SD ger oväntat besked – om Bromma flygplats

2025 01 31

Sverigedemokraterna ger ett oväntat besked om sin syn på Bromma flygplats.

I Tidöavtalet är regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Men nu kommer nya besked om hur SD ser på flygplatsens framtid.

Partiets lokalavdelning i Stockholm öppnar för att bygga någonting helt nytt på den mark där flygplatsen ligger idag.

”Alternativ till höga hus”

SD i Stockholm öppnar för möjligheten att lägga ned Bromma flygplats och istället bygga bostäder där, rapporterar DN.

Man vill fortfarande helst bevara flygplatsen. Men samtidigt vill SD kunna påverka vad som händer med marken om flygplatsen trots allt läggs ned. Därför öppnar man nu för att ta fram ett program för att bygga bostäder på flygplatsen.

– De rödgröna partierna, S, V och MP, vill utreda vilken typ av bostäder som ska byggas på Bromma. Om vi bara hade röstat nej till det hade vi inte gett tjänstemännen som ska utreda frågan något alternativ till höga hus och massor av hyresrätter, säger SD:s gruppledare i Stockholm stad, Gabriel Kroon, till tidningen.

”Två tankar i huvudet samtidigt”

SD öppnar alltså för att bygga bostäder på platsen.

– Sverigedemokraterna är öppna för att utreda bostadsbebyggelse på Bromma flygplats förutsatt att Arlanda flygplats kan hantera flygkapaciteten, skriver vice gruppledaren Anders Edin (SD) i en reservation till ett beslut om att utreda förutsättningarna för bostadsbygge, enligt Mitt i Stockholm.

SD anser att de rödgröna partierna vill bygga något som liknar ett miljonprogramsområde på platsen.

Själva vill de istället bygga egenhemsmiljöer som mera liknar en trädgårdsstad, rapporterar tidningen.

– Vi ska inte konkurrera med internationella metropoler genom att bygga skyskrapor och instängda lägenheter, menar SD i reservationen.

Gruppledare Gabriel Kroon tror inte att partiledningen har några problem med SD:s agerande lokalt.

– Vi är överens om att vi gör allt vi kan för att inte lägga ner Bromma i förtid. Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger han till DN.

Foto: Tomas Piachewski

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen