Så enorma är de ryska förlusterna – Därför tror Ukraina på seger

2022 07 17

Ukraina har chans att besegra Ryssland och återta hela sitt land.

Den bedömningen gör chefen för Storbritanniens försvarsstab.

Kan återta hela Ukraina

En talesperson för den brittiska försvarsmakten, amiral Sir Tony Radakin, ger positiva besked för Ukrainas Väpnade Styrkor och landets möjligheter i kriget mot Rysslands diktator och hans brutala regim.

– De är absolut på det klara med att de planerar att återta hela sitt territorium när det gäller Ukraina, säger amiral Tony Radakin till BBC Ones Sunday Show på söndagen.

Förlorat 30 procent

Orsaken till de positiva uppskattningarna av Ukrainas möjligheter att slå tillbaka och till och med driva ut ryska armén ur landet helt och hållet beror på uppgifter om hur stora förluster ryssarna lidit i sina försök att inta Ukraina.

– Ryssland har förlorat mer än 30 procent av sina markstyrkors effektivitet, bedömer den brittiska försvarschefen.

50 000 ryska soldater

30 procent motsvarar enorma förluster för ryssarna.

– Det betyder att 50 000 ryska soldater antingen har dödats eller skadats i den här konflikten, säger försvarschef Radakin.

Det motsvarar även kraftiga materiella förluster för den ryska diktaturen.

– Nästan 1 700 ryska stridsvagnar har förstörts och nästa 4 000 bepansrade stridsfordon som hör till Ryssland har förstörts, säger försvarschefen.

Ger Ukraina ny energi

– Och de ser ett Ryssland som får kämpa hårt, konstaterar försvarschefen som menar att det ger Ukrainas Väpnade Styrkor förnyad energi och kämpaglöd.

Sammantaget bidrar de stora ryska förlusterna till att Ukraina har goda förhoppningar om att till slut kunna vinna kriget.

Ryssland var till en början mycket självsäkra och trodde att de skulle kunna knäcka Ukraina på bara några timmar. Det skulle bara ta ett dygn innan man näsintill hade krossat underlägsna Ukrainas armé och intagit Kyiv.

Misslyckats på alla punkter

Men den ryska diktatorn hade väldigt fel.

Det konstaterar den brittiska försvarschefen.

– Ryssland startade den här invasionen med ambitionen att ta hela Ukraina.

– Ryssland hade ambitionen att ta städerna inom 30 dagar. Ryssland hade ambitionen att skapa splittring och sätta tryck på Nato – Ryssland skulle utmana världsordningen.

Men Ryssland har misslyckats på alla punkter.

– Ryssland är svagare som land än det var i början av februari, [det vill säga innan kriget inleddes].

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen