Elbil

Så fungerar elbilar i minusgrader

2024 01 13

Elbilar drabbas hårt av vinterns kyla.

– Alla bilar blir mindre effektiva i kallt väder, men det är oftast bara när det handlar om elbilar som det skapar stora rubriker, uppger sajten Allt om elbil.

En kall början

2024 har inletts med minusgrader på många håll över hela Sverige.

På flera av platserna, i synnerhet norröver, har minusgraderna dessutom varit många. På en del platser har det varit mer än minus fyrtio grader.

De kalla temperaturerna ställer till det för både människor och materiella ting.  

Inte minst påverkar det elbilen.

Vad som händer

Elbilar tappar precis som vilken annan bil som helt effekt i och med de kalla graderna.

För elbilen leder dock den tappade effekten till minskad räckvidd i betydligt större utsträckning.

– Anledningen till den minskade räckvidden är bland annat att de kemiska och fysikaliska reaktionerna i batteriet sker mycket långsammare i kalla temperaturer, skriver sajten.

Det som sker är att kylan skapar ett motstånd. Motståndet i sig minskar kraften som finns tillgänglig.

Något som leder till att bilen måste använda mer energi för att värma upp batteriet, och därmed tillgängliggöra energin.

Främsta anledningen

Den huvudsakliga anledningen till att elbilar tappar räckvidd under vintern beror på att bilen måste värma upp kupén.

Elbilen producerar ingen spillvärme som kan användas för att värma upp kupén.

Av den anledningen måste en elbil använda energi till att skapa värme.

Tips

Men det finns flera tips som elbilsägare kan ta till sig av för att underlätta för sig själva.

– Försök att alltid se till att bilen är inpluggad och värmd på förhand, antingen via app eller via bilens inbyggda system, säger elbilsexperten Daniel Öster, till Expressens Teknikens värld.

Ett annat tips är att försöka parkera bilen i ett garage. Det gör att bilen behåller värmen bättre när den laddar.

– Ytterligare ett tips i kylan är att kontrollera bilens batteri, menar Daniel Öst.

Ett annat är att se över att snö och is inte samlas i laddporten.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


Ny Netflixfilm slår rekord – mest sedda premiären någonsin

2025 07 31

Netflix har slagit nytt rekord.

46,7 miljoner.

Så många visningar kammade den upphausade komedin “Happy Gilmore 2” ihop på Netflix under sina tre första dagar på plattformen.

Det gör filmen till streamingjättens mest sedda premiär någonsin i USA, rapporterar The Variety.

Uppföljare till klassiker

“Happy Gilmore 2”, med Adam Sandler i huvudrollen, släpptes på Netflix den 25 juli.

Filmen är en uppföljare till den klassiska amerikanska komedin från 1996 som var något av Sandlers stora genombrott.

Den första filmen handlar om en blivande hockeyspelare, Happy Gilmore, som istället sadlar om till golfspelare. I uppföljaren pensionerar sig Gilmore och hamnar i alkoholmissbruk.

– Han inspireras att plocka upp sina golfklubbor igen för att finansiera sin dotters orimligt dyra balettskola i Paris, skriver The Variety om handlingen.

Sågas i Sverige

Förväntningarna var höga inför premiären, vilket alltså slutade i en rekordsiffra.

Men om tittarna verkligen blev nöjda är en annan fråga.

“Happy Gilmore 2” har fått ett svalare mottagande, inte minst här hemma i Sverige.

– Uppföljaren på Netflix med en skäggig Adam Sandler som Happy gör ingen glad. Det är långt mellan skratten och manuset är riktigt kackigt, skriver exempelvis Jan Eklund på DN.

LÄS MER: Tv-serie gör braksuccé – lyfter hela Netflix

Får lägsta möjliga betyg

Andra medier är ännu hårdare. I Aftonbladet får uppföljaren fiaskobetyget 1 av 5 och kallas för “värdelös”.

– Är du en frånskild man som gärna ägnar två timmar åt pappaskämt? Då är det här filmen för dig. Övriga: håll er borta från den, skriver recensenten Minna Höggren.

Även i Expressen får “Happy Gilmore 2” sämsta möjliga betyg: en geting av fem.

– Många tittare har säkerligen väntat på en uppföljare till ”Happy Gilmore”, Adam Sandlers golfkomedi från 1996. Så även jag. Färre tittare än så har troligtvis tålamod nog att vänta på att den nya filmen ska ta slut, framhåller Mattias Bergqvist i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk filmstjärna bryter med sitt företag i Ryssland

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


Ny upptäckt – gäller alla som hade corona

2025 07 31

En ny studie visar på stora förändringar i människors hjärnor under coronapandemin.

Det har gått över fem år sedan starten av coronapandemin.

Forskare undersöker fortfarande effekterna av både viruset och andra konsekvenser som pandemin fick för människor.

Nu kommer resultatet av en ny studie som visar tydliga förändringar i människors hjärnor under pandemiåren.

Åldrades snabbare

Resultatet av studien, som omfattar nästan 1 000 personer, visar att förändringar har skett oavsett om man smittades eller inte.

– Människors hjärnor åldrades snabbare under covidpandemin, även hos de som inte var smittade, uppger tidskriften Nature.

Det accelererade åldrandet, som registrerades som strukturella förändringar som ses med hjälp av hjärnscanningar, var mest märkbart hos äldre personer, manliga deltagare och de från missgynnade miljöer.

Kognitiv försämring

Det accelererade åldrandet skedde även hos personer som inte blev smittade.

Den kognitiva förmågan försämrades däremot endast om man smittats av covidviruset.

– Kognitiva tester visade att den mentala förmågan minskade hos deltagare som insjuknade i covid-19, vilket tyder på att snabbare åldrande av hjärnan inte nödvändigtvis leder till försämrat tänkande och minne, framhåller tidskriften.

Nästan sex månader

Med studien som grund uppskattas att hjärnorna hos personer som levde under pandemin åldrades ungefär fem månader snabbare än normalt.

Och det oavsett om de som undersöktes hade fått covid-19.

– Hjärnans hälsa formas inte bara av sjukdom, utan även av vår vardagsmiljö, säger forskaren Mohammadi Nejad till Nature.

Coronapandemin

Coronapandemin drabbade över 620 miljoner människor under åren 2019 till 2022, uppger Världshälsoorganisationen WHO.

6,5 miljoner dödsfall rapporterades in till följd av sjukdomen.

Under sommaren 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen