Ryssland vänder sig till omvärlden – ber om hjälp

2023 09 28

Vladimir Putins Ryssland blir allt mer isolerat på den internationella arenan.

Landet har blivit en paria sedan invasionen av Ukraina förra året.

Det har inte minst visat sig svart på vitt i FN:s omröstningar.

Våren 2022 röstades en resolution igenom som fördömde invasionen och krävde ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina.

Resultatet var förkrossande 141-5 för resolutionen.

De enda som röstade emot den var, förutom Ryssland själva, Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea.

– Om man bara har vänner som Nordkorea och Syrien, då inser man hur isolerat Ryssland är just nu, sade finska FN-ambassadören Jukka Salovaara till Svenska Yle efteråt.

Siktar på combeback

Rysslands roll i FN kan framstå som oerhört märklig och är kraftigt ifrågasatt.

Landet har sedan invasionen bland annat haft ordförandeposten för FN:s säkerhetsråd – där man är en permanent medlem med vetorätt i alla resolutionsförslag.

Däremot uteslöts Ryssland från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Men det planerar inte Putin att vara särskilt länge till.

Nu förbereder nämligen Ryssland en comeback i rådet – och man vädjar om världens länders hjälp för att komma tillbaka.

Ber om stöd

Ryska diplomater har tagit fram en plan för att få sitt land omvalt i rådet för en ny treårsperiod, avslöjar brittiska BBC.

Kanalen har tagit del av det dokument som nu cirkulerar bland FN-medlemmar och där Ryssland ber om deras stöd.

– Ryssland lovar att hitta “adekvata lösningar för frågor om mänskliga rättigheter” och försöker stoppa rådet från att bli ett “instrument som tjänar en grupp länders politiska vilja”, uppfattat som en hänvisning till väst, rapporterar korrespondenten James Landale.

Slår tillbaka

Omröstningen ska ske nästa månad.

Enligt ryska diplomater hoppas man att landet ska kunna återfå viss internationell trovärdighet.

Men Putin ska nog inte ha för höga förhoppningar då det finns fortsatta bevis på krigsförbrytelser, inklusive tortyr, våldtäkt och attacker mot civila i Rysslands namn i Ukraina.

– Tanken att Ryssland skulle kunna återvända till rådet för mänskliga rättigheter är en kränkning av själva begreppet “mänskliga rättigheter” och ett farligt steg bakåt som skulle skada dess trovärdighet, säger David Lammy, talesperson för brittiska utrikesdepartementet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen