SÄKERHETSLÄGET: Macron i samtal med Putin

2022 02 07

Frankrikes president vill bygga upp ett förtroende mellan Kreml och Paris.

 

Det framhävde Emmanuel Macron under sin diplomatiska resa till Ryssland. I landets huvudstad, Moskva, träffade han Rysslands president Vladimir Putin.

Vill bygga förtroende

Macron förmedlade i sitt möte med den ryske presidenten att han syftar till att bygga upp ett förtroende mellan parterna och att han vill undvika en potentiell rysk invasion av Ukraina, rapporterar Reuters.

– Ryssland och Frankrike delar en gemensam oro över vad som händer i säkerhetssfären i Europa, sade Putin när presidenterna samtalade, enligt tidningen.

Ser hur Frankrike anstränger sig

– Jag ser hur Frankrike anstränger sig för att lösa krisen och att presidenten personligen anstränger sig för att ge lika säkerhet i Europa utifrån ett seriöst historisk perspektiv, sade Putin, enligt Reuters.

Rysslands president har tidigare utryck krav för ett återinförande av Natoblockets militära anläggningars positioner från 1997.

Ska besöka Ukraina

Efter besöket i Moskva planerar Emmanuel Macron att åka västerut och besöka Ukraina under tisdagen.

Den franske presidenten har tidigare uttalat sig om Rysslands geopolitiska mål.

– Det geopolitiska målet för Ryssland är helt klart inte Ukraina, utan att förtydliga reglerna för samlevnad med Nato och EU, sade han till den franska tidningen Journal du Dimanche.

Stor oro i USA

I andra delar av världen är en oro för en rysk invasion större.

I Washington, USA, har amerikanske presidenten Joe Biden befunnit sig i intensiva samtal med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Presidenten och förbundskanslern har diskuterat hur krisen vid Ukrainas gräns ska hanteras, rapporterar Reuters.

Tretusen soldater

USA har uteslutit att hjälpa Ukraina med soldater på plats vid en rysk invasion, men har varnat Ryssland för att en respons innehållande hårda ekonomiska sanktioner, vapentransporter och truppförstärkningar till Nato-länder i närheten av Ukraina kan bli verklighet om en rysk invasion sker.

Förra veckan beordrade Joe Biden förflyttning av tretusen amerikanska soldater till Polen och Rumänien med syfte att stärka Natos östra flank, rapporterar Reuters.

För närvarande befinner sig över 100 000 ryska soldater vid den ukrainska gränsen.

Foto: Emmanuel Macron FB

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen