Så många soldater har Putin förlorat – på bara tre veckor

2024 10 20

De ryska förlusterna på slagfältet fortsätter att vara mycket stora.

Under sommaren och hösten har Ryssland genomfört flera offensiva insatser och satsat stora resurser på att ta mer ukrainsk mark.

Ryska styrkor har haft vissa framgångar och flyttat fram sina positioner på flera håll i öst.

Samtidigt har man förlorat många soldater.

Nya siffror visar just hur omfattande förlusterna är, rapporterar Newsweek.

På tre veckor

Under de senaste tre veckorna har Putin förlorat 24 090 soldater.

Ukrainas försvarsdepartement uppgav på söndagen att 1 340 soldater förlorats under den senaste dagen.

Om det stämmer, skulle det innebära att Rysslands totala förlust av soldater sedan invasionen av Ukraina 2022 uppgår till 678 520.

Det framgår inte hur många som har dött respektive skadats.

Tusentals artillerisystem

Det är inte bara soldater som går förlorade.

Rysslands armé förlorar även många artillerisystem varje månad.

– En av de mest betydande förlustdagarna för de ryska styrkorna inträffade den 22 september, då de ukrainska styrkorna neutraliserade 81 artillerisystem på en enda dag, framhåller det ukrainska försvarsdepartementet enligt Newsweek.

Gör dock framsteg

Förlusterna till trots så avancerar alltjämt de ryska styrkorna, nu även i Kursk.

– Ryska styrkor avancerade nyligen inom den huvudsakliga ukrainska framskjutningen i Kursk Oblast och fortsatte striderna i området den 19 oktober, fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 18 oktober indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade väster om Russkaya Konopelka.

Även Kupyansk

ISW bedömer även att ryska styrkor nyligen har avancerat sydost om Kupyansk.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 19 oktober indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade längs Luhova Street i sydvästra Kruhlyakivka, sydost om Kupyansk, under ett förstärkt mekaniserat angrepp i kompanistorlek, fortsätter ISW.

– De ukrainska enheter som slog tillbaka anfallet rapporterade att de ukrainska styrkorna förstörde åtta ryska pansarfordon och tre stridsvagnar samt skadade ytterligare sex pansarfordon under det mekaniserade anfallet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen