S-toppnamn ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar

2021 07 03

Socialdemokraternas Annika Strandhäll ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar i riksdagen.

Hon hänvisar till tidigare exempel när riksdagsledamöter dömts för brott.

– När riksdagsledamöter har dömts för grova brott, i det här fallet två moderata riksdagsledamöter – båda två har lämnat sina uppdrag, framhåller Strandhäll till TV4 Nyheterna. Strandhäll anser att Ebba Busch ska tänka igenom om hon kan fortsätta som ledamot.

– Det hade nog var och en av oss gjort om man sitter i Sveriges riksdag om man hade dömts för ett grovt brott , säger Annika Strandhäll.

Uppförandekod

TV4 rapporterar att det i riksdagens regelverk finns en uppförandekod med följande formulering:

– Den offentliga makten utövas under lagarna. För att upprätthålla legitimiteten för denna princip är det lika självklart som viktigt att ledamöterna själva följer de lagar de stiftar.

KD uppger att man följer uppföranderegeln och att man kontrollerat detta med Riksdagsförvaltningen, enligt TV4. Se hela TV-inslaget här.

ANALYS

Ebba Busch erkände igår att hon brutit mot lagen angående den uppmärksammade förtalsfrågan men hon ansåg sig ändå oskyldig och uttryckte sig på ett sätt som kan tolkas som att hon inte ger så mycket för svensk lagstiftning på det aktuella området. Det är ett riskabelt sätt att uttrycka sig på när man är partiledare och kan få följdeffekter om andra tar efter den inställningen.

60 000 kr i böter

En motverkande faktor är dock att hon faktiskt får betala 60 000 kronor i böter vilket är en skarp signal om att oavsett vad man tycker om lagen så gäller den och det tydliga bötesbeloppet lär motverka att folk får för sig att nonchalera lagarna om förtal.

Angående KD:s framtid lär det vara positivt att förtalsfrågan nu är hanterad och att en uppslitande rättegång undviks i och med att Ebba Bush istället valde att erkänna brott – även om hon anser sig oskyldig. Diskussionen som Annika Strandhäll lyfter fram lär fortsätta. Läs mer här.

Foto: Annika Strandhäll, FB, resp. Ebba Busch FB.

[yop_poll id="311"]

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen