SD utlyser bojkott – “Känns osmakligt på riktigt”

2023 09 28

Sverigedemokraterna går emot lokal tradition och överraskar övriga partier.

Under två dagar i oktober ska regionfullmäktige i Västra Götaland samlas.

En av dagarna har en agenda som utmärker sig: firandet av Västra Götalandsregionens första fullmäktigemöte som i år skedde för exakt 25 år sedan.

Men det väljer SD att bojkotta.

– Det känns osmakligt på riktigt att vi politiker ska kosta på oss hotell och arvoden i det här läget, säger partiets gruppledare Håkan Lösnitz till Göteborgs-Posten.

Ekonomiska problem

Enligt Håkan Lösnitz skulle ett sådant arrangemang sticka i ögonen på folk.

Gruppledaren syftar på att regionen dras med stora ekonomiska problem.

– När politiken bland annat lägger ner akutmottagningen i Lidköping och öppenpsykiatrin i Munkedal samt fattar beslut om sparåtgärder som leder till att personal får sluta sina jobb så ser inte vi att det är rätt att regionen spenderar en massa pengar i onödan, motiverar Håkan Lösnitz beslutet i ett pressutskick från SD.

Istället kommer man att ägna dagen åt ett internt gruppmöte.

Kritiken: "Förstår inte alls"

Men beskedet överraskar övriga partier i regionfullmäktige. Tvådagarssamlingen är egentligen en tradition – även när regionen inte firar jubileum.

Enligt Conny Brännberg (KD), vice ordförande i fullmäktige, ska dagen ses som en utbildningsdag i demokrati och där organisationen ska ses över.

Någon jubileumsbankett är inte planerad.

– Vi förstår inte alls varför man inte vill vara med i ett gemensamt demokratiskt utvecklande, utan väljer att sätta sig i ett eget rum när vi gör en dag tillsammans. Jag saknar helt förståelse för resonemanget, säger Conny Brännberg till GP.

"Har inte ens antytt"

Enligt Conny Brännberg har man varit helt medveten om det ekonomiska läget i planeringen och det beslutades därför att inte “slå på stora trumman”.

Han kritiserar också SD för att inte ha framfört sina synpunkter tidigare när de hade chansen.

– Då hade vi kunnat ta hänsyn till det och haft en diskussion om det. Men de har inte ens antytt det här i något sammanhang, säger Conny Brännberg till Nya Lidköpings-Tidningen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen