Säkerheten skärps i Sverige – nytt besked inför julledigheten

2023 12 08

Polisen kommer att skärpa bevakningen under årets julhandel.

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M), Fredrik Hallström, tillförordnad operativ chef på Säkerhetspolisen, och Per Engström, kommenderingschef vid Noa, på en pressträff.

Svenska folket bör dock inte ändra sina levnadsvanor.

Det betonar Noachefen Per Engström.

– Svensk polis står stadigt i den här situationen, vi har jobbat länge med den förhöjda hotbilden. Den ständiga frågan är: Ska vi gå konserter och ge oss ut på julhandel och mera?

– Vårt budskap är att man ska fortsätta leva det liv som man levt tidigare. Däremot ska man vara mer vaksam och ser man saker tar polisen gärna emot tips.

Förhöjd aktivitet

På pressträffen gav parterna en uppdatering av säkerhetsläget med anledning av den förhöjda terrorhotsnivån mot Sverige.

Säpos tillförordnade operativa chef Fredrik Hallström berättar att Säkerhetspolisen noterat en ”ökad aktivitetsnivå” bland grupper som utgör ett hot mot Sverige.

– Men låt mig förklara att det inte nödvändigtvis behöver betyda attentatsplanering. Det kan vara propagandaspridning, stödverksamhet som kan omfattas av terrorfinansiering eller tankar, idéer och uppmaningar att resa till konfliktområden för att delta i strider, säger Hallström enligt DN.

Han tillägger att aktivitetsnivån brukar öka i takt med att jul- och nyårshelgerna närmar sig.

– Erfarenhetsmässigt så vet vi att aktiviteterna brukar öka, inte minst avseende en ökad propaganda. Men vi ser i dagsläget inga tecken på en ökning av den typen av hot som riktas av högtider eller julhandel.

Trippla hot mot Sverige

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer finns det tre parallella hot mot Sverige.

– Vi ser tre parallella hot mot Sveriges inre säkerhet. Terrorismen och den våldsbejakande extremismen, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och den grova organiserade brottsligheten, säger han enligt Aftonbladet.

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen