Ryssland planerar hämnd – hotar med storstöld i Europa

2023 11 01

Den ryska regimen är redo att slå tillbaka mot EU.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra året har Europeiska unionen fryst en stor andel ryska tillgångar, främst i Bryssel.

Unionen jobbar nu på att ta fram ett konkret förslag på hur dessa, från början statliga ryska pengar, ska kunna användas för att  hjälpa Ukraina att bygga upp landet efter kriget istället för att återgå till Ryssland.

Det uppskattas inte i Moskva.

– Ett antal europeiska politiker, ledda av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har återigen börjat prata om att stjäla vårt lands frysta medel för att fortsätta militariseringen av Kyiv, säger Vyacheslav Volodin, talman i ryska statsduman, enligt Reuters.

Planerar hämnd

Ryssland hotar nu att som svar konfiskera europeiska tillgångar som för närvarande sitter fast hos Putinregimen – och det i betydligt större utsträckning än de summor som EU planerar att avsätta för Ukraina.

– Ett sådant beslut skulle kräva ett symmetriskt svar från Ryska federationen, säger Vyacheslav Volodin.

– I så fall kommer många fler tillgångar som tillhör ovänliga länder att konfiskeras än våra frysta medel i Europa.

211 miljarder euro

Enligt Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, uppgår värdet på de frysta ryska tillgångarna 211 miljarder euro.

Unionen har redan slagit fast att Ryssland måste betala för återuppbyggnaden av Ukraina.

Sverige har tillsammans med Danmark, Finland, Polen och de baltiska länderna uttryckt att man stöder idén att öronmärka de ryska medlen till att hjälpa Ukraina komma på fötter när Ryssland har besegrats.

Andra är mer skeptiska, exempelvis Belgien och Luxemburg, och varnar för finansiella risker med ett sådant beslut.

Jättarna tveksamma

Även Europeiska centralbanken och EU-jättar som Frankrike och Tyskland tvekar över att använda de ryska tillgångarna för ukrainska ändamål.

– De är rädda att satsningen skulle störa finansmarknaderna och försvara eurons ställning som reservvaluta, rapporterar tidningen Politico.

Krav sedan länge

Redan kort efter att invasionen var ett faktum krävde dock exempelvis Estland att betalningar för rysk energi skulle hållas inne och öronmärkas för Ukraina.

– Ryssland måste hållas ansvariga för den förödande förstörelsen de har orsakat och de krigsbrott de har begått i Ukraina, sade Estlands dåvarande utrikesminister Eva-Maria Liimets våren 2022.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen