SD fokuserar på fråga där M-KD riktat skarp kritik

2022 03 11

På bara tre veckor har Sverigedemokraterna åstadkommit en rejäl kraftsamling som kan öka partiets chanser både opinionsmässigt och regeringsstrategiskt.

ANALYS: Det handlar om partiets stora förlorarfråga – enligt samarbetspartierna M och KD – nämligen utrikes- och försvarspolitiken.

Onsdagen den 16 februari ställde partiledare Jimmie Åkesson till med stora rubriker i direktsänd TV. Det var i SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg som SD-ledaren kopplat till en fråga om Vladimir Putin körde rejält i diket.

Putin eller Biden

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågade SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

Skadan redan skedd

Efter några turer om ”kontexten” klargjorde SD-ledaren sitt svar.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Men då var skadan redan skedd.

Återigen hade SD på egen hand fixat slagkraftiga argument till andra partier som gick till attack mot SD.

Att på en rak fråga inte omedelbums kunna klargöra att man väljer USA:s demokratiskt valda president framför envåldshärskaren och den hatade diktatorn Putin alla dagar i veckan leder självklart till hård kritik och skäll från alla håll och kanter – alldeles oavsett hur man sedan i detalj försöker förklara hur man menade.

Ett mönster

Det stora problemet för SD är att det finns en rad SD-händelser som ger den andra sidan underlag att hävda ett mönster av Putinvänliga uttalanden och agerande inom SD.

Tidigare uttalanden där partiledare inte velat välja mellan diktatorn Putin och folkvalda Macron

Omröstningar i EU-parlamentet där SD röstat på ett sätt som fått hård kritik

Mystiska skrivningar i SD-dokument där partiet vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna

Och en rad andra händelser som fått hård kritik

Moderaterledare sågade

Jimmie Åkesson och SD betonade efter 30 minuter-fadäsen om och om igen att man inte alls hade ställt sig på Putins sida.

Men när till och med moderatledaren Ulf Kristersson kritiserade Jimmie Åkesson stod det utom tvivel att uttalandet var ett stort opinionsmässigt och strategiskt bottennapp.

– Obegripligt. Jag tror nog att nästan alla andra människor i Sverige kan göra det valet, sa Ulf Kristersson (M).

Två grundalternativ

När man hamnar i djupa problem så är det centralt hur man agerar därefter. Det finns två grundalternativ.

1, Intala sig själv att alla andra är dumma och att man inte gjort något som helst fel. Därmed behöver man heller inte ändra på sig.

2, Inse att oavsett om man själv tycker att andra feltolkar så är det upp till en själv att försöka ställa saker och ting till rätta genom att omgående agera kraftfullt i en riktning som gör att omvärldens tvivel reduceras.

Och Sverigedemokraterna har valt alternativ nummer 2. Med råge.

Diktator och tyrann

Partiet har de senaste tre veckorna gjort stora insatser för att positionera sig så långt ifrån Putin som möjligt och i processen till och med gjort betydande positionsförflyttningar sakpolitiskt.

SD har krävt vapenleveranser till Ukraina och Jimmie Åkesson kallar Putin för en diktator och tyrann samt har i mycket hårda ordalag sågat den ryska regimen.

Partiet har till och med meddelat att man inte längre per automatik står kvar i nej-kolumnen när det gäller Nato utan istället öppnat för ett svenskt Natomedlemskap.

Rent konkret ska SD nu analysera saken.

Björn Söder

Ett annat exempel på hur SD engagerar sig i Ukrainafrågan är att SD-profilen Björn Söder vill att Sveriges regering ska gå över från den ryska stavningen av Kiev till den ukrainska originalstavningen Kyiv.

SLUTSATS

Det återstår att se var SD hamnar i Natofrågan men helt klart kan tydliga positionsförflyttningar märkas inom partiet. SD är på väg att närma sig M-KD-L-linjen samtidigt som partiet på en rad olika sätt tagit kraftigt avstånd från Putinregimen och Ryssland - vilket andra partier gjort på ett tydligt sätt i många år.

Dessutom är SD ett av de partier som tydligast framhållit att man vill se internationellt samarbete med Ukrainas regering vad gäller vapenleveranser.

Som grädde på moset säger SD även ja till att ta emot flyktingar från Ukraina.

Internationellt samarbete

På flera punkter handlar det om ökat samarbete över gränserna med andra länder vilket är exakt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har önskat se från SD.

SD:s skarpa kritik mot Ryssland och Putin och det starka engagemanget för Ukraina gynnar partiet både opinionsmässigt och regeringsalternativsmässigt.

Tydliga kliv på lång väg

Det är en klar förändring jämfört med den bild TV-tittarna fick i 30 minuter den 16 februari.

Det innebär inte att SD färdighanterat saken i väljarnas ögon. Problemet var så omfattande att vägen är lång att vandra. Men de senaste tre veckorna har flera tydliga kliv tagits på den punkt där partiet har stått som längst ifrån M och KD - nämligen samarbete med andra länder i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Foto: SD resp. EA Unuabona

Text: Marcus Oscarsson

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen