov. Han är kirurg och expert på sköldkörtelcancer.

Cancerläkaren Selinavov har enligt granskningen spenderat 166 dagar tillsammans med diktatorn de senaste fyra åren.

Det har väckt misstankar om att Putin lider av sköldkörtelcancer, vilket är Selinavovs specialområde.

Kreml har dementerat att diktatorn har behandlats för sjukdomen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)