SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades.

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen