SÄKERHETSLÄGET: Macron i samtal med Putin

2022 02 07

Frankrikes president vill bygga upp ett förtroende mellan Kreml och Paris.

 

Det framhävde Emmanuel Macron under sin diplomatiska resa till Ryssland. I landets huvudstad, Moskva, träffade han Rysslands president Vladimir Putin.

Vill bygga förtroende

Macron förmedlade i sitt möte med den ryske presidenten att han syftar till att bygga upp ett förtroende mellan parterna och att han vill undvika en potentiell rysk invasion av Ukraina, rapporterar Reuters.

– Ryssland och Frankrike delar en gemensam oro över vad som händer i säkerhetssfären i Europa, sade Putin när presidenterna samtalade, enligt tidningen.

Ser hur Frankrike anstränger sig

– Jag ser hur Frankrike anstränger sig för att lösa krisen och att presidenten personligen anstränger sig för att ge lika säkerhet i Europa utifrån ett seriöst historisk perspektiv, sade Putin, enligt Reuters.

Rysslands president har tidigare utryck krav för ett återinförande av Natoblockets militära anläggningars positioner från 1997.

Ska besöka Ukraina

Efter besöket i Moskva planerar Emmanuel Macron att åka västerut och besöka Ukraina under tisdagen.

Den franske presidenten har tidigare uttalat sig om Rysslands geopolitiska mål.

– Det geopolitiska målet för Ryssland är helt klart inte Ukraina, utan att förtydliga reglerna för samlevnad med Nato och EU, sade han till den franska tidningen Journal du Dimanche.

Stor oro i USA

I andra delar av världen är en oro för en rysk invasion större.

I Washington, USA, har amerikanske presidenten Joe Biden befunnit sig i intensiva samtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Presidenten och förbundskanslern har diskuterat hur krisen vid Ukrainas gräns ska hanteras, rapporterar Reuters.

Tretusen soldater

USA har uteslutit att hjälpa Ukraina med soldater på plats vid en rysk invasion, men har varnat Ryssland för att en respons innehållande hårda ekonomiska sanktioner, vapentransporter och truppförstärkningar till Nato-länder i närheten av Ukraina kan bli verklighet om en rysk invasion sker.

Förra veckan beordrade Joe Biden förflyttning av tretusen amerikanska soldater till Polen och Rumänien med syfte att stärka Natos östra flank, rapporterar Reuters.

För närvarande befinner sig över 100 000 ryska soldater vid den ukrainska gränsen.

Foto: Emmanuel Macron FB

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen