Så enorma är de ryska förlusterna – Därför tror Ukraina på seger

2022 07 17

Den bedömningen gör chefen för Storbritanniens försvarsstab.

Kan återta hela Ukraina

En talesperson för den brittiska försvarsmakten, amiral Sir Tony Radakin, ger positiva besked för Ukrainas Väpnade Styrkor och landets möjligheter i kriget mot Rysslands diktator och hans brutala regim.

– De är absolut på det klara med att de planerar att återta hela sitt territorium när det gäller Ukraina, säger amiral Tony Radakin till BBC Ones Sunday Show på söndagen.

Förlorat 30 procent

Orsaken till de positiva uppskattningarna av Ukrainas möjligheter att slå tillbaka och till och med driva ut ryska armén ur landet helt och hållet beror på uppgifter om hur stora förluster ryssarna lidit i sina försök att inta Ukraina.

– Ryssland har förlorat mer än 30 procent av sina markstyrkors effektivitet, bedömer den brittiska försvarschefen.

50 000 ryska soldater

30 procent motsvarar enorma förluster för ryssarna.

– Det betyder att 50 000 ryska soldater antingen har dödats eller skadats i den här konflikten, säger försvarschef Radakin.

Det motsvarar även kraftiga materiella förluster för den ryska diktaturen.

– Nästan 1 700 ryska stridsvagnar har förstörts och nästa 4 000 bepansrade stridsfordon som hör till Ryssland har förstörts, säger försvarschefen.

Ger Ukraina ny energi

– Och de ser ett Ryssland som får kämpa hårt, konstaterar försvarschefen som menar att det ger Ukrainas Väpnade Styrkor förnyad energi och kämpaglöd.

Sammantaget bidrar de stora ryska förlusterna till att Ukraina har goda förhoppningar om att till slut kunna vinna kriget.

Ryssland var till en början mycket självsäkra och trodde att de skulle kunna knäcka Ukraina på bara några timmar. Det skulle bara ta ett dygn innan man näsintill hade krossat underlägsna Ukrainas armé och intagit Kyiv.

Misslyckats på alla punkter

Men den ryska diktatorn hade väldigt fel.

Det konstaterar den brittiska försvarschefen.

– Ryssland startade den här invasionen med ambitionen att ta hela Ukraina.

– Ryssland hade ambitionen att ta städerna inom 30 dagar. Ryssland hade ambitionen att skapa splittring och sätta tryck på Nato – Ryssland skulle utmana världsordningen.

Men Ryssland har misslyckats på alla punkter.

– Ryssland är svagare som land än det var i början av februari, [det vill säga innan kriget inleddes].

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen