Sänkt skatt för hushållen – men bara på ett villkor

2023 11 02

Elpriset förväntas att höjas markant i Sverige under kommande år.

Omkring 20 procent kommer elpriset sannolikt att öka 2024.

Det beror på en ny EU-förordning som ska effektivisera elledningarna på hela kontinenten.

Priset kommer då att gå ned i Europa, men höjas i Sverige som har haft ett lägre pris än övriga EU-länder tack vare billig vattenkraft.

Beskedet till hushållen

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) bekräftar risken.

Men hon ger också ett indirekt löfte om att sänka energiskatten, rapporterar Dagens Nyheter.

Åtgärden kommer dock enbart att implementeras vid ett särskilt scenario.

– Det finns ett förslag i byrålådan sedan i våras om sänkt skatt på energi. Blir priserna högre i vinter kommer vi att kunna agera på frågan förhållandevis snabbt för att pressa priser igen, säger Ebba Busch till tidningen.

Kommer att återkomma

Energiministern förtydligar att det handlar om en skattesänkning på energi vid kraftigt förhöjda elpriser.

I så fall utesluter inte regeringen att aktualisera förslaget.

– Just nu är elpriserna lägre och vi har en rad andra åtgärder som kompenserar rejält, säger Ebba Busch.

Ska jämna ut pris och tillgång

Bakgrunden till den nya EU-förordningen är de mycket höga elpriserna i Europa under förra vintern.

Tanken är nu att både pris och tillgång ska jämnas ut över kontinenten så att skillnaderna inte blir lika stora.

I Sverige kommer tillgången på el därmed att bli större.

Den blir oundvikligen dyrare, men flaskhalsproblemet med att överföra el mellan olika elområden ska försvinna.

– Vi tar mer data från nätet så att den infrastruktur vi har, det är som att vi skapar en till elledning fast vi inte har det, på grund av att vi kan optimera nätet, säger Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek till SVT.

Inre elmarknad

Poängen med EU:s inre elmarknad är att samhällsnyttan i Europa blir bättre och eltillgången mer välbalanserad.

Det var i början av 1990-talet som arbetet med en gemensam inre elmarknad påbörjades i syfte att främja handeln inom EU.

Sedan dess har man etablerat en integrerad elmarknad där EU-beslut, som i detta fall, kan påverka svenska elpriser.

– Syftet med en gemensam inre elmarknad är att öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar elförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaden till nytta för Europas elkunder, förklarar Svenska kraftnät på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen