SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 03 16

Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.

– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.

Skärpt uppmärksamhet

Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.

Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst  handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.

Tre länder hotar Sverige

Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.  Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.

Det vill Ryssland påverka

Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.

Ryska cyberkriminella nätverk

Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades. 

Svårt med bevisföring

Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.

– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


23 sep 2026

Ovanligt väderbesked i Sverige – då drar det in

2026 09 24

Varmare temperaturer är på väg.

Det beskedet kommer från Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

I en prognos för inledningen av oktober, alltså om ungefär en vecka, är beskedet att det blir ovanligt varma temperaturer i år. Och det gäller för hela landet.

– Inledningen av oktober väntas bli varmare än normalt i norra Sverige, men redan under vecka 41 dämpas värmen något. Under vecka 41–42 väntas det fortfarande bli omkring normalt eller något varmt för årstiden, uppger meteorologen.

Värme i söder

Prognosen för södra Sverige låter liknande som den för de norra delarna av landet.

– Även här väntas oktober börja med varmt väder för årstiden, men under vecka 41–42 väntas omkring normalt eller något varmare än normalt, framhåller Lasse Rydqvist.  

– Från vecka 43 ser temperaturen ut att hamna omkring det normala. Någon tydlig kall signal syns ännu inte, men ett mer blockerat väderläge kan öppna upp för kyla även i söder.

Läs också: Vänta inte – svenska bilister uppmanas

SMHI instämmer

Från vädermyndigheten SMHI kommer ett liknande besked. Efter att vädret kan stå och väga under resten av veckan, väntas ett högtryck ta över framåt söndag med varmare och torrare luft.

– Mot mitten av nästa vecka kan luft, som är riktigt varm för den här tiden på året, strömma upp och ge sensommarkänsla i början av oktober, framhåller väderinstitutet.

Liknande 2015

Flera olika faktorer kommer styra väderutvecklingen under resten av oktober. Bland annat den sydliga jetströmmen som kan ha stor påverkan på lågtrycken över Europa.

– Signalerna i den här utsikten påminner om hur det såg ut inför oktober 2015. Även då fick vi en varm start, innan ett högtryck växte sig allt starkare över norra Europa och Skandinavien, minns Lasse Rydqvist.  

– Det resulterade i betydligt torrare väder på många håll i Sverige, samtidigt som lågtrycken fick större utrymme längre söderut över Europa. Även då hade vi en ovanligt stark El Niño.

Andra läser: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: Yuriy Bogdanov

Text: Redaktionen