S-toppnamn ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar

2021 07 03

Socialdemokraternas Annika Strandhäll ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar i riksdagen.

Hon hänvisar till tidigare exempel när riksdagsledamöter dömts för brott.

– När riksdagsledamöter har dömts för grova brott, i det här fallet två moderata riksdagsledamöter – båda två har lämnat sina uppdrag, framhåller Strandhäll till TV4 Nyheterna. Strandhäll anser att Ebba Busch ska tänka igenom om hon kan fortsätta som ledamot.

– Det hade nog var och en av oss gjort om man sitter i Sveriges riksdag om man hade dömts för ett grovt brott , säger Annika Strandhäll.

Uppförandekod

TV4 rapporterar att det i riksdagens regelverk finns en uppförandekod med följande formulering:

– Den offentliga makten utövas under lagarna. För att upprätthålla legitimiteten för denna princip är det lika självklart som viktigt att ledamöterna själva följer de lagar de stiftar.

KD uppger att man följer uppföranderegeln och att man kontrollerat detta med Riksdagsförvaltningen, enligt TV4. Se hela TV-inslaget här.

ANALYS

Ebba Busch erkände igår att hon brutit mot lagen angående den uppmärksammade förtalsfrågan men hon ansåg sig ändå oskyldig och uttryckte sig på ett sätt som kan tolkas som att hon inte ger så mycket för svensk lagstiftning på det aktuella området. Det är ett riskabelt sätt att uttrycka sig på när man är partiledare och kan få följdeffekter om andra tar efter den inställningen.

60 000 kr i böter

En motverkande faktor är dock att hon faktiskt får betala 60 000 kronor i böter vilket är en skarp signal om att oavsett vad man tycker om lagen så gäller den och det tydliga bötesbeloppet lär motverka att folk får för sig att nonchalera lagarna om förtal.

Angående KD:s framtid lär det vara positivt att förtalsfrågan nu är hanterad och att en uppslitande rättegång undviks i och med att Ebba Bush istället valde att erkänna brott – även om hon anser sig oskyldig. Diskussionen som Annika Strandhäll lyfter fram lär fortsätta. Läs mer här.

Foto: Annika Strandhäll, FB, resp. Ebba Busch FB.

[yop_poll id="311"]

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen