SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst  handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.  Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades. 

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen