SD ger oväntat besked – om Bromma flygplats

2025 01 31

Sverigedemokraterna ger ett oväntat besked om sin syn på Bromma flygplats.

I Tidöavtalet är regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Men nu kommer nya besked om hur SD ser på flygplatsens framtid.

Partiets lokalavdelning i Stockholm öppnar för att bygga någonting helt nytt på den mark där flygplatsen ligger idag.

”Alternativ till höga hus”

SD i Stockholm öppnar för möjligheten att lägga ned Bromma flygplats och istället bygga bostäder där, rapporterar DN.

Man vill fortfarande helst bevara flygplatsen. Men samtidigt vill SD kunna påverka vad som händer med marken om flygplatsen trots allt läggs ned. Därför öppnar man nu för att ta fram ett program för att bygga bostäder på flygplatsen.

– De rödgröna partierna, S, V och MP, vill utreda vilken typ av bostäder som ska byggas på Bromma. Om vi bara hade röstat nej till det hade vi inte gett tjänstemännen som ska utreda frågan något alternativ till höga hus och massor av hyresrätter, säger SD:s gruppledare i Stockholm stad, Gabriel Kroon, till tidningen.

”Två tankar i huvudet samtidigt”

SD öppnar alltså för att bygga bostäder på platsen.

– Sverigedemokraterna är öppna för att utreda bostadsbebyggelse på Bromma flygplats förutsatt att Arlanda flygplats kan hantera flygkapaciteten, skriver vice gruppledaren Anders Edin (SD) i en reservation till ett beslut om att utreda förutsättningarna för bostadsbygge, enligt Mitt i Stockholm.

SD anser att de rödgröna partierna vill bygga något som liknar ett miljonprogramsområde på platsen.

Själva vill de istället bygga egenhemsmiljöer som mera liknar en trädgårdsstad, rapporterar tidningen.

– Vi ska inte konkurrera med internationella metropoler genom att bygga skyskrapor och instängda lägenheter, menar SD i reservationen.

Gruppledare Gabriel Kroon tror inte att partiledningen har några problem med SD:s agerande lokalt.

– Vi är överens om att vi gör allt vi kan för att inte lägga ner Bromma i förtid. Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger han till DN.

Foto: Tomas Piachewski

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen