Så blir det om Centern går i opposition – och samtidigt godtar Löfven

2021 07 05

Om Centern säger ja till Stefan Löfven (S) som statsminister men samtidigt lämnar S-C-MP-samarbetet och går i opposition  – då slår partiet två flugor i en smäll.

Det är en ny utveckling i svensk politik som skulle bli effekten om Centern tar dessa beslut – vilket ännu inte bekräftats av partiledningen men som det nu kommit uppgifter om.

Fyra tydliga effekter

Effekterna skulle sannolikt bli följande:

◾1) Den största förändringen och det mest dramatiska är att Centern går i opposition och lämnar samarbetet med S och MP. Den utlösande faktorn är att Liberalerna redan sänkt Januariavtalet.

◾2) Centern får därmed möjlighet att forma en ny strategisk och politisk linje och ny väg framåt till valet 2022. Målet är att på nytt bli vågmästare och få igenom maximalt med centerpolitik med fokus på landsbygden, klimatet, företag och näringslivet, sänkta skatter och sjukvården.

◾3) Stefan Löfven (S) drar längsta strået i statsministerkampen och får trots att Centern går i opposition ändå ett ja av Centern i statsministeromröstningen – på ett villkor – nämligen att Regeringen Löfven säger ja till ett sista antal centerreformer.

◾4) Sammantaget är det skickligt hanterat av Centern såväl strategiskt som sakpolitiskt då partiet på en och samma gång får igenom ytterligare ett antal C-förslag samtidigt som partiet får chans att gå till val som en oberoende kraft i mitten placerad mittemellan de båda regeringsunderlagen; S-MP-V å ena sidan och M-KD-SD-L å andra sidan.

Bollen är rund

Var det slutar efter valet 2022 är skrivet i stjärnorna men Centern lär inte godta någon regering där SD ingår och dagens markering indikerar at man inte heller vill samverka med Vänsterpartiet. Bollen är rund i svensk politik och även oväntade saker kan inträffa - inte minst beroende på hur valresultatet slutar när vallokalerna slår igen dörrarna klockan 20.00 söndagen den 11 september 2022.

[yop_poll id="321"]

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen