SD-politiker gapskrattar åt SVT-reporter

2025 04 27

En politiker från Sverigedemokraterna gapskrattar åt en av SVT:s reportrar.

Politkern skrattar åt SVT-reportern på ett sätt som kan uppfattas som hånfullt, i en video på TikTok.

– Alltså har ni sett, eller jag kanske ska säga hört, det här inslaget från SVT? frågar politikern i videon, varpå ett inslag av reportern spelas upp.

Politkern spelar bara upp några sekunder av inslaget, sedan avbryter hon för att gapskratta åt reporterns brytning.

– Alltså, jag var tvungen att kolla om det var ett skämt eller om det var på riktigt, säger politikern gapskrattande.

– Men man behöver ju inte ens kunna svenska för att jobba på förskolan här i Stockholm, så varför skulle man behöva kunna det för att vara reporter på SVT, liksom? säger politikern i videon.

”Måste jag fly igen?”

Reportern kom till Sverige från Afghanistan 2019 efter att ha flytt från talibanerna, rapporterar Expressen.

Nilofar Langar säger att hon är medveten om sin brytning, men hon är ändå chockad över att bli utsatt för vad hon upplever som hån av en svensk politiker.

– Det jag tänkte när jag såg klippet på Tiktok var: ”Jag har redan flytt från talibaner som inte gillade min journalistik. Måste jag fly igen nu från svenska politiker?” säger reportern till tidningen.

Politikern menar att det är viktigt att diskutera behovet av goda språkiga förebilder, men säger samtidigt till tidningen att hon inte har haft för avsikt att håna.

– Det har aldrig varit mitt syfte att håna en enskild person. Jag förstår i efterhand att det finns de som har uppfattat det så, och om någon har blivit ledsen för det här så vill jag verkligen understryka att det inte har varit min mening, säger hon till tidningen.

Spänd relation

Relationen mellan SD och public servicekanaler som SVT och SR har ibland varit spänd.

SD har ofta anklagat SVT för att göra ”politiskt vinklat” innehåll, och har krävt en omfattande granskning av public service.

Samtidigt har SVT också riktat kritik mot SD. Bland annat riktade SVT:s vd Anne Lagercrantz kritik mot SD-ledaren Jimmie Åkesson efter dennes utspel om TV4:s granskning av SD:s så kallade ”trollfabrik”.

– När Jimmie Åkesson dömer ut och misstänkliggör TV4:s granskning så misstänkliggör han fria medier, sade Lagercrantz i januari i år, enligt SVT.

Foto: SD, SVT

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen