SD fokuserar på fråga där M-KD riktat skarp kritik

2022 03 11

På bara tre veckor har Sverigedemokraterna åstadkommit en rejäl kraftsamling som kan öka partiets chanser både opinionsmässigt och regeringsstrategiskt.

ANALYS: Det handlar om partiets stora förlorarfråga – enligt samarbetspartierna M och KD – nämligen utrikes- och försvarspolitiken.

Onsdagen den 16 februari ställde partiledare Jimmie Åkesson till med stora rubriker i direktsänd TV. Det var i SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg som SD-ledaren kopplat till en fråga om Vladimir Putin körde rejält i diket.

Putin eller Biden

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågade SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

Skadan redan skedd

Efter några turer om ”kontexten” klargjorde SD-ledaren sitt svar.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Men då var skadan redan skedd.

Återigen hade SD på egen hand fixat slagkraftiga argument till andra partier som gick till attack mot SD.

Att på en rak fråga inte omedelbums kunna klargöra att man väljer USA:s demokratiskt valda president framför envåldshärskaren och den hatade diktatorn Putin alla dagar i veckan leder självklart till hård kritik och skäll från alla håll och kanter – alldeles oavsett hur man sedan i detalj försöker förklara hur man menade.

Ett mönster

Det stora problemet för SD är att det finns en rad SD-händelser som ger den andra sidan underlag att hävda ett mönster av Putinvänliga uttalanden och agerande inom SD.

Tidigare uttalanden där partiledare inte velat välja mellan diktatorn Putin och folkvalda Macron

Omröstningar i EU-parlamentet där SD röstat på ett sätt som fått hård kritik

Mystiska skrivningar i SD-dokument där partiet vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna

Och en rad andra händelser som fått hård kritik

Moderaterledare sågade

Jimmie Åkesson och SD betonade efter 30 minuter-fadäsen om och om igen att man inte alls hade ställt sig på Putins sida.

Men när till och med moderatledaren Ulf Kristersson kritiserade Jimmie Åkesson stod det utom tvivel att uttalandet var ett stort opinionsmässigt och strategiskt bottennapp.

– Obegripligt. Jag tror nog att nästan alla andra människor i Sverige kan göra det valet, sa Ulf Kristersson (M).

Två grundalternativ

När man hamnar i djupa problem så är det centralt hur man agerar därefter. Det finns två grundalternativ.

1, Intala sig själv att alla andra är dumma och att man inte gjort något som helst fel. Därmed behöver man heller inte ändra på sig.

2, Inse att oavsett om man själv tycker att andra feltolkar så är det upp till en själv att försöka ställa saker och ting till rätta genom att omgående agera kraftfullt i en riktning som gör att omvärldens tvivel reduceras.

Och Sverigedemokraterna har valt alternativ nummer 2. Med råge.

Diktator och tyrann

Partiet har de senaste tre veckorna gjort stora insatser för att positionera sig så långt ifrån Putin som möjligt och i processen till och med gjort betydande positionsförflyttningar sakpolitiskt.

SD har krävt vapenleveranser till Ukraina och Jimmie Åkesson kallar Putin för en diktator och tyrann samt har i mycket hårda ordalag sågat den ryska regimen.

Partiet har till och med meddelat att man inte längre per automatik står kvar i nej-kolumnen när det gäller Nato utan istället öppnat för ett svenskt Natomedlemskap.

Rent konkret ska SD nu analysera saken.

Björn Söder

Ett annat exempel på hur SD engagerar sig i Ukrainafrågan är att SD-profilen Björn Söder vill att Sveriges regering ska gå över från den ryska stavningen av Kiev till den ukrainska originalstavningen Kyiv.

SLUTSATS

Det återstår att se var SD hamnar i Natofrågan men helt klart kan tydliga positionsförflyttningar märkas inom partiet. SD är på väg att närma sig M-KD-L-linjen samtidigt som partiet på en rad olika sätt tagit kraftigt avstånd från Putinregimen och Ryssland - vilket andra partier gjort på ett tydligt sätt i många år.

Dessutom är SD ett av de partier som tydligast framhållit att man vill se internationellt samarbete med Ukrainas regering vad gäller vapenleveranser.

Som grädde på moset säger SD även ja till att ta emot flyktingar från Ukraina.

Internationellt samarbete

På flera punkter handlar det om ökat samarbete över gränserna med andra länder vilket är exakt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har önskat se från SD.

SD:s skarpa kritik mot Ryssland och Putin och det starka engagemanget för Ukraina gynnar partiet både opinionsmässigt och regeringsalternativsmässigt.

Tydliga kliv på lång väg

Det är en klar förändring jämfört med den bild TV-tittarna fick i 30 minuter den 16 februari.

Det innebär inte att SD färdighanterat saken i väljarnas ögon. Problemet var så omfattande att vägen är lång att vandra. Men de senaste tre veckorna har flera tydliga kliv tagits på den punkt där partiet har stått som längst ifrån M och KD - nämligen samarbete med andra länder i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Foto: SD resp. EA Unuabona

Text: Marcus Oscarsson

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras.

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen