SD fokuserar på fråga där M-KD riktat skarp kritik

2022 03 11

På bara tre veckor har Sverigedemokraterna åstadkommit en rejäl kraftsamling som kan öka partiets chanser både opinionsmässigt och regeringsstrategiskt.

ANALYS: Det handlar om partiets stora förlorarfråga – enligt samarbetspartierna M och KD – nämligen utrikes- och försvarspolitiken.

Onsdagen den 16 februari ställde partiledare Jimmie Åkesson till med stora rubriker i direktsänd TV. Det var i SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg som SD-ledaren kopplat till en fråga om Vladimir Putin körde rejält i diket.

Putin eller Biden

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågade SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

Skadan redan skedd

Efter några turer om ”kontexten” klargjorde SD-ledaren sitt svar.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Men då var skadan redan skedd.

Återigen hade SD på egen hand fixat slagkraftiga argument till andra partier som gick till attack mot SD.

Att på en rak fråga inte omedelbums kunna klargöra att man väljer USA:s demokratiskt valda president framför envåldshärskaren och den hatade diktatorn Putin alla dagar i veckan leder självklart till hård kritik och skäll från alla håll och kanter – alldeles oavsett hur man sedan i detalj försöker förklara hur man menade.

Ett mönster

Det stora problemet för SD är att det finns en rad SD-händelser som ger den andra sidan underlag att hävda ett mönster av Putinvänliga uttalanden och agerande inom SD.

Tidigare uttalanden där partiledare inte velat välja mellan diktatorn Putin och folkvalda Macron

Omröstningar i EU-parlamentet där SD röstat på ett sätt som fått hård kritik

Mystiska skrivningar i SD-dokument där partiet vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna

Och en rad andra händelser som fått hård kritik

Moderaterledare sågade

Jimmie Åkesson och SD betonade efter 30 minuter-fadäsen om och om igen att man inte alls hade ställt sig på Putins sida.

Men när till och med moderatledaren Ulf Kristersson kritiserade Jimmie Åkesson stod det utom tvivel att uttalandet var ett stort opinionsmässigt och strategiskt bottennapp.

– Obegripligt. Jag tror nog att nästan alla andra människor i Sverige kan göra det valet, sa Ulf Kristersson (M).

Två grundalternativ

När man hamnar i djupa problem så är det centralt hur man agerar därefter. Det finns två grundalternativ.

1, Intala sig själv att alla andra är dumma och att man inte gjort något som helst fel. Därmed behöver man heller inte ändra på sig.

2, Inse att oavsett om man själv tycker att andra feltolkar så är det upp till en själv att försöka ställa saker och ting till rätta genom att omgående agera kraftfullt i en riktning som gör att omvärldens tvivel reduceras.

Och Sverigedemokraterna har valt alternativ nummer 2. Med råge.

Diktator och tyrann

Partiet har de senaste tre veckorna gjort stora insatser för att positionera sig så långt ifrån Putin som möjligt och i processen till och med gjort betydande positionsförflyttningar sakpolitiskt.

SD har krävt vapenleveranser till Ukraina och Jimmie Åkesson kallar Putin för en diktator och tyrann samt har i mycket hårda ordalag sågat den ryska regimen.

Partiet har till och med meddelat att man inte längre per automatik står kvar i nej-kolumnen när det gäller Nato utan istället öppnat för ett svenskt Natomedlemskap.

Rent konkret ska SD nu analysera saken.

Björn Söder

Ett annat exempel på hur SD engagerar sig i Ukrainafrågan är att SD-profilen Björn Söder vill att Sveriges regering ska gå över från den ryska stavningen av Kiev till den ukrainska originalstavningen Kyiv.

SLUTSATS

Det återstår att se var SD hamnar i Natofrågan men helt klart kan tydliga positionsförflyttningar märkas inom partiet. SD är på väg att närma sig M-KD-L-linjen samtidigt som partiet på en rad olika sätt tagit kraftigt avstånd från Putinregimen och Ryssland - vilket andra partier gjort på ett tydligt sätt i många år.

Dessutom är SD ett av de partier som tydligast framhållit att man vill se internationellt samarbete med Ukrainas regering vad gäller vapenleveranser.

Som grädde på moset säger SD även ja till att ta emot flyktingar från Ukraina.

Internationellt samarbete

På flera punkter handlar det om ökat samarbete över gränserna med andra länder vilket är exakt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har önskat se från SD.

SD:s skarpa kritik mot Ryssland och Putin och det starka engagemanget för Ukraina gynnar partiet både opinionsmässigt och regeringsalternativsmässigt.

Tydliga kliv på lång väg

Det är en klar förändring jämfört med den bild TV-tittarna fick i 30 minuter den 16 februari.

Det innebär inte att SD färdighanterat saken i väljarnas ögon. Problemet var så omfattande att vägen är lång att vandra. Men de senaste tre veckorna har flera tydliga kliv tagits på den punkt där partiet har stått som längst ifrån M och KD - nämligen samarbete med andra länder i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Foto: SD resp. EA Unuabona

Text: Marcus Oscarsson

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ta ut 1 000 kronor – hela svenska folket uppmanas

2026 10 28

Ta ut tusen kronor i kontanter om du inte redan har gjort det.

Så lyder uppmaningen från Riksbanken till svenska folket.

Nu påminner myndigheten återigen om rekommendationen för den så kallade “krigskassan”, som ursprungligen utfärdades i mars tidigare i år.

Tusen kronor per vuxen, lyder rådet.

– Vi utgick från Konsumentverkets siffror och landade i 1 000 kronor som en rimlig tumregel, även om det inte är någon exakt vetenskap. Alla har förstås inte möjlighet att lägga undan de pengarna, men ju fler som har kontanter hemma, desto mer motståndskraftigt blir samhället, förklarar Aino Bunge, förste vice riksbankschef, i en intervju med Sydsvenskan på onsdagen.

"Gjort oss sårbara"

Kontantuppmaningen gäller för händelse av kris då digitala lösningar som kortläsare och Swish riskerar sluta fungera. Enligt Riksbanken har Sverige i grunden ett effektivt betalsystem.

Men.

– Digitaliseringen har gjort oss sårbara vid el- och nätavbrott. När beredskapen nu stärks måste vi säkerställa alternativ som fungerar offline, där både kontanter och offline-kort är viktiga delar för att öka motståndskraften, understryker Aino Bunge.

Läs mer: Skattehöjning på gång för bilister

Två uppmaningar

Tusen kronor är ett riktmärke. Tanken är att det ska täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor.

– Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet. I den mån det är möjligt rekommenderas hushållen att hålla kontanter i flera olika valörer, framhåller Riksbanken och tillägger:

– Allmänheten uppmuntras också att använda kontanter med jämna mellanrum i normala tider för att hålla kontantsystemen i gång.

Läs mer: Glädjande besked för Sveriges ekonomi

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen