S-MP-regeringen vill använda terrorlagar i kampen mot gängkriminella

2021 11 02

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen möjlighet att använda hårdare metoder mot gängkriminaliteten genom att använda verktyg som annars bara är möjliga i kampen mot terrorister.

S-MP-regeringen meddelar i dag att de vill skärpa polisen verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

För att stoppa skjutningar

Mikael Damberg vill att polisen får tillgång till fler metoder för att stoppa planer på till exempel skjutningar i ett tidigt stadie.

– Samhällets offensiv mot de kriminella gängen pågår med full kraft. Regeringen har skärpt ett stort antal straff och gett polisen nya verktyg, bland annat hemlig dataavläsning som gör att man kommer åt krypterad information. Regeringen tar nu initiativ till att ge polisen ytterligare verktyg i sitt arbete mot kriminella nätverk, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Vill avlyssna utan konkret brottsmisstanke

S-MP-regeringen betonar att polisen själva efterfrågat ökade möjligheter att kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte för att bekämpa de kriminella nätverken. Förebyggande tvångsmedel får användas utan att polis eller åklagare har inlett en förundersökning och S-MP-regeringen vill nu genomföra följande punkter vilket de givit en utredare i uppdrag att granska:

--Användande av hemlig avlyssning i större utsträckning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för kriminella nätverk

--Nya möjligheter till husrannsakan i preventivt syfte

--Bedöma om skyddet för privat- och familjelivet respektive den personliga integriteten bör stärkas.

Ska ge förslag till regeringen

En utredning innebär att man samlar in faktaunderlag och ser över fördelar och nackdelar för att kunna fatta beslut i frågan. När en regering inleder en utredning så innebär det nästan alltid att man vill genomföra förslaget.

– Utredaren ska överväga och lämna förslag om möjligheten att använda preventiva tvångsmedel, som annars bara är möjligt vid terroristbrott, även ska vara möjlig för gängrelaterad brottslighet, säger Damberg till Expressen.

ANALYS

Brottsligheten väntas bli en av de största frågor i valet 2022 och det lär enligt min bedömning bli en av de 2-3 frågor som Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lägger mest fokus på.

[yop_poll id="855"]

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen