SD fokuserar på fråga där M-KD riktat skarp kritik

2022 03 11

På bara tre veckor har Sverigedemokraterna åstadkommit en rejäl kraftsamling som kan öka partiets chanser både opinionsmässigt och regeringsstrategiskt.

ANALYS: Det handlar om partiets stora förlorarfråga – enligt samarbetspartierna M och KD – nämligen utrikes- och försvarspolitiken.

Onsdagen den 16 februari ställde partiledare Jimmie Åkesson till med stora rubriker i direktsänd TV. Det var i SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg som SD-ledaren kopplat till en fråga om Vladimir Putin körde rejält i diket.

Putin eller Biden

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågade SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

Skadan redan skedd

Efter några turer om ”kontexten” klargjorde SD-ledaren sitt svar.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Men då var skadan redan skedd.

Återigen hade SD på egen hand fixat slagkraftiga argument till andra partier som gick till attack mot SD.

Att på en rak fråga inte omedelbums kunna klargöra att man väljer USA:s demokratiskt valda president framför envåldshärskaren och den hatade diktatorn Putin alla dagar i veckan leder självklart till hård kritik och skäll från alla håll och kanter – alldeles oavsett hur man sedan i detalj försöker förklara hur man menade.

Ett mönster

Det stora problemet för SD är att det finns en rad SD-händelser som ger den andra sidan underlag att hävda ett mönster av Putinvänliga uttalanden och agerande inom SD.

Tidigare uttalanden där partiledare inte velat välja mellan diktatorn Putin och folkvalda Macron

Omröstningar i EU-parlamentet där SD röstat på ett sätt som fått hård kritik

Mystiska skrivningar i SD-dokument där partiet vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna

Och en rad andra händelser som fått hård kritik

Moderaterledare sågade

Jimmie Åkesson och SD betonade efter 30 minuter-fadäsen om och om igen att man inte alls hade ställt sig på Putins sida.

Men när till och med moderatledaren Ulf Kristersson kritiserade Jimmie Åkesson stod det utom tvivel att uttalandet var ett stort opinionsmässigt och strategiskt bottennapp.

– Obegripligt. Jag tror nog att nästan alla andra människor i Sverige kan göra det valet, sa Ulf Kristersson (M).

Två grundalternativ

När man hamnar i djupa problem så är det centralt hur man agerar därefter. Det finns två grundalternativ.

1, Intala sig själv att alla andra är dumma och att man inte gjort något som helst fel. Därmed behöver man heller inte ändra på sig.

2, Inse att oavsett om man själv tycker att andra feltolkar så är det upp till en själv att försöka ställa saker och ting till rätta genom att omgående agera kraftfullt i en riktning som gör att omvärldens tvivel reduceras.

Och Sverigedemokraterna har valt alternativ nummer 2. Med råge.

Diktator och tyrann

Partiet har de senaste tre veckorna gjort stora insatser för att positionera sig så långt ifrån Putin som möjligt och i processen till och med gjort betydande positionsförflyttningar sakpolitiskt.

SD har krävt vapenleveranser till Ukraina och Jimmie Åkesson kallar Putin för en diktator och tyrann samt har i mycket hårda ordalag sågat den ryska regimen.

Partiet har till och med meddelat att man inte längre per automatik står kvar i nej-kolumnen när det gäller Nato utan istället öppnat för ett svenskt Natomedlemskap.

Rent konkret ska SD nu analysera saken.

Björn Söder

Ett annat exempel på hur SD engagerar sig i Ukrainafrågan är att SD-profilen Björn Söder vill att Sveriges regering ska gå över från den ryska stavningen av Kiev till den ukrainska originalstavningen Kyiv.

SLUTSATS

Det återstår att se var SD hamnar i Natofrågan men helt klart kan tydliga positionsförflyttningar märkas inom partiet. SD är på väg att närma sig M-KD-L-linjen samtidigt som partiet på en rad olika sätt tagit kraftigt avstånd från Putinregimen och Ryssland - vilket andra partier gjort på ett tydligt sätt i många år.

Dessutom är SD ett av de partier som tydligast framhållit att man vill se internationellt samarbete med Ukrainas regering vad gäller vapenleveranser.

Som grädde på moset säger SD även ja till att ta emot flyktingar från Ukraina.

Internationellt samarbete

På flera punkter handlar det om ökat samarbete över gränserna med andra länder vilket är exakt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har önskat se från SD.

SD:s skarpa kritik mot Ryssland och Putin och det starka engagemanget för Ukraina gynnar partiet både opinionsmässigt och regeringsalternativsmässigt.

Tydliga kliv på lång väg

Det är en klar förändring jämfört med den bild TV-tittarna fick i 30 minuter den 16 februari.

Det innebär inte att SD färdighanterat saken i väljarnas ögon. Problemet var så omfattande att vägen är lång att vandra. Men de senaste tre veckorna har flera tydliga kliv tagits på den punkt där partiet har stått som längst ifrån M och KD - nämligen samarbete med andra länder i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Foto: SD resp. EA Unuabona

Text: Marcus Oscarsson

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen