Ryssland tvingas till akutåtgård – närmar sig Moskva “från alla håll”

2025 05 06

Det uppger nyhetsbyrån Reuters som hänvisar till Rosaviatsia, som övervakar rysk flygtrafik.

Bland annat gäller det de stora flygplatserna i Vnukovo, Domodedovo, Zhukovsky och Sheremetyevo.

Enligt Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, beror akutåtgärden på att på att en svärm av drönare närmat sig huvudstaden “från alla håll”.

Tjugotal drönare

Ryska tjänstemän uppger att det handlar om ett tjugotal ukrainska drönare. Senare på tisdagsmorgonen har uppgifterna ändrats till 105 drönare, uppger TV2. Enligt landets myndigheter sköts samtliga ned och orsakade ingen större skada. 

Det kommer dock uppgifter från Bazaar, Mash och Shot, samtliga nyhetskanaler med kopplingar till ryska säkerhetstjänster, om att minst en drönare ska ha slagit ned i ett flerfamiljshus nära en större väg i södra Moskva.

Uppgifterna är obekräftade.

Ukraina har inte kommenterat

Det är andra natten i rad som Ryssland hävdar att Moskva har attackerats av ukrainska drönare. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska man ha skjutit ned totalt 26 drönare under natten till måndagen, inklusive drönare över regionerna Brjansk och Kaluga.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Vid tidigare tillfällen har Kyiv uppgett att drönarattacker mot Ryssland utgör svar på de fortsatta ryska angreppen mot ukrainskt territorium, framför allt mot civila mål som bostadsområden samt energiinfrastruktur.

Att attackera mål på ryskt territorium avser att förstöra infrastruktur som bedöms som central för Rysslands övergripande krigsinsatser, skriver Reuters.

Zelenskyj: Kan inte hållas ansvariga

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare gett besked om en ensidig vapenvila mellan 8-10 maj som sammanfaller med det ryska firandet av Segerdagen, till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland och 80-årsdagen av andra världskrigets slut.

Flera utländska ledare och delegationer kommer att besöka Moskva den 9 maj då en stor militärparad hålls i huvudstaden.

Ukraina har avfärdat Putins "vapenvila" och sagt att man bryr sig om ”människoliv, inte parader”. Istället vill landet se en villkorslös vapenvila i minst 30 dagar.

– Vår ståndpunkt är mycket enkel för alla länder som reser till Ryssland den 9 maj: Vi kan inte hållas ansvariga för vad som händer på Ryska federationens territorium, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt Politico.

Flygplatserna i Moskva har öppnat igen på tisdagsmorgonen efter stängningarna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen