S-MP-regeringen vill använda terrorlagar i kampen mot gängkriminella

2021 11 02

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen möjlighet att använda hårdare metoder mot gängkriminaliteten genom att använda verktyg som annars bara är möjliga i kampen mot terrorister.

S-MP-regeringen meddelar i dag att de vill skärpa polisen verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

För att stoppa skjutningar

Mikael Damberg vill att polisen får tillgång till fler metoder för att stoppa planer på till exempel skjutningar i ett tidigt stadie.

– Samhällets offensiv mot de kriminella gängen pågår med full kraft. Regeringen har skärpt ett stort antal straff och gett polisen nya verktyg, bland annat hemlig dataavläsning som gör att man kommer åt krypterad information. Regeringen tar nu initiativ till att ge polisen ytterligare verktyg i sitt arbete mot kriminella nätverk, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Vill avlyssna utan konkret brottsmisstanke

S-MP-regeringen betonar att polisen själva efterfrågat ökade möjligheter att kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte för att bekämpa de kriminella nätverken. Förebyggande tvångsmedel får användas utan att polis eller åklagare har inlett en förundersökning och S-MP-regeringen vill nu genomföra följande punkter vilket de givit en utredare i uppdrag att granska:

--Användande av hemlig avlyssning i större utsträckning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för kriminella nätverk

--Nya möjligheter till husrannsakan i preventivt syfte

--Bedöma om skyddet för privat- och familjelivet respektive den personliga integriteten bör stärkas.

Ska ge förslag till regeringen

En utredning innebär att man samlar in faktaunderlag och ser över fördelar och nackdelar för att kunna fatta beslut i frågan. När en regering inleder en utredning så innebär det nästan alltid att man vill genomföra förslaget.

– Utredaren ska överväga och lämna förslag om möjligheten att använda preventiva tvångsmedel, som annars bara är möjligt vid terroristbrott, även ska vara möjlig för gängrelaterad brottslighet, säger Damberg till Expressen.

ANALYS

Brottsligheten väntas bli en av de största frågor i valet 2022 och det lär enligt min bedömning bli en av de 2-3 frågor som Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lägger mest fokus på.

[yop_poll id="855"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen