S-toppnamn ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar

2021 07 03

Socialdemokraternas Annika Strandhäll ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar i riksdagen.

Hon hänvisar till tidigare exempel när riksdagsledamöter dömts för brott.

– När riksdagsledamöter har dömts för grova brott, i det här fallet två moderata riksdagsledamöter – båda två har lämnat sina uppdrag, framhåller Strandhäll till TV4 Nyheterna. Strandhäll anser att Ebba Busch ska tänka igenom om hon kan fortsätta som ledamot.

– Det hade nog var och en av oss gjort om man sitter i Sveriges riksdag om man hade dömts för ett grovt brott , säger Annika Strandhäll.

Uppförandekod

TV4 rapporterar att det i riksdagens regelverk finns en uppförandekod med följande formulering:

– Den offentliga makten utövas under lagarna. För att upprätthålla legitimiteten för denna princip är det lika självklart som viktigt att ledamöterna själva följer de lagar de stiftar.

KD uppger att man följer uppföranderegeln och att man kontrollerat detta med Riksdagsförvaltningen, enligt TV4. Se hela TV-inslaget här.

ANALYS

Ebba Busch erkände igår att hon brutit mot lagen angående den uppmärksammade förtalsfrågan men hon ansåg sig ändå oskyldig och uttryckte sig på ett sätt som kan tolkas som att hon inte ger så mycket för svensk lagstiftning på det aktuella området. Det är ett riskabelt sätt att uttrycka sig på när man är partiledare och kan få följdeffekter om andra tar efter den inställningen.

60 000 kr i böter

En motverkande faktor är dock att hon faktiskt får betala 60 000 kronor i böter vilket är en skarp signal om att oavsett vad man tycker om lagen så gäller den och det tydliga bötesbeloppet lär motverka att folk får för sig att nonchalera lagarna om förtal.

Angående KD:s framtid lär det vara positivt att förtalsfrågan nu är hanterad och att en uppslitande rättegång undviks i och med att Ebba Bush istället valde att erkänna brott – även om hon anser sig oskyldig. Diskussionen som Annika Strandhäll lyfter fram lär fortsätta. Läs mer här.

Foto: Annika Strandhäll, FB, resp. Ebba Busch FB.

[yop_poll id="311"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)