Så agerar Putin – om Trump vinner

2024 11 03

Donald Trump har sagt att han kan få slut på Ukrainakriget på en dag, men hur kommer Putin att agera om Trump vinner presidentvalet i USA?

Det har länge rapporterats att Ryssland följer det amerikanska presidentvalet mycket noggrant.

Kamala Harris förväntas i stort sett fortsätta på Joe Bidens inslagna linje när det gäller kriget i Ukraina.

Donald Trump har å sin sida kritiserat det stora amerikanska stödet till Ukraina, och sagt att han kommer att kunna få slut på kriget på en dag.

Det är dock allt annat än säkert att Trump kan få Putin att sätta sig vid förhandlingsbordet, enligt CNN:s analys.

Så tros Putin agera

Trumps vicepresidentkandidat JD Vance har också varit inne på en fredsplan som i mångt och mycket följer Putins önskemål, enligt kanalen.

Amerikansk utrikespolitik ser alltså ut att stå i ett vägskäl. Samtidigt så finns det mycket som talar för att Putin kommer att fortsätta på sin linje – oavsett vem som blir president i USA.

Ingenting tyder på att Putin är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet, menar experter.

– Vad [Trump] tror att han kan göra och vilket inflytande han har är oklart i nuläget, men jag tror inte att det är en snabb process, säger Thomas Graham, expert på rysk utrikespolitik, till kanalen.

Oavsett vem som blir president så kommer Putin att fortsätta försöka utnyttja det som han ser som politisk dysfunktion i USA och ”sprickor i den västerländska enheten”, enligt Graham.

”Har ingen anledning att ompröva”

Om Trump minskar stödet till Ukraina och reducerar USA:s roll i Nato, kan väst framstå som ännu svagare i Putins ögon.

– Frånvaro av västerländsk enighet, frånvaro av en tydlig demonstration av att väst och Ukraina har en gemensam vision om vad de försöker uppnå… Putin har ingen anledning att ompröva vad han gör i Ukraina vid det här laget, säger Thomas Graham, enligt kanalen.

Andra exporter framhåller att Putin har väldigt långtgående målsättningar med kriget, vilket gör att det blir svårt att avsluta det med en vanlig fredsförhandling mellan Moskva och Kiev.

För Putins del handlar kriget inte bara om Ukraina, utan också om att minska USA:s och västs inflytande i världspolitiken.

Experter påpekar också att Kina har spelat en viktig roll i att upprätthålla Rysslands krigsförmåga, vilket skulle kunna påverka Trump i en mer Ukrainavänlig riktning när han väl har blivit president, eftersom Trump har varnat mycket för Kinas växande inflytande, enligt CNN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen