SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades.

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

Vänsterpartiet ger besked om Mohamed Ali

2026 10 22

Det har stormat kring Vänsterpartiets nyinvalde riksdagsledamot Mohamed Ali.

Ali valdes oväntat in i riksdagen med över 600 personkryss.

Efter valet har det rapporterats om misstänkt valfusk kopplat till hans personvalskampanj. Även Alis skulder hos Kronofogden har uppmärksamats, liksom att han beviljades svenskt medborgare först i februari 2026, efter att tidigare ha fått avslag på sin ansökan.

Nu kommenterar Vänsterpartiet situationen.

V:s gruppledare Samuel Gonzalez Westling framhåller att partiet står bakom sin riksdagsledamot, rapporterar SVT.

– Han har ett trassligt förflutet, men han har under flera års tid försökt göra vad han kan för att kunna vara en del utav samhället. Det finns många människor i Sverige som lever under samma trassliga förhållanden och man måste chansen att visa att man kan ändra sig, säger han till kanalen.

Inte bett honom lämna

Gonzalez Westling berättar att V inte har bett Ali att lämna partiet.

– Vi har inte bett honom att lämna Vänsterpartiet. Men jag kommer inte gå in i detalj på de samtal som vi haft.

Ali uppger själv att han inte kommer att lämna sin riksdagsplats, rapporterar SVT.

Vidare framhåller riksdagsledamoten att han välkomnar polisutredningen om misstänkt valfusk och konstaterar att de senaste veckorna har varit ”påfrestande” för honom.

Torsdagen var Mohamed Alis första dag i riksdagen. V-politikern har inte blivit delgiven misstanke om något brott.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Ska hålla förhör

Tre personer är misstänkta i förundersökningen om misstänkt valfusk i Borlänge kopplat till Vänsterpartiet, uppger Åklagarmyndigheten.

Brottsrubriceringen är otillbörligt verkande vid röstning. Tre framställningar är inlämnade till Falu tingsrätt om offentlig försvarare.

– Framställningar om offentlig försvarare görs för att vi ska kunna hålla förhör, säger senior åklagare Oskar Edvardsson som leder förundersökningen.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen