SÄKERHETSLÄGET: Tyskland kommer till undsättning

2022 11 03

Det uppger landets marinkår i ett uttalande, rapporterar tidningen Hamburger Abendblatt, HA.

Beslutet har tagits efter de försämrade säkerhetsläget som uppstått som en följd av de förmodade sabotagen mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön. Efter explosionerna erbjöd förbundskansler Olaf Scholz (SPD) Norge, Danmark och Sverige stöd för att skydda kritisk infrastruktur – det vill säga oljeplattformar, undervattenskablar och rörledningar.

Beger sig till Norge

I dag, torsdag, tog den tyska marinen det första steget.

Fartyg och flygplan har anlänt till norra Norge.

– Den tyska marinen är inblandad i sjömanövrer i dessa områden, men också genom återkommande flygningar med P-3C Orion utanför norska kusten, säger marinens inspektör, viceamiral Jan Kaack, enligt HA.

P-3C Orion-flygplan är så kallade sjöspaningsflygplan.

De övervakar stora havsområden från luften. Planen kan också återge en bild av situationen under vatten och kan upptäcka och bekämpa ubåtar.

Nya observationer vid mobilmaster

Samtidigt fortsätter norska myndigheter att observera nya drönarflygningar över känslig infrastruktur i landet.

Under dagen har myndigheter fått in flera tips om oidentifierade drönare som cirkulerat runt mobilmaster på flera platser i landet, rapporterar NRK.

– Observationer har gjorts i både södra Norge och i Trøndelag, säger Svein Scheie, sektionschef på Säkerhetsavdelningen vid Nationella kommunikationsmyndigheten (Nkom), till tidningen.

Han uppger att myndigheten har fått  rapporter om både oidentifierade drönare och misstänkta personer som befunnit sig i närheten av mobilmaster och elektroniska kommunikationsanläggningar. Uppgifterna är vidarebefordrade till norska Polisens säkerhetstjänst, uppger NRK.

Norska mobil- och bredbandsföretag uppmanas nu att vara extra vaksamma och försiktiga. All misstänkt aktivitet i närheten tekniska anläggningar måste rapporteras.

– Vårt budskap till branschen är att de ska vara medvetna om misstänkt aktivitet relaterad till deras mobilmaster och anläggningar, säger Scheie till NRK.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen