Så satsar EU på kvinnors rättigheter

2022 03 09

EU presenterar idag nya åtgärder för att främja kvinnors rättigheter, våldsbekämpning och lika löner lyfts som viktiga frågor.

Europeiska unionen presenterar idag - på den internationella kvinnodagen ett nytt åtgärdspaket för att främja kvinnors rättigheter.

Könsbaserat våld måste försvinna

– Allt för många kvinnor och flickor lider av våldtäkt, trakasserier och övergrepp. Det finns inte plats för det här i det moderna Europa, säger värderings- och öppenhetskommissionären Vera Jourová i ett pressmeddelande.

Majoriteten vill se en förändring

Förslaget som presenterades går bland annat ut på att man ska införa en samtyckeslag inom EU och att våld eller hot om våld ska ingå i en våldtäktsdom. Utöver det innehåller förslaget skärpta krav på att göra könsstympning straffbart.

Efterlängtade förslag

Förslagen togs emot med öppna armar, bland annat av Malin Björk (V).

– Så har då äntligen EU-kommissionen presenterat ett förslag mot könsbaserat våld. Det har vi kämpat länge för! Alla EU-länder måste göra mer för att stoppa våldet mot kvinnor och flickor, skriver Malin Björk (V) på Twitter.

Mer kan göras

Flera svenskar i EU-parlamentets jämställdhetsutskott tycker att man kan göra ännu mer.

– Arbetet pågår men vi behöver öka tempot. I nuvarande takt tar det tre generationer innan EU är jämställt - det är skamligt lång tid, säger Heléne Fritzon (S) till Europaportalen och lyfter fram människohandel, sexuellt utnyttjande och frågan om prostitution som extra viktiga frågor. 

Fritzon (S) fortsätter med att berätta att EU måste göra mer för att få stopp på handeln med kvinnor och flickors kroppar. Fler EU-länder bör införa en sexköpslag som liknar den vi har i Sverige. Om inte fler EU-gör det måste en EU-gemensam lagstiftning införas, menar hon.

Lika löner

I en undersökning där kvinnor i EU fått ange vilka könsrelaterade frågor som parlamentet bör jobba med framgår det att löneskillnader mellan könen också är en viktig fråga.

Arba Kokalari (M) menar dock att EU inte bör lägga sig i frågan om lika löner. 

– Frågor om löner är något som bäst sköts på nationell nivå och inom arbetsmarknadens parter, säger hon. 

Även Abir Al-Sahlani (C) tycker att det är helt fel väg att gå att tvinga på lönetransparensförslaget på medlemsstaterna.

Hårdare tag mot cybervåld

Bland åtgärderna finns det också skärpta åtgärder mot trakasserier online, vilket har efterfrågats sen 2021. EU-parlamentet röstade då om flera förslag om våld mot kvinnor. Till exempel uppmanade man då EU-kommissionen att ta fram nya direktiv för att bekämpa könsbaserat cybervåld.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M). 

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen