S-MP-regeringen vill använda terrorlagar i kampen mot gängkriminella

2021 11 02

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen möjlighet att använda hårdare metoder mot gängkriminaliteten genom att använda verktyg som annars bara är möjliga i kampen mot terrorister.

S-MP-regeringen meddelar i dag att de vill skärpa polisen verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

För att stoppa skjutningar

Mikael Damberg vill att polisen får tillgång till fler metoder för att stoppa planer på till exempel skjutningar i ett tidigt stadie.

– Samhällets offensiv mot de krimi­nella gängen pågår med full kraft. Regeringen har skärpt ett stort antal straff och gett polisen nya verktyg, bland annat hemlig data­avläsning som gör att man kommer åt krypterad information. Regeringen tar nu initiativ till att ge polisen ytterligare verktyg i sitt arbete mot kriminella nätverk, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Vill avlyssna utan konkret brottsmisstanke

S-MP-regeringen betonar att polisen själva efterfrågat ökade möjligheter att kunna använda hemliga tvångs­medel i förebyggande syfte för att bekämpa de krimi­nella nätverken. Förebyggande tvångs­medel får användas utan att polis eller åklagare har inlett en förunder­sökning och S-MP-regeringen vill nu genomföra följande punkter vilket de givit en utredare i uppdrag att granska:

--Användande av hemlig avlyss­ning i större utsträck­ning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för krimi­nella nätverk

--Nya möjligheter till husrann­sakan i preventivt syfte

--Bedöma om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integriteten bör stärkas.

Ska ge förslag till regeringen

En utredning innebär att man samlar in faktaunderlag och ser över fördelar och nackdelar för att kunna fatta beslut i frågan. När en regering inleder en utredning så innebär det nästan alltid att man vill genomföra förslaget.

– Utredaren ska överväga och lämna förslag om möjligheten att använda preventiva tvångsmedel, som annars bara är möjligt vid terroristbrott, även ska vara möjlig för gängrelaterad brottslighet, säger Damberg till Expressen.

ANALYS

Brottsligheten väntas bli en av de största frågor i valet 2022 och det lär enligt min bedömning bli en av de 2-3 frågor som Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lägger mest fokus på.

[yop_poll id="855"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen