PROGNOS: Så röstar Liberalerna idag och så blir framtiden

2021 03 28

Liberalernas stora val i dag handlar i praktiken om att välja en helt ny strategi för både möjligheten för L att få regeringsinflytande och för att hantera SD.

Valet står i praktiken mellan följande:

🔵 En M-ledd regering

🔴 En S-ledd regering

ANALYS

Nyamko Sabuni har en stor poäng i att det är svårt att isolera V och SD från framtida regeringsunderlag och det mediala fokuset har också blivit att L väljer mellan ja eller nej till en SD-beroende regering. Och det stämmer eftersom Moderaterna får svårt att bilda regering utan ett aktivt stöd från SD. Samtidigt pekar mycket på att S kan få allt svårare att bilda regering utan ett aktivare stöd från V än vad som är fallet idag.

Liberalerna har nästan alltid varit på samma sida som Moderaterna i regeringspolitiken med undantag från de senaste åren och det beror främst inte på L och M utan på SD. Liberalerna har inte velat ge SD något inflytande.

Min prognos är dock – precis som Nyamko lyfter fram – att både V och SD lär ingå i kommande regeringsunderlag då de inte blir matematiskt möjliga att utesluta i mandatfajten om regeringsmakten och båda partierna lär givetvis kräva inflytande för att medverka. I nuläget är SD tydligare med den saken än V men det kommer sannolikt att ändra sig då inte heller V vill agera som permanent dörrmatta i politiken.

Den ekonomiska politiken utgör motorn i politiken och där ligger L närmare både M och KD och SD än vad de ligger nära S och V. Det talar för att Liberalerna väljer M-KD-SD-sidan och förblir där för lång tid framöver. L:s motstånd mot SD skulle då ändras på följande sätt:

✅ Tidigare: L motverkar att SD får genomslag i politiken överhuvudtaget genom att sälla sig till den andra regeringssidan och kämpa för att M-KD-SD-sidan förlorar valet och därmed inte får inflytande alls.

✅ Framöver: L motverkar att SD får genomslag för de preciserade politikdelar där L har en helt annan uppfattning än SD men säger ja till samarbete på de punkter där L och SD tycker ganska lika – vilket är betydligt fler till antalet än de punkter där de tycker olika.  Effekten blir även att L kan samverka med och ingå i den regeringssida som L ligger närmast vad gäller L:s ekonomiska politik.

Min prognos är att L i dag röstar för M-KD-SD-linjen och i framtiden lär även Socialdemokraterna röra sig i samma riktning som Liberalerna när det gäller öppenheten för att göra upp med SD i frågor där man tycker lika vilket är den utveckling som setts i Danmark.

[forminator_poll id="2429"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen