Så slår sanktionerna mot ryska medelsvensson – Och mot Putinregimen

2022 03 01

Ryssarna känner redan av effekterna från USA:s och EU:s sanktioner. Putinregimens krig kan komma att knäcka Rysslands ekonomi.

Sanktionerna i väst har gjort att den ryska ekonomin har störtdykt vilket tvingar dess valuta, rubeln, till en nivå kring 30 procent mot den amerikanska dollarn, rapporterar BBC.

Räntorna har höjts

Den ryska centralbanken höjde också räntorna till 20 procent från 9,5 procent i en nödåtgärd för att skydda rubelns värde, som vid ett tillfälle stupade under ett öre innan den klättrade upp igen.

Ryssarna är oroliga

Det finns en oro bland Rysslands befolkning om en kvardröjande ekonomisk nedgång och under helgen har människor köat till bankomater för att ta ut så mycket utländsk valuta som möjligt, skriver NBC.

Lista över sanktionernas påverkan

BBC har listat sanktionernas påverkan på befolkningen.

◾Folk har inte råd med amorteringar av bolån efter att räntorna fördubblades till 20 %

◾Människor har förlorat betalningsmetoder eftersom deras banker har stängts av från Visa och Mastercard, och därefter Apple Pay och Google Pay

◾Vanliga ryssar kämpar för att få ut amerikanska dollar - vilket leder till scener med långa köer vid bankomater

Har pengarna i madrassen

– När operationen i Donbas startade gick jag till bankomaten och tog ut de besparingar jag hade i Sberbank i dollar. Nu har jag dem bokstavligen under kudden, säger en man i 30-årsåldern i Moskva

I början av 2022 handlades en dollar för cirka 75 rubel och en euro för 80. Men kriget har hjälpt till att sätta nya rekord - vid ett tillfälle kostade en dollar 113 rubel och en euro 127.

Rysk levnadsstandard

När rubeln faller så kommer levnadsstandarden för ryska medelsvensson att sjunka. Sanktionerna är utformade så att de inte bara träffar eliten utan även vanligt folk och det handlar om priserna och utbudet på till exempel mat och kläder, rapporterar NBC News.

Riskerar hyperinflation

Rysslands regering kommer att tvingas kliva in och stödja industrier, banker och finanssektorn men utan tillgång till USA-dollar. Det kan snabbt leda till hyperinflation varnar ekonomiska analytiker.

– Vi kan komma att se det största tappet för rubeln i modern historia, säger senioranalytikern Alex Kuptsikevich vid FxPro.

Rysslands uttalande om sanktionerna

Kremls talesman Dmitrij Peskov beskrev de nya västerländska sanktionerna som tunga, men hävdade att det kommer att gå vägen.

– Ryssland har den nödvändiga potentialen att kompensera skadan, säger han.

Skickas hem döda i kistor

Men för det ryska folket väntas läget bli allt tuffare framöver i takt med att sanktionerna hårdnar och effekterna blir tydligare. I längden kan det leda till ökat missnöje med Putinregimen och kombineras det med att ryska föräldrar får sina söner hemskickade död i kistor från Putins blodiga slagfält i Ukraina så lär missnöjet ökar ännu mer.

På sikt kan den brutala diktatorns regim var räknade.

Foto: N. Vorobyev

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen