SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades.

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen