SD fokuserar på fråga där M-KD riktat skarp kritik

2022 03 11

På bara tre veckor har Sverigedemokraterna åstadkommit en rejäl kraftsamling som kan öka partiets chanser både opinionsmässigt och regeringsstrategiskt.

ANALYS: Det handlar om partiets stora förlorarfråga – enligt samarbetspartierna M och KD – nämligen utrikes- och försvarspolitiken.

Onsdagen den 16 februari ställde partiledare Jimmie Åkesson till med stora rubriker i direktsänd TV. Det var i SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg som SD-ledaren kopplat till en fråga om Vladimir Putin körde rejält i diket.

Putin eller Biden

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågade SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

Skadan redan skedd

Efter några turer om ”kontexten” klargjorde SD-ledaren sitt svar.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Men då var skadan redan skedd.

Återigen hade SD på egen hand fixat slagkraftiga argument till andra partier som gick till attack mot SD.

Att på en rak fråga inte omedelbums kunna klargöra att man väljer USA:s demokratiskt valda president framför envåldshärskaren och den hatade diktatorn Putin alla dagar i veckan leder självklart till hård kritik och skäll från alla håll och kanter – alldeles oavsett hur man sedan i detalj försöker förklara hur man menade.

Ett mönster

Det stora problemet för SD är att det finns en rad SD-händelser som ger den andra sidan underlag att hävda ett mönster av Putinvänliga uttalanden och agerande inom SD.

Tidigare uttalanden där partiledare inte velat välja mellan diktatorn Putin och folkvalda Macron

Omröstningar i EU-parlamentet där SD röstat på ett sätt som fått hård kritik

Mystiska skrivningar i SD-dokument där partiet vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna

Och en rad andra händelser som fått hård kritik

Moderaterledare sågade

Jimmie Åkesson och SD betonade efter 30 minuter-fadäsen om och om igen att man inte alls hade ställt sig på Putins sida.

Men när till och med moderatledaren Ulf Kristersson kritiserade Jimmie Åkesson stod det utom tvivel att uttalandet var ett stort opinionsmässigt och strategiskt bottennapp.

– Obegripligt. Jag tror nog att nästan alla andra människor i Sverige kan göra det valet, sa Ulf Kristersson (M).

Två grundalternativ

När man hamnar i djupa problem så är det centralt hur man agerar därefter. Det finns två grundalternativ.

1, Intala sig själv att alla andra är dumma och att man inte gjort något som helst fel. Därmed behöver man heller inte ändra på sig.

2, Inse att oavsett om man själv tycker att andra feltolkar så är det upp till en själv att försöka ställa saker och ting till rätta genom att omgående agera kraftfullt i en riktning som gör att omvärldens tvivel reduceras.

Och Sverigedemokraterna har valt alternativ nummer 2. Med råge.

Diktator och tyrann

Partiet har de senaste tre veckorna gjort stora insatser för att positionera sig så långt ifrån Putin som möjligt och i processen till och med gjort betydande positionsförflyttningar sakpolitiskt.

SD har krävt vapenleveranser till Ukraina och Jimmie Åkesson kallar Putin för en diktator och tyrann samt har i mycket hårda ordalag sågat den ryska regimen.

Partiet har till och med meddelat att man inte längre per automatik står kvar i nej-kolumnen när det gäller Nato utan istället öppnat för ett svenskt Natomedlemskap.

Rent konkret ska SD nu analysera saken.

Björn Söder

Ett annat exempel på hur SD engagerar sig i Ukrainafrågan är att SD-profilen Björn Söder vill att Sveriges regering ska gå över från den ryska stavningen av Kiev till den ukrainska originalstavningen Kyiv.

SLUTSATS

Det återstår att se var SD hamnar i Natofrågan men helt klart kan tydliga positionsförflyttningar märkas inom partiet. SD är på väg att närma sig M-KD-L-linjen samtidigt som partiet på en rad olika sätt tagit kraftigt avstånd från Putinregimen och Ryssland - vilket andra partier gjort på ett tydligt sätt i många år.

Dessutom är SD ett av de partier som tydligast framhållit att man vill se internationellt samarbete med Ukrainas regering vad gäller vapenleveranser.

Som grädde på moset säger SD även ja till att ta emot flyktingar från Ukraina.

Internationellt samarbete

På flera punkter handlar det om ökat samarbete över gränserna med andra länder vilket är exakt vad Moderaterna och Kristdemokraterna har önskat se från SD.

SD:s skarpa kritik mot Ryssland och Putin och det starka engagemanget för Ukraina gynnar partiet både opinionsmässigt och regeringsalternativsmässigt.

Tydliga kliv på lång väg

Det är en klar förändring jämfört med den bild TV-tittarna fick i 30 minuter den 16 februari.

Det innebär inte att SD färdighanterat saken i väljarnas ögon. Problemet var så omfattande att vägen är lång att vandra. Men de senaste tre veckorna har flera tydliga kliv tagits på den punkt där partiet har stått som längst ifrån M och KD - nämligen samarbete med andra länder i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Foto: SD resp. EA Unuabona

Text: Marcus Oscarsson

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny mobilregel införs i sommar – ska gälla i hela Sverige

2025 04 24

Nya EU-regler gällande mobiltelefoner träder i kraft i sommar.

Det innebär därmed förändringar för hela Sverige.

Förändringarna är flera och den röda tråden är att mobilerna ska bli mer hållbara över tid.

En av de mest omtalade justeringarna är att alla mobiltelefoner numera måste tåla vatten, damm och ha ett hållbart skydd mot “oavsiktliga fall eller repor”.

– Krav på ekodesign kommer att gälla för smartphones och surfplattor som släpps ut på EU-marknaden från och med den 20 juni 2025, bekräftar EU-kommissionen i ett uttalande.

Dessutom införs regler om demontering och reparation, vilket innebär att tillverkaren blir skyldig att tillhandahålla reservdelar inom 5-10 arbetsdagar och i sju år efter att varan sålts.

Alla ska säljas med etikett

EU har fler krav som blir verklighet i sommar.

Till exempel ska då alla mobiltelefoner säljas med en etikett som idag vanligtvis syns på vitvaror som kylskåp och tvättmaskiner.

Det handlar om en energimärkning som måste informera om telefoners och surfplattors energieffektivitet och batterilivslängd. Även skyddet mot damm, vatten och fall ska framgå på etiketten.

– Denna energimärkning kommer att hjälpa EU-konsumenter att göra mer informerade och hållbara köpval och uppmuntra hållbar konsumtion, framhåller EU-kommissionen.

Etiketten som ska synas på telefoner och surfplattor. Foto: EU-kommissionen.

Sparar två tredjedelar av energi

Enligt EU ska batterierna hålla åtminstone 800 så kallade laddcykler utan att tappa mer än 20 procent av den ursprungliga kapaciteten.

Produkter som undantas från de nya reglerna är sådana med vikbar skärm eller som redan släppts ut på marknaden före den 20 juni. Annars gäller förändringen samtliga mobiler och surfplattor med en skärm på 7-17,4 tum.

– Mobiltelefoner och surfplattor som produceras under dessa regler kommer att spara nästan 14 terawattimmar i primärenergi varje år till 2030, förklarar EU-kommissionen.

– Detta är en tredjedel av den primära energiförbrukningen för dessa produkter idag. De nya reglerna kommer också att bidra till att optimera användningen och återvinningen av kritiska råvaror.

LÄS MER: Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

Foto: Kaboompics.com

Text. Redaktionen