SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades.

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen