Så enorma är de ryska förlusterna – Därför tror Ukraina på seger

2022 07 17

Ukraina har chans att besegra Ryssland och återta hela sitt land.

Den bedömningen gör chefen för Storbritanniens försvarsstab.

Kan återta hela Ukraina

En talesperson för den brittiska försvarsmakten, amiral Sir Tony Radakin, ger positiva besked för Ukrainas Väpnade Styrkor och landets möjligheter i kriget mot Rysslands diktator och hans brutala regim.

– De är absolut på det klara med att de planerar att återta hela sitt territorium när det gäller Ukraina, säger amiral Tony Radakin till BBC Ones Sunday Show på söndagen.

Förlorat 30 procent

Orsaken till de positiva uppskattningarna av Ukrainas möjligheter att slå tillbaka och till och med driva ut ryska armén ur landet helt och hållet beror på uppgifter om hur stora förluster ryssarna lidit i sina försök att inta Ukraina.

– Ryssland har förlorat mer än 30 procent av sina markstyrkors effektivitet, bedömer den brittiska försvarschefen.

50 000 ryska soldater

30 procent motsvarar enorma förluster för ryssarna.

– Det betyder att 50 000 ryska soldater antingen har dödats eller skadats i den här konflikten, säger försvarschef Radakin.

Det motsvarar även kraftiga materiella förluster för den ryska diktaturen.

– Nästan 1 700 ryska stridsvagnar har förstörts och nästa 4 000 bepansrade stridsfordon som hör till Ryssland har förstörts, säger försvarschefen.

Ger Ukraina ny energi

– Och de ser ett Ryssland som får kämpa hårt, konstaterar försvarschefen som menar att det ger Ukrainas Väpnade Styrkor förnyad energi och kämpaglöd.

Sammantaget bidrar de stora ryska förlusterna till att Ukraina har goda förhoppningar om att till slut kunna vinna kriget.

Ryssland var till en början mycket självsäkra och trodde att de skulle kunna knäcka Ukraina på bara några timmar. Det skulle bara ta ett dygn innan man näsintill hade krossat underlägsna Ukrainas armé och intagit Kyiv.

Misslyckats på alla punkter

Men den ryska diktatorn hade väldigt fel.

Det konstaterar den brittiska försvarschefen.

– Ryssland startade den här invasionen med ambitionen att ta hela Ukraina.

– Ryssland hade ambitionen att ta städerna inom 30 dagar. Ryssland hade ambitionen att skapa splittring och sätta tryck på Nato – Ryssland skulle utmana världsordningen.

Men Ryssland har misslyckats på alla punkter.

– Ryssland är svagare som land än det var i början av februari, [det vill säga innan kriget inleddes].

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen