SD utlyser bojkott – “Känns osmakligt på riktigt”

2023 09 28

Sverigedemokraterna går emot lokal tradition och överraskar övriga partier.

Under två dagar i oktober ska regionfullmäktige i Västra Götaland samlas.

En av dagarna har en agenda som utmärker sig: firandet av Västra Götalandsregionens första fullmäktigemöte som i år skedde för exakt 25 år sedan.

Men det väljer SD att bojkotta.

– Det känns osmakligt på riktigt att vi politiker ska kosta på oss hotell och arvoden i det här läget, säger partiets gruppledare Håkan Lösnitz till Göteborgs-Posten.

Ekonomiska problem

Enligt Håkan Lösnitz skulle ett sådant arrangemang sticka i ögonen på folk.

Gruppledaren syftar på att regionen dras med stora ekonomiska problem.

– När politiken bland annat lägger ner akutmottagningen i Lidköping och öppenpsykiatrin i Munkedal samt fattar beslut om sparåtgärder som leder till att personal får sluta sina jobb så ser inte vi att det är rätt att regionen spenderar en massa pengar i onödan, motiverar Håkan Lösnitz beslutet i ett pressutskick från SD.

Istället kommer man att ägna dagen åt ett internt gruppmöte.

Kritiken: "Förstår inte alls"

Men beskedet överraskar övriga partier i regionfullmäktige. Tvådagarssamlingen är egentligen en tradition – även när regionen inte firar jubileum.

Enligt Conny Brännberg (KD), vice ordförande i fullmäktige, ska dagen ses som en utbildningsdag i demokrati och där organisationen ska ses över.

Någon jubileumsbankett är inte planerad.

– Vi förstår inte alls varför man inte vill vara med i ett gemensamt demokratiskt utvecklande, utan väljer att sätta sig i ett eget rum när vi gör en dag tillsammans. Jag saknar helt förståelse för resonemanget, säger Conny Brännberg till GP.

"Har inte ens antytt"

Enligt Conny Brännberg har man varit helt medveten om det ekonomiska läget i planeringen och det beslutades därför att inte “slå på stora trumman”.

Han kritiserar också SD för att inte ha framfört sina synpunkter tidigare när de hade chansen.

– Då hade vi kunnat ta hänsyn till det och haft en diskussion om det. Men de har inte ens antytt det här i något sammanhang, säger Conny Brännberg till Nya Lidköpings-Tidningen.

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen