Så blir det om Centern går i opposition – och samtidigt godtar Löfven

2021 07 05

Om Centern säger ja till Stefan Löfven (S) som statsminister men samtidigt lämnar S-C-MP-samarbetet och går i opposition  – då slår partiet två flugor i en smäll.

Det är en ny utveckling i svensk politik som skulle bli effekten om Centern tar dessa beslut – vilket ännu inte bekräftats av partiledningen men som det nu kommit uppgifter om.

Fyra tydliga effekter

Effekterna skulle sannolikt bli följande:

◾1) Den största förändringen och det mest dramatiska är att Centern går i opposition och lämnar samarbetet med S och MP. Den utlösande faktorn är att Liberalerna redan sänkt Januariavtalet.

◾2) Centern får därmed möjlighet att forma en ny strategisk och politisk linje och ny väg framåt till valet 2022. Målet är att på nytt bli vågmästare och få igenom maximalt med centerpolitik med fokus på landsbygden, klimatet, företag och näringslivet, sänkta skatter och sjukvården.

◾3) Stefan Löfven (S) drar längsta strået i statsministerkampen och får trots att Centern går i opposition ändå ett ja av Centern i statsministeromröstningen – på ett villkor – nämligen att Regeringen Löfven säger ja till ett sista antal centerreformer.

◾4) Sammantaget är det skickligt hanterat av Centern såväl strategiskt som sakpolitiskt då partiet på en och samma gång får igenom ytterligare ett antal C-förslag samtidigt som partiet får chans att gå till val som en oberoende kraft i mitten placerad mittemellan de båda regeringsunderlagen; S-MP-V å ena sidan och M-KD-SD-L å andra sidan.

Bollen är rund

Var det slutar efter valet 2022 är skrivet i stjärnorna men Centern lär inte godta någon regering där SD ingår och dagens markering indikerar at man inte heller vill samverka med Vänsterpartiet. Bollen är rund i svensk politik och även oväntade saker kan inträffa - inte minst beroende på hur valresultatet slutar när vallokalerna slår igen dörrarna klockan 20.00 söndagen den 11 september 2022.

[yop_poll id="321"]

29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen