Säljs för 10 000 kronor kilot – finns i svenska skogar

2024 10 21

En svamp som finns i svenska skogar säljs utomlands för 10 000 kronor kilot.

Det handlar om en svamp som heter goliatmusseron.

Den har beskrivits som världens dyraste svamp, och finns i flera svenska skogar, rapporterar SVT.

Svampen säljs för 10 000 kronor kilot i Japan.

Och svampfynden i Sverige är omgärdade av ett stort hemlighetsmakeri.

Risk för ”massinvasion” i skogen

Svampexperter som hittar goliatmusseron har uppmanats att inte registrera fynden för allmänheten, uppger kanalen.

Enligt uppgifter har det gjorts många fynd av svampen i en skog i Huddinge, men SVT uppmanas av kommunen att inte berätta för sina tittare vilken skog det handlar om.

– Eftersom svampen är så pass dyrbar kan det skapa en massinvasion av människor som vill hitta svampen, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen, till kanalen.

Finns på flera håll i Sverige

Goliatmusseron finns dock inte bara i den hemlighetsfulla skogen i Huddinge, utan även på flera andra håll i Sverige.

Den är vanligast i norra Sverige, men har även hittats i Småland och Västergötland.

Svampen är dyr i Sverige, men betydligt dyrare i Japan, där den alltså uppges säljas för riktigt stora summor pengar.

– I Sverige har vi inte riktigt lärt oss att uppskatta den utan det är i Japan som den kan ge över 10.000 kr/kg, har Svampguidens Michael Krikorev tidigare sagt till Di.

Det finns en särskild anledning till att svampen är så populär i Japan.

Viktig del av japansk kultur

Goliatmusseron är nämligen Japans nationalsvamp, skriver tidningen Sveriges Natur.

I japansk kultur är årstidsväxlingarna väldigt viktiga, och svampen är starkt förknippad med hösten.

Traditionellt ska man i Japan äta goliatmusseron i början av oktober, ungefär som att vi i Sverige har en tradition av att äta kräftor i augusti, skriver tidningen.

1998 upptäckte biologen Niclas Bergius med hjälp av DNA-analys att goliatmusseronen som finns i svenska skogar är samma art som den svamp som i Japan kallas för matsutake.

Därför har svampen i de svenska skogarna blivit en mycket dyrbar och eftertraktad vara, till den grad att man i Huddinge alltså vill hålla hemligt i vilken skog svampen går att hitta.

Foto: S Unrau

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen