21 januari 2026

SD utlyser bojkott – “Känns osmakligt på riktigt”

2023 09 28

Sverigedemokraterna går emot lokal tradition och överraskar övriga partier.

Under två dagar i oktober ska regionfullmäktige i Västra Götaland samlas.

En av dagarna har en agenda som utmärker sig: firandet av Västra Götalandsregionens första fullmäktigemöte som i år skedde för exakt 25 år sedan.

Men det väljer SD att bojkotta.

– Det känns osmakligt på riktigt att vi politiker ska kosta på oss hotell och arvoden i det här läget, säger partiets gruppledare Håkan Lösnitz till Göteborgs-Posten.

Ekonomiska problem

Enligt Håkan Lösnitz skulle ett sådant arrangemang sticka i ögonen på folk.

Gruppledaren syftar på att regionen dras med stora ekonomiska problem.

När politiken bland annat lägger ner akutmottagningen i Lidköping och öppenpsykiatrin i Munkedal samt fattar beslut om sparåtgärder som leder till att personal får sluta sina jobb så ser inte vi att det är rätt att regionen spenderar en massa pengar i onödan, motiverar Håkan Lösnitz beslutet i ett pressutskick från SD.

Istället kommer man att ägna dagen åt ett internt gruppmöte.

Kritiken: "Förstår inte alls"

Men beskedet överraskar övriga partier i regionfullmäktige. Tvådagarssamlingen är egentligen en tradition – även när regionen inte firar jubileum.

Enligt Conny Brännberg (KD), vice ordförande i fullmäktige, ska dagen ses som en utbildningsdag i demokrati och där organisationen ska ses över.

Någon jubileumsbankett är inte planerad.

– Vi förstår inte alls varför man inte vill vara med i ett gemensamt demokratiskt utvecklande, utan väljer att sätta sig i ett eget rum när vi gör en dag tillsammans. Jag saknar helt förståelse för resonemanget, säger Conny Brännberg till GP.

"Har inte ens antytt"

Enligt Conny Brännberg har man varit helt medveten om det ekonomiska läget i planeringen och det beslutades därför att inte “slå på stora trumman”. 

Han kritiserar också SD för att inte ha framfört sina synpunkter tidigare när de hade chansen.

– Då hade vi kunnat ta hänsyn till det och haft en diskussion om det. Men de har inte ens antytt det här i något sammanhang, säger Conny Brännberg till Nya Lidköpings-Tidningen.

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen