Så satsar EU på kvinnors rättigheter

2022 03 09

EU presenterar idag nya åtgärder för att främja kvinnors rättigheter, våldsbekämpning och lika löner lyfts som viktiga frågor.

Europeiska unionen presenterar idag - på den internationella kvinnodagen ett nytt åtgärdspaket för att främja kvinnors rättigheter.

Könsbaserat våld måste försvinna

– Allt för många kvinnor och flickor lider av våldtäkt, trakasserier och övergrepp. Det finns inte plats för det här i det moderna Europa, säger värderings- och öppenhetskommissionären Vera Jourová i ett pressmeddelande.

Majoriteten vill se en förändring

Förslaget som presenterades går bland annat ut på att man ska införa en samtyckeslag inom EU och att våld eller hot om våld ska ingå i en våldtäktsdom. Utöver det innehåller förslaget skärpta krav på att göra könsstympning straffbart.

Efterlängtade förslag

Förslagen togs emot med öppna armar, bland annat av Malin Björk (V).

– Så har då äntligen EU-kommissionen presenterat ett förslag mot könsbaserat våld. Det har vi kämpat länge för! Alla EU-länder måste göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och flickor, skriver Malin Björk (V) på Twitter.

Mer kan göras

Flera svenskar i EU-parlamentets jämställdhetsutskott tycker att man kan göra ännu mer.

– Arbetet pågår men vi behöver öka tempot. I nuvarande takt tar det tre generationer innan EU är jämställt - det är skamligt lång tid, säger Heléne Fritzon (S) till Europaportalen och lyfter fram människohandel, sexuellt utnyttjande och frågan om prostitution som extra viktiga frågor.

Fritzon (S) fortsätter med att berätta att EU måste göra mer för att få stopp på handeln med kvinnor och flickors kroppar. Fler EU-länder bör införa en sexköpslag som liknar den vi har i Sverige. Om inte fler EU-gör det måste en EU-gemensam lagstiftning införas, menar hon.

Lika löner

I en undersökning där kvinnor i EU fått ange vilka könsrelaterade frågor som parlamentet bör jobba med framgår det att löneskillnader mellan könen också är en viktig fråga.

Arba Kokalari (M) menar dock att EU inte bör lägga sig i frågan om lika löner.

– Frågor om löner är något som bäst sköts på nationell nivå och inom arbetsmarknadens parter, säger hon.

Även Abir Al-Sahlani (C) tycker att det är helt fel väg att gå att tvinga på lönetransparensförslaget på medlemsstaterna.

Hårdare tag mot cybervåld

Bland åtgärderna finns det också skärpta åtgärder mot trakasserier online, vilket har efterfrågats sen 2021. EU-parlamentet röstade då om flera förslag om våld mot kvinnor. Till exempel uppmanade man då EU-kommissionen att ta fram nya direktiv för att bekämpa könsbaserat cybervåld.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen