SD-politiker gapskrattar åt SVT-reporter

2025 04 27

En politiker från Sverigedemokraterna gapskrattar åt en av SVT:s reportrar.

Politkern skrattar åt SVT-reportern på ett sätt som kan uppfattas som hånfullt, i en video på TikTok.

– Alltså har ni sett, eller jag kanske ska säga hört, det här inslaget från SVT? frågar politikern i videon, varpå ett inslag av reportern spelas upp.

Politkern spelar bara upp några sekunder av inslaget, sedan avbryter hon för att gapskratta åt reporterns brytning.

– Alltså, jag var tvungen att kolla om det var ett skämt eller om det var på riktigt, säger politikern gapskrattande.

– Men man behöver ju inte ens kunna svenska för att jobba på förskolan här i Stockholm, så varför skulle man behöva kunna det för att vara reporter på SVT, liksom? säger politikern i videon.

”Måste jag fly igen?”

Reportern kom till Sverige från Afghanistan 2019 efter att ha flytt från talibanerna, rapporterar Expressen.

Nilofar Langar säger att hon är medveten om sin brytning, men hon är ändå chockad över att bli utsatt för vad hon upplever som hån av en svensk politiker.

– Det jag tänkte när jag såg klippet på Tiktok var: ”Jag har redan flytt från talibaner som inte gillade min journalistik. Måste jag fly igen nu från svenska politiker?” säger reportern till tidningen.

Politikern menar att det är viktigt att diskutera behovet av goda språkiga förebilder, men säger samtidigt till tidningen att hon inte har haft för avsikt att håna.

– Det har aldrig varit mitt syfte att håna en enskild person. Jag förstår i efterhand att det finns de som har uppfattat det så, och om någon har blivit ledsen för det här så vill jag verkligen understryka att det inte har varit min mening, säger hon till tidningen.

Spänd relation

Relationen mellan SD och public servicekanaler som SVT och SR har ibland varit spänd.

SD har ofta anklagat SVT för att göra ”politiskt vinklat” innehåll, och har krävt en omfattande granskning av public service.

Samtidigt har SVT också riktat kritik mot SD. Bland annat riktade SVT:s vd Anne Lagercrantz kritik mot SD-ledaren Jimmie Åkesson efter dennes utspel om TV4:s granskning av SD:s så kallade ”trollfabrik”.

– När Jimmie Åkesson dömer ut och misstänkliggör TV4:s granskning så misstänkliggör han fria medier, sade Lagercrantz i januari i år, enligt SVT.

Foto: SD, SVT

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen