– Ryssland planerar största kriget i Europa sen andra världskriget 1945

2022 02 20

Rysslands diktator är i färd med att göra sig skyldig till ett fasansfullt krig som lär leda till döden för såväl många ukrainare som många ryssar.

Det konstaterar Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en intervju med BBC.

Rena lögner från Ryssland

Den ryska diktaturen har samlat upp till 190 000 soldater nära Ukrainas gränser och trots löften om att dra tillbaka trupper har det tvärtom kommit nya ryska soldater till gränsen. Rysslands löften har visat sig vara rena lögner och istället ser Putins plan ut att vara en invasion av Ukraina konstaterar Väst.

Omringa huvudstaden

– Planen är för något som kan bli det största kriget i Europa sedan 1945 sett till rena storleken. Det handlar om inte bara en invasion från öster genom Donbass utan enligt underrättelseuppgifterna vi ser även från norr. Att [soldaterna] kommer ner från Belarus och omringar självaste huvudstaden Kiev, säger Boris Johnson.

Fasanfullt

Han betonar hur fasansfullt kriget lär bli när det gäller antalet döda människor.

– Jag tror folk behöver inse kostnaderna i rena liv som det kan leda till. Inte bara för ukrainare utan även för ryssar, säger Storbritanniens premiärminister till TV-kanalen.

Har redan börjat

USA:s och Storbritanniens regeringar konstaterar att Ryssland redan tycks ha inlett slutfaserna inför kriget.

– Alla tecken pekar på att planen redan har börjat på sätt och vis, säger Boris Johnson från den årliga säkerhetskonferensen i München.

Planerar långtgående sanktioner

Storbritanniens ledare indikerar att man kommer att ta till ännu mer långtgående sanktioner mot Ryssland än man har nämnt tidigare.

Han framhöll att Storbritannien och USA kommer att stoppa ryska företag från att handla med pund och dollar vilket skulle slå mycket hårt mot företagen enligt Boris Johnson.

Tror att Putin ljuger

USA och Storbritannien har de senaste veckorna gjort allt för att peka ut att Putinregimen när som helst kan gå till anfall mot Ukraina vilket pressat Rysslands utrikesminister att flera gånger gå ut och lova att det är fel.

Ryssland kommer inte alls att attackera Ukraina enligt Putinregimen men Väst tror att Putin ljuger.

Ett sista rop på hjälp

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har under Münchenkonferensen samtalat med en rad ledare från Väst i vad som ser ut att vara ett sista rop på hjälp för att försöka stoppa Rysslands diktators förmodade krigsplaner.

Foto: Boris Johnson FB

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen