16mars26

SD utlyser bojkott – “Känns osmakligt på riktigt”

2023 09 28

Sverigedemokraterna går emot lokal tradition och överraskar övriga partier.

Under två dagar i oktober ska regionfullmäktige i Västra Götaland samlas.

En av dagarna har en agenda som utmärker sig: firandet av Västra Götalandsregionens första fullmäktigemöte som i år skedde för exakt 25 år sedan.

Men det väljer SD att bojkotta.

– Det känns osmakligt på riktigt att vi politiker ska kosta på oss hotell och arvoden i det här läget, säger partiets gruppledare Håkan Lösnitz till Göteborgs-Posten.

Ekonomiska problem

Enligt Håkan Lösnitz skulle ett sådant arrangemang sticka i ögonen på folk.

Gruppledaren syftar på att regionen dras med stora ekonomiska problem.

När politiken bland annat lägger ner akutmottagningen i Lidköping och öppenpsykiatrin i Munkedal samt fattar beslut om sparåtgärder som leder till att personal får sluta sina jobb så ser inte vi att det är rätt att regionen spenderar en massa pengar i onödan, motiverar Håkan Lösnitz beslutet i ett pressutskick från SD.

Istället kommer man att ägna dagen åt ett internt gruppmöte.

Kritiken: "Förstår inte alls"

Men beskedet överraskar övriga partier i regionfullmäktige. Tvådagarssamlingen är egentligen en tradition – även när regionen inte firar jubileum.

Enligt Conny Brännberg (KD), vice ordförande i fullmäktige, ska dagen ses som en utbildningsdag i demokrati och där organisationen ska ses över.

Någon jubileumsbankett är inte planerad.

– Vi förstår inte alls varför man inte vill vara med i ett gemensamt demokratiskt utvecklande, utan väljer att sätta sig i ett eget rum när vi gör en dag tillsammans. Jag saknar helt förståelse för resonemanget, säger Conny Brännberg till GP.

"Har inte ens antytt"

Enligt Conny Brännberg har man varit helt medveten om det ekonomiska läget i planeringen och det beslutades därför att inte “slå på stora trumman”. 

Han kritiserar också SD för att inte ha framfört sina synpunkter tidigare när de hade chansen.

– Då hade vi kunnat ta hänsyn till det och haft en diskussion om det. Men de har inte ens antytt det här i något sammanhang, säger Conny Brännberg till Nya Lidköpings-Tidningen.

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen