Under sommaren och hösten har Ryssland genomfört flera offensiva insatser och satsat stora resurser på att ta mer ukrainsk mark.

Ryska styrkor har haft vissa framgångar och flyttat fram sina positioner på flera håll i öst.

Samtidigt har man förlorat många soldater.

Nya siffror visar just hur omfattande förlusterna är, rapporterar Newsweek.

På tre veckor

Under de senaste tre veckorna har Putin förlorat 24 090 soldater.

Ukrainas försvarsdepartement uppgav på söndagen att 1 340 soldater förlorats under den senaste dagen.

Om det stämmer, skulle det innebära att Rysslands totala förlust av soldater sedan invasionen av Ukraina 2022 uppgår till 678 520.

Det framgår inte hur många som har dött respektive skadats.

Tusentals artillerisystem

Det är inte bara soldater som går förlorade.

Rysslands armé förlorar även många artillerisystem varje månad.

– En av de mest betydande förlustdagarna för de ryska styrkorna inträffade den 22 september, då de ukrainska styrkorna neutraliserade 81 artillerisystem på en enda dag, framhåller det ukrainska försvarsdepartementet enligt Newsweek.

Gör dock framsteg

Förlusterna till trots så avancerar alltjämt de ryska styrkorna, nu även i Kursk.

– Ryska styrkor avancerade nyligen inom den huvudsakliga ukrainska framskjutningen i Kursk Oblast och fortsatte striderna i området den 19 oktober, fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 18 oktober indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade väster om Russkaya Konopelka.

Även Kupyansk

ISW bedömer även att ryska styrkor nyligen har avancerat sydost om Kupyansk.

– Geolokaliserade bilder som publicerades den 19 oktober indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade längs Luhova Street i sydvästra Kruhlyakivka, sydost om Kupyansk, under ett förstärkt mekaniserat angrepp i kompanistorlek, fortsätter ISW.

– De ukrainska enheter som slog tillbaka anfallet rapporterade att de ukrainska styrkorna förstörde åtta ryska pansarfordon och tre stridsvagnar samt skadade ytterligare sex pansarfordon under det mekaniserade anfallet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen