Ryssland vänder sig till omvärlden – ber om hjälp

2023 09 28

Landet har blivit en paria sedan invasionen av Ukraina förra året.

Det har inte minst visat sig svart på vitt i FN:s omröstningar.

Våren 2022 röstades en resolution igenom som fördömde invasionen och krävde ett omedelbart tillbakadragande av ryska  styrkor från Ukraina. 

Resultatet var förkrossande 141-5 för resolutionen. 

De enda som röstade emot den var, förutom Ryssland själva, Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea.

– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu, sade finska FN-ambassadören Jukka Salovaara till Svenska Yle efteråt. 

Siktar på combeback

Rysslands roll i FN kan framstå som oerhört märklig och är kraftigt ifrågasatt. 

Landet har sedan invasionen bland annat haft ordförandeposten för FN:s säkerhetsråd – där man är en permanent medlem med vetorätt i alla resolutionsförslag.

Däremot uteslöts Ryssland från FN:s råd för mänskliga rättigheter. 

Men det planerar inte Putin att vara särskilt länge till.

Nu förbereder nämligen Ryssland en comeback i rådet – och man vädjar om världens länders hjälp för att komma tillbaka.

Ber om stöd 

Ryska diplomater har tagit fram en plan för att få sitt land omvalt i rådet för en ny treårsperiod, avslöjar brittiska BBC.

Kanalen har tagit del av det dokument som nu cirkulerar bland FN-medlemmar och där Ryssland ber om deras stöd.

– Ryssland lovar att hitta “adekvata lösningar för frågor om mänskliga rättigheter” och försöker stoppa rådet från att bli ett “instrument som tjänar en grupp länders politiska vilja”, uppfattat som en hänvisning till väst, rapporterar korrespondenten James Landale. 

Slår tillbaka 

Omröstningen ska ske nästa månad. 

Enligt ryska diplomater hoppas man att landet ska kunna återfå viss internationell trovärdighet. 

Men Putin ska nog inte ha för höga förhoppningar då det finns fortsatta bevis på krigsförbrytelser, inklusive tortyr, våldtäkt och attacker mot civila i Rysslands namn i Ukraina.

– Tanken att Ryssland skulle kunna återvända till rådet för mänskliga rättigheter är en kränkning av själva begreppet “mänskliga rättigheter” och ett farligt steg bakåt som skulle skada dess trovärdighet, säger David Lammy, talesperson för brittiska utrikesdepartementet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen