Så blir du av med småkrypen i julgranen

2022 12 07

När nu julen står inför dörren kan en del oinbjudna kryp följa med in i värmen via julgranen.

Glenn Gustafsson är skadedjursbekämpare på Anticimex och delar med sig av sina tips på hur man kan minimera antalet kryp i julgranen.

– Ta granen till ett mindre uppvärmt utrymme, innan du tar in den. Sedan kan man skaka av granen utomhus, säger han till SR.

Använd absolut inte insektsgift

Håkan Rydstrand arbetar också på Anticimex.

Han menar att om man låter granen stå ute först på ett ställe som är något mindre uppvärmt, så får insekterna möjlighet att vakna till liv där först.

Han varnar dock för att spruta gift i granen för att bli av med krypen.

– En del personer sprutar insektsgift på granen, och det ska man absolut inte göra då detta är en brandfara, säger han.

Innan man tar in grannen så skakar man av den ordentligt i marken.

”Spindlar är nyttodjur”

Det finns en risk att cirka 10 000 kryp följer med julgranen in i värmen.

Vanligtvis är det spindlar och kvalster som följer med på barren.

Djuren övervintrar i julgranen och de flesta av dem är så små att det inte går att se dem.

– När djuren följer med julgranen in i värmen vaknar de till liv och börjar röra på sig. Krypen är dock helt ofarliga, och ingenting man behöver oroa sig för. De flesta dör inom några dagar.

– Spindlarna som kommer in är dessutom nyttodjur som till hjälper till att städa bort andra småkryp genom att äta upp dem, säger Charlotte Jonsson, biolog och insektsexpert på Naturhistoriska museet i Göteborg till Expressen.

Många olika kryp

Jonsson betonar att spindlar är nyttodjur just eftersom att de äter upp andra småkryp.

Därför kan man även säga att det till viss del är lite bra att få in kryp i sin julgran.

Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet och undersöker ibland granar på museet.

Ett av småkrypen som finns i granen är så kallade hoppstjärtar.

De är mycket små och torkkänsliga så de måste skakas och bankas av granen för att man ska kunna se dem.

– Med lite tur kan man se enstaka stritar, bladloppor, skinnbaggar och små steklar. Inga är på något sätt farliga. Hittar du tio sammanlagt får du vara nöjd! Över tjugo är du ett proffs! Lycka till!, säger han.

Foto: F. Buitenwerf

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen