Så fungerar reservlistorna för vaccin

2021 06 02

Intresset för de så kallade reservlistorna för vaccin är mycket stort.

Det kan dock variera mellan olika vårdgivare runt om i Sverige för hur man väljer att hantera reservlistorna. Region Stockholms vaccinsamordnare Magnus Thyberg redogör här för sin bild av situationen då Stockholm är en av de regioner där där man öppnat upp för så unga personer som 18-åringar att sätta sig på reservlista.

– Varje vårdgivare planerar för sin verksamhet. Jag ser det som ytterst otroligt att någon som är så ung som 18 år skulle få del av de ytterst få doser som annars skulle kasseras. Man går såklart i åldersordning som i all annan vaccination, uppger han till Expressen.

Bokningstrycket avtar snabbt

Doktor24 är en av de vårdgivare som öppnat upp reservlistorna för 18-plussare.

– Vi ser ju att man ganska snabbt vaccinerar klart de olika åldersgrupperna, eller åtminstone att bokningstrycket minskar. Just nu vaccinerar man ju 45 år och uppåt. Då vill vi ligga steget före och säkerställa att vi har personer på våra reservlistor som är yngre också. Mot slutet av dagen, om vi ser att vi har doser som inte är använda, det är då vi börjar använda reservlistan, säger Christoffer Berg, affärsansvarig för vaccinationen vid Doktor24 till TV4.

– Då börjar vi ringa de som är i rätt åldersgrupp. Får vi inte tag i dem så rör vi oss nedåt. Vi har sett tidigare också att när man väl släpper på en ny grupp, då är bokningstrycket högt i början. Sedan avtar det snabbt. Har vi 45-åringar och uppåt på listan är risken att, om ett par dagar när vi ringer dem, så har de redan fått en tid. Därför, om reservlistan ska vara effektiv så måste den innehålla folk som är lite yngre, säger Christoffer Berg Doktor24.

[yop_poll id="145"]

21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen