S-MP-regeringen vill använda terrorlagar i kampen mot gängkriminella

2021 11 02

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen möjlighet att använda hårdare metoder mot gängkriminaliteten genom att använda verktyg som annars bara är möjliga i kampen mot terrorister.

S-MP-regeringen meddelar i dag att de vill skärpa polisen verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

För att stoppa skjutningar

Mikael Damberg vill att polisen får tillgång till fler metoder för att stoppa planer på till exempel skjutningar i ett tidigt stadie.

– Samhällets offensiv mot de krimi­nella gängen pågår med full kraft. Regeringen har skärpt ett stort antal straff och gett polisen nya verktyg, bland annat hemlig data­avläsning som gör att man kommer åt krypterad information. Regeringen tar nu initiativ till att ge polisen ytterligare verktyg i sitt arbete mot kriminella nätverk, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Vill avlyssna utan konkret brottsmisstanke

S-MP-regeringen betonar att polisen själva efterfrågat ökade möjligheter att kunna använda hemliga tvångs­medel i förebyggande syfte för att bekämpa de krimi­nella nätverken. Förebyggande tvångs­medel får användas utan att polis eller åklagare har inlett en förunder­sökning och S-MP-regeringen vill nu genomföra följande punkter vilket de givit en utredare i uppdrag att granska:

--Användande av hemlig avlyss­ning i större utsträck­ning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för krimi­nella nätverk

--Nya möjligheter till husrann­sakan i preventivt syfte

--Bedöma om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integriteten bör stärkas.

Ska ge förslag till regeringen

En utredning innebär att man samlar in faktaunderlag och ser över fördelar och nackdelar för att kunna fatta beslut i frågan. När en regering inleder en utredning så innebär det nästan alltid att man vill genomföra förslaget.

– Utredaren ska överväga och lämna förslag om möjligheten att använda preventiva tvångsmedel, som annars bara är möjligt vid terroristbrott, även ska vara möjlig för gängrelaterad brottslighet, säger Damberg till Expressen.

ANALYS

Brottsligheten väntas bli en av de största frågor i valet 2022 och det lär enligt min bedömning bli en av de 2-3 frågor som Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lägger mest fokus på.

[yop_poll id="855"]

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen