SÄKERHETSLÄGET: Macron i samtal med Putin

2022 02 07

Frankrikes president vill bygga upp ett förtroende mellan Kreml och Paris.

Det framhävde Emmanuel Macron under sin diplomatiska resa till Ryssland. I landets huvudstad, Moskva, träffade han Rysslands president Vladimir Putin.

Vill bygga förtroende

Macron förmedlade i sitt möte med den ryske presidenten att han syftar till att bygga upp ett förtroende mellan parterna och att han vill undvika en potentiell rysk invasion av Ukraina, rapporterar Reuters.

– Ryssland och Frankrike delar en gemensam oro över vad som händer i säkerhetssfären i Europa, sade Putin när presidenterna samtalade, enligt tidningen.

Ser hur Frankrike anstränger sig

– Jag ser hur Frankrike anstränger sig för att lösa krisen och att presidenten personligen anstränger sig för att ge lika säkerhet i Europa utifrån ett seriöst historisk perspektiv, sade Putin, enligt Reuters.

Rysslands president har tidigare utryck krav för ett återinförande av Natoblockets militära anläggningars positioner från 1997.

Ska besöka Ukraina

Efter besöket i Moskva planerar Emmanuel Macron att åka västerut och besöka Ukraina under tisdagen.

Den franske presidenten har tidigare uttalat sig om Rysslands geopolitiska mål.

– Det geopolitiska målet för Ryssland är helt klart inte Ukraina, utan att förtydliga reglerna för samlevnad med Nato och EU, sade han till den franska tidningen Journal du Dimanche.

Stor oro i USA

I andra delar av världen är en oro för en rysk invasion större.

I Washington, USA, har amerikanske presidenten Joe Biden befunnit sig i intensiva samtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Presidenten och förbundskanslern har diskuterat hur krisen vid Ukrainas gräns ska hanteras, rapporterar Reuters.

Tretusen soldater

USA har uteslutit att hjälpa Ukraina med soldater på plats vid en rysk invasion, men har varnat Ryssland för att en respons innehållande hårda ekonomiska sanktioner, vapentransporter och truppförstärkningar till Nato-länder i närheten av Ukraina kan bli verklighet om en rysk invasion sker.

Förra veckan beordrade Joe Biden förflyttning av tretusen amerikanska soldater till Polen och Rumänien med syfte att stärka Natos östra flank, rapporterar Reuters.

För närvarande befinner sig över 100 000 ryska soldater vid den ukrainska gränsen.

Foto: Emmanuel Macron FB

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

Vänsterpartiet ger besked om Mohamed Ali

2026 10 22

Det har stormat kring Vänsterpartiets nyinvalde riksdagsledamot Mohamed Ali.

Ali valdes oväntat in i riksdagen med över 600 personkryss.

Efter valet har det rapporterats om misstänkt valfusk kopplat till hans personvalskampanj. Även Alis skulder hos Kronofogden har uppmärksamats, liksom att han beviljades svenskt medborgare först i februari 2026, efter att tidigare ha fått avslag på sin ansökan.

Nu kommenterar Vänsterpartiet situationen.

V:s gruppledare Samuel Gonzalez Westling framhåller att partiet står bakom sin riksdagsledamot, rapporterar SVT.

– Han har ett trassligt förflutet, men han har under flera års tid försökt göra vad han kan för att kunna vara en del utav samhället. Det finns många människor i Sverige som lever under samma trassliga förhållanden och man måste chansen att visa att man kan ändra sig, säger han till kanalen.

Inte bett honom lämna

Gonzalez Westling berättar att V inte har bett Ali att lämna partiet.

– Vi har inte bett honom att lämna Vänsterpartiet. Men jag kommer inte gå in i detalj på de samtal som vi haft.

Ali uppger själv att han inte kommer att lämna sin riksdagsplats, rapporterar SVT.

Vidare framhåller riksdagsledamoten att han välkomnar polisutredningen om misstänkt valfusk och konstaterar att de senaste veckorna har varit ”påfrestande” för honom.

Torsdagen var Mohamed Alis första dag i riksdagen. V-politikern har inte blivit delgiven misstanke om något brott.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Ska hålla förhör

Tre personer är misstänkta i förundersökningen om misstänkt valfusk i Borlänge kopplat till Vänsterpartiet, uppger Åklagarmyndigheten.

Brottsrubriceringen är otillbörligt verkande vid röstning. Tre framställningar är inlämnade till Falu tingsrätt om offentlig försvarare.

– Framställningar om offentlig försvarare görs för att vi ska kunna hålla förhör, säger senior åklagare Oskar Edvardsson som leder förundersökningen.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen